Marja

Den långa resan.

Dagarna i livet går så fort.

Av , , 6 kommentarer 16

Ja men då har jag äntligen sytt ihop min ’junk journal’. Pärmen är från en gammal bok jag köpt på myrorna och sidorna papper, både oanvänt och återanvänt, som jag färgat med kaffe. Sytt med vaxad bomullstråd och spetsarna döljer trådarna på utsidan och den religiösa titeln på boken. Blir kanske något med på framsidan. Idén är ju återanvändning.

Nu börjar det roliga… att fylla i sidorna. I augusti ska jag delta i en utmaning där vi får ett tema varje dag. Det ser jag fram emot.

Snart är vi inne i sista veckan i juli. Tiden går så fort och det känns lite deppigt. Dagarna i livet går och inte så mycket händer. Faran för att bara flyta med och bli nästan apatisk är överhängande. Insikten att det här tillståndet kommer att fortsätta i månader, år, är verkligen deprimerande. Just nu när man behöver hålla kontakt med sina medmänniskor, känner jag att så få orkar fokusera, orkar lyssna. Inte många orkar lyssna till slut när man pratar, utan avbryter och börjar prata om sitt eget. Är det något ni har lagt märke till? Jag har börjat ’konversera’ i telefon, i stället för att föra samtal, för att undvika att bli irriterad och besviken. Jag har börjat sakna vissa personer som kan konsten att lyssna och även anförtror mig saker. Min scrappkompis t.ex. Eller mina flickor.

Min kropp saknar vattengympan. Det är inte samma sak att stretcha och göra övningar på torra land. Är ingen yogamänniska, men skulle kunna tänka mig TaiChi utomhus. Jag höll på med det i flera år och har stått i snön och stirrat mot horisonten för att hitta den inre och yttre balansen.
Nu går jag ner till sjön och stirrar i vattnet tills jag blir yr. Försöker hitta nya skogsstigar och plockar in små buketter med vilda blommor, som jag placerar lite överallt här hemma. Förgät-mig-ej är väl fina.

På kvällen brukar jag gå ut och skörda lite ur pallkragarna.

Vi fryser in dill, persilja och mangold och äter sallad varje dag. Jag har sått nya rädisor och skall snart så vintersallad. I en pallkrage har jag sått ängsblommor, som väller ut över kanten. Snart skall jag sätta upp en lapp till grannarna att de får plocka in buketter. Luktärterna och krassen blommar inte än. Krassen har jättestora blad… undrar om jorden är för rikligt gödslad. Allt växer och frodas och nästa år vill jag ha mer ätbart och mindre blommor.

I veckan har jag faktiskt varit på Myrorna. Jag köpte en matta på rean på Indiska i någon slags coronaförvirring… ett totalt felköp som dessutom gav mig så dåliga vibbar att jag var tvungen att fara till Myrorna med den. Jag skulle bara kasta in den, men det blev ju att jag gick runt lite och plockade på mig några saker. Jag tyckte folk var bra på att hålla avstånd… stanna upp och vänta när man skulle mötas osv.
På måndag tänkte jag åka till net-on-net och köpa en sladdlös dammsugare. Jag hatar att städa, men mår inte bra av oreda. Just nu står dammsugaren med slang och sladd mitt i den smala hallen, så jag får kliva över den flera gånger per dag. Jag skjuter upp dammsugningen hela tiden. Jag har haft en sladdlös dammsugare, som stod på laddning vid skohyllan i hallen och var så enkel att ta fram. Den gick sönder, men jag ska köpa en lite dyrare modell och se om jag inte får ordning på städandet. Jag är ju så mycket hemma och måste se till att jag trivs.

Sköt om er och var försiktiga <3

Livet går vidare.

Av , , 9 kommentarer 15

Nu är det länge sen jag skrev här på bloggen och det betyder att jag har haft fullt upp. Ibland händer allt på en gång.

På måndag ringde vaktmästaren och jag började fundera om vi inte skulle klippa den delen av gräsmattan som varit avspärrad hela sommaren. Vi hade som en stor klöveräng i mitten och det nya gräset har delvis börjat växa. Sagt och gjort… jag gick ut och plockade bort avspärrningen och plockade så mycket vitklöver jag hann till en bukett åt humlorna på balkongen. Jag försökte övertala vaktmästaren att lämna en bit  av gräsmattan med klöver, men han ville klippa allt ordentligt.

Det blev en jättebukett med klöver, men även några andra ängsblommor, som jag alltså plockade ur gräsmattan. I går kväll satt jag på balkongen i kvällssolen och blommorna doftade bedövande sött och humlorna surrade runt glada och yra. Kom på att jag borde fixa ett vattenbad åt dem i år också. Och sen kanske det blir dags för ett insektshotell. Jag såg att de sålde fina sådana på Plantagen.

I pallkragarna växer det så det knakar. Några dagars regn gjorde att allt grönt bredde ut sig och nu väntar jag på blommorna. Vi har skördat sallad, mangold, rädisor och kryddor. I morgon ska jag rensa ogräs för första gången och så nya rädisor och vintersallad. Jag är så nöjd med odlingarna och har fått så mycket beröm av grannarna. Jag har märkt att allt fler går ut till bordet och bänkarna och sitter där och umgås, eller tar med grillen och grillar eller fikar. Praktiskt att grilla där och bara gå ett par steg till landet efter kryddor.

Jag skickade ett meddelande till exet att han måste komma och beundra mina odlingar och allt jag har på balkongen och han var här i fredags. Jag kokade en linssoppa med bl.a. mangold från landet och så hade jag bakat foccaccia, så vi åt och hade en trevlig eftermiddag. Det var verkligen uppfriskande att få sitta och prata med någon.

I förrgår blev jag tvungen att åka till Panduro i Avion shopping/ Ikea och köpa vaxad tråd. Jag hittade inte den jag köpt tidigare, har letat och letat och började till slut misstänka att den kanske åkt med till Stockholm i julas. I alla fall behövde jag den nu, för äntligen är det dags att sy ihop den där boken som kallas för ’junk journal’. Jag ska ta några bilder sen, men jag har slaktat en gammal bok så bara pärmarna är kvar och nu ska jag sy in nya blad som jag skall pyssla på. De sidor som skall in har jag färgat med kaffe eller te. Det är Johanna som lärt mig och så har jag tittat på videos på Youtube. Det ska se gammalt och ruffigt ut och lite hipp som happ, vilket är en bra övning för mig som vill att allt ska vara perfekt.
Trippen till Avion blev så stressig för mig. För det första var jag i en sinnesstämning då jag ville gråta för allt. Jag hade väldigt mycket längtan i bröstet och vad jag än tänkte på steg tårarna i ögonen. Sen var det så mycket folk i gångarna på Avion och ingen brydde sig om att hålla avstånd. Det var stora sällskap som stod och pratade med varandra och barnfamiljer som flytt undan regnet till shoppingen. Jag kryssade fram med rollatorn och höll andan. På Ikea var det lite bättre och jag lyckades plocka åt mig nya gardiner, en liten matta och en 90 cm kudde. Sen sjönk blodsockret och jag insåg att jag inte skulle klara mig hem utan att äta något först, så det fick bli en lyxräkmacka och en kaffe i kafét. Jag var så förvirrad att jag inte hittade besticken, men killen i kassan hämtade åt mig och bar ut brickan till ett bord och jag höll på att börja stortjuta av den vänligheten. Men sen blev det bra när jag fått i mig den goda mackan.

Det har varit fina kvällar och jag har gått ner till sjön så ofta jag kunnat. En granne har pumpat min cykel, men jag har tills vidare gått med stavarna, Tyvärr börjar jag få ont i min vänstra höft och si-leden och borde söka hjälp, men vill gärna skjuta upp det så här i corona tider. Har tänkt boka tid hos sjukgymnasten på vårdcentralen för en bedömning.
En kväll gick jag ända till sjöns sydspets, för jag ville plocka prästkragar som växer där. Vanligtvis brukar jag cykla dit, så det blev lite jobbigt att gå hem sedan. Men det var väldigt vackert där och jag hittade både prästkragar och blåklockor.

I går plockade jag ett fång rallarrosor, som jag har i en burk på balkonggolvet. Humlorna älskar dem också.

Min kompis har repat sig och är mycket piggare. Vi planerar att äta surströmming på hennes uteplats en vacker kväll. Ser fram emot det.

Jag vet inte om flickorna kommer till Umeå. Det senaste är att de vill testa sig innan, eftersom de är rädda om både mig och exet. Och det är ju bra.

Ta hand om er och var försiktiga<3

Redan juli månad.

Av , , 4 kommentarer 14

Million bells på min balkong.

Nu är vi redan inne i juli månad och jag funderar vart juni tog vägen? Jag har samma röra på mitt bord… har varken påbörjat mitt  projekt eller städat undan. Dagarna bara glider iväg och ändå är jag inte sysslolös.

Jag har varit en sväng på akuten igen. Lördag morgon vaknade jag med hjärtrusning och flimmer. Inte så farligt så jag tänkte att det skulle gå över. Jag duschade, gjorde mig i ordning, laddade diskmaskinen och gick ut med soporna och sen var det dags att ringa efter en taxi. Fick vänta i blåsten en stund utanför mottagningstältet innan jag blev insläppt. Det var en före mig. På akuten var det förutom jag bara en till, också med flimmer. Doktorn tog hand om honom först och en minut innan han kom till mig, slog mitt hjärta spontant över till normal sinusrytm. Vi inväntade proverna som tagits för att utesluta att det inte var något annat som orsakat mitt flimmer. De var bra, hjärta och lungor lät bra och jag tog bussen hem lagom till frukost.

Jag har skördat våra första rädisor och snart är salladen färdig. Vaktmästaren ringde och peppade mig om gräsmattan. Nu har det  regnat några dagar, så det kanske blir lite gräs ändå. Bevattningsrestriktionerna är upphävda, så jag kan vattna vid behov. Vaktmästaren hade satt upp avspärrningsband i papper, som gick av i blåsten när de blev blöta, så jag for iväg till Jula och köpte plastband, som jag har spänt upp. Passade på att gå in på Plantagen och köpte mig en garderobsblomma, samt var sin näva till pallkragarna. Tänkte vi skulle prova med en perenn växt. Köpte frön till vintersallad också, som jag tänkte så senare. Så kul att planera och fundera hur vi ska utveckla odlingarna nästa år. Nu tillkom de ju lite oplanerat.

Jag trodde ju att juli månad skulle bli riktigt lugn och kanske lite tråkig. Kalenderbladet var helt tomt, men nu har vi en tvist med en boende och ett bekymmer med störning för en annan. Måndag morgon blev jag väckt redan 06.30 genom att styrelsechatten pep på Facebook. Jag fick gå upp och kolla efter fakta i gamla protokoll och leta i mitt minne och innan de andra skulle iväg till sina jobb, hade vi kommit fram till ett beslut. Fösta gången jag hade styrelsemöte i nattlinnet, men så praktiskt att kunna ta ett akut ärende på direkten.

Är så sugen på att cykla, men har inte vågat ens försöka. Måste be någon vara med mig, ifall jag skulle störta till marken. Är lite osäker på min balans. Tar fortfarande rollatorn när jag ska ner på stan. Promenader häromkring går bra med gåstavarna och jag går på skogsstigar och i annan oländig terräng, Härom dagen gick jag ända ner till björkdungen för att se hur den ser ut nu. Den var så vacker och grön.

Sköt om er och var försiktiga<3