Marja

Den långa resan.

GOTT NYTT ÅR!

Av , , 6 kommentarer 9

GOTT NYTT ÅR

vill jag önska jag alla mina läsare med en bild från min arbetsplats, diskbänken.

Penslar, lim och färg och det senaste tillskottet, julklappen jag fick av Ronja, en kattskärbräda designad av Lisa Larsson. Jag känner igen mig – jag har ju nästan alltid randiga tröjor på mig och gärna svart-vit-randiga. Morrhåren försöker jag hålla i schack med pincett, dock.

minarbetsplats

<3<3<3

TisdagsTema: Bäst 2013

Av , , 10 kommentarer 6

När jag skulle välja en bild som skulle berätta vad som varit bäst med år 2013, trodde jag att det skulle bli en bild från resan till Barcelona. Men så blev det inte. När jag bläddrade i arkivet kände jag att det absolut bästa under år 2013 var att jag kunde tillbringa hela september månad i Stockholm med min kära dotter och barnbarn. Vädret var ju dessutom helt underbart, upp till 20 grader nästan varje dag.

Den bästa dagen var en söndag jag tillbringade på tu man hand med min dotter. Vi promenerade till Skeppsholmen och såg utställningen med Jean-Paul Gaultier på Arkitektmuséet. Vi njöt av de underbara kreationerna och kunde sedan sitta ute i solen och äta en god måltid. Det var en verkligt fin och avslappnad dag med mor-och-dotter-kvalitetstid.

bastakortet

 

bastakortet3

TisdagsTema

GOTT NYTT ÅR till er alla <3

Bokutmaning inför det nya året.

Av , , 13 kommentarer 8

Snart blir det ett nytt år och alla undrar väl hur det kommer att bli. Många tänker sig en ny början med nya föresatser och förstås vill man att allting ska bli så mycket bättre än förut.

Veckotidningarna säljer extra mycket för sina årshoroskop. Vi läser högt för varandra hur det ska gå för just vårt stjärntecken vad gäller hälsan, arbetet, ekonomin och kärleken. Sen kan man ju börja spekulera…

Hos en av mina bloggvänner  http://frejareddevil.wordpress.com/ hittade jag en rolig nyårsutmaning 

“1. Välj ut tre hyllplan bland bokhyllorna (eller hur man nu arrangerar sina böcker).

2. På det första valda hyllplanet välj bok nummer 2 (2014) i raden från vänster räknat (fuska inte innan!). Slå upp sida 20 (2014) och skriv ned första meningen på sidan. Det här är det första budskapet/ledordet för nästa år.

3. På det andra valda hyllplanet välj bok nummer 1 (2014) i raden från höger räknat. Slå upp sida 201 (2014) och skriv ned första meningen på sidan. Det här är det andra budskapet för år 2014.

4. På det tredje valda hyllplanet välj bok nummer 4 (2014) i raden från vänster räknat. Slå upp sida 14 (2014) och skriv ned första meningen på sidan. Det här är den tredje ledande meningen för nästa år.”

Jag valde en hylla med skönlitteratur, hyllan med poesi och en hylla med faktaböcker.

Den första boken blev Ringaren i Notre Dame av Viktor Hugo och citatet lyder:

”Kan jag stå till er tjänst med något? frågade han ivrigt.”

Jaha, vad ska jag tänka om det? Jag är väldigt dålig på att be om hjälp och ta emot hjälp. Den enda gången jag bad om hjälp under hela flytten i fjol, var när jag behövde någon med borrmaskin. Till och med soffan skruvade jag ihop själv, även om jag verkligen hade behövt någon att hålla emot när bitarna inte riktigt passade ihop.
Det är kanske inte så farligt att be om hjälp, eller att njuta av att bli uppassad? Jag har artiga och trevliga män i min omgivning som gärna skulle vilja ’stå till min tjänst’. (Missuppfatta mig inte nu bara.)

Den andra boken skulle jag ju ta från poesihyllan, men varken den första eller den andra boken hade 201 sidor, så jag fick gå en hylla lägre ner och fick i min hand en bok om konstnärinnan Frida Kahlo av Hayden Herrera. Citatet lyder:

”Hon skrev en patetisk biljett till sin man: ’Jag såg mig i spegeln hos Rita och fann att jag såg mycket äldre ut.’”

Jamen, så är det ju. Vi blir äldre för varje år och det har jag inga problem med. Jag har ju klagat lite på min hårfärg, men det har jag kommit över nu och för övrigt är jag nöjd med mitt utseende. Jag har fått bra gener och får ofta höra att jag ser yngre ut än min ålder. Så mitt motto är att vara hel och ren, ’välvårdad’ och åldras med behag.

Den tredje boken blev 100 kort att skapa av papper av Gitte Schou Hansen. Oj, oj, och citatet blev: 

”Material, orange, gul, ljusgul och grön kartong.”

Så lustigt. Jag gillar varken orange eller gul färg. Olika nyanser av grönt är däremot mina favoritfärger. Jag vet att jag kommer att kladda mycket med färg framöver. Vem vet, jag kanske kommer att gilla både orange och gult så småningom. Lärdomen får vara att man kan alltid ändra åsikt och det är tillåtet att göra det.

Ta gärna över utmaningen och skriv då en kommentar  här hos mig, så jag kan gå in och titta vad ni har för funderingar.

Dagens selfie. Det artar sig.

 

tranar

Ha en trevlig måndagskväll <3

 

Den som reser har något att berätta.

Av , , 2 kommentarer 8

Jag är ju inte alltid så förtjust i att flyga. Det beror helt på dagsformen om jag kan betvinga min klaustrofobi eller inte. Om det är fullt på flyget och det är trångt, har jag svårt att ignorera mina tankar om vilken absurd situation jag befinner mig i. Instängd med en massa främmande människor, som jag kan både se, höra och lukta, utan möjlighet att gå ut. Blir det riktigt illa, går jag på toaletten för att riktigt utmana klaustrofobin. Jag stirrar mig i ögonen i spegeln och andas genom ångesten. Det brukar hjälpa. Nästa gång ska jag kanske ta en selfie för att visa hur galen jag kan se ut.

Den här gången gick det riktigt bra. Planet var inte fullt vare sig på nedresan eller hemresan, inga förseningar eller annat tjafs. ”Den som reser har något att berätta” och visst är det mycket roligt och konstigt man får vara med om.

För mig är det självklart att göra som man blir tillsagd när det fyller en funktion. Stänga av mobilen, spänna fast säkerhetsbältet, vika upp bordet framför mig o.s.v. Därför blir jag alltid lika förvånad över att kabinpersonalen hela tiden måste påpeka för andra att de måste göra det ena och det andra. Nu kan man ju ha datorn på flight-mode under flygningen, men måste stänga av den vid start och landning. Detta påpekas klart och tydligt innan landning, men tror ni inte att kabinpersonalen var tvungen att påpeka detta för tre personer när han gick sin runda. ’Stäng, stäng, stäng…’ ’Jag ska bara…’ Jag skulle bli vansinnig.

När vi landat på Arlanda, taxades vi till utrikeshallen och skulle alltså få åka buss till inrikeshallen. Vi fick en klar och tydlig information om detta. Efter mig kom ett par nerför trappan som inte tänkte åka buss, utan traska iväg på egen hand. Personalen påpekade att de måste åka buss. ”Måste JAG?” frågade mannen irriterat. Hur tänkte han? Att alla andra måste, men han får göra som han vill… Vart hade han tänkt ta vägen?

När jag skulle åka hem kom jag i god tid till min Gate och satte mig med en påse nötter och en bok. Plötsligt hörde jag ’dunk, dunk’. Det var en liten tjej på 7-8 år som hjulade. Hon var liten, hade smala ben och stora vinterstövlar och hon landade jämfota, därav dunket. Det verkade som hon nyligen lärt sig hjula, för så snart hon fick lite utrymme mellan alla människor som kom och gick tog hon sats och for runt. Vilken energi och glädje hon utstrålade.

Folk var trötta och satt och stod och hängde. Lutad mot väggen stod en karl och petade näsan helt ogenerat. Han var helt i sina egna tankar och grävde energiskt i båda näsborrarna och sprätte iväg snorkusarna på golvet. Jag kunde känna hur skönt det var, så där kan jag också göra, men bara när ingen ser på. Jag fick ögonkontakt med en annan kvinna som också iakttog honom och vi började fnittra.
I planet stod en annan man i gången och kammade sig innan han skulle sätta sig. Han kammade håret omsorgsfullt bakåt och sedan blåste han ett par gånger på kammen och synade den innan han stack den i fickan. Jag var glad att jag inte satt just där under honom.

Nej, jag hade ett väldigt mysigt sällskap. En liten flicka på 4 månader som reste med sin mamma. Först var hon lite orolig och sur och det kan man ju förstå. Det är väl bara sunt att protestera mot att sitta fastspänd frånvänd från mamma i en främmande miljö. Mamman gjorde allt för att distrahera henne och började till slut sjunga ’imse, vimse spindel’ med alla rörelser. Det gick så där halvbra, men sen när jag kom på att jag kunde ju också göra rörelserna, gick det bättre. Där satt vi, mamman och jag, och sjöng och viftade med fingrar och händer tills vi hade kommit upp i luften. Sen fick vi upprepa samma procedur när vi landade. För övrigt gick det hur bra som helst.

I dag försökte jag mig på en selfie igen. Nu fick jag ju bra skärpa, men… fick inte plats. Suck!

selfie

 

Ha en skön söndagskväll <3

Nyord och … vägsjäl.

Av , , 2 kommentarer 9

I går kväll gick jag in på en av kvällstidningarna och testade mina kunskaper i årets nyord. Det gick ganska bra.

Det konstigaste ordet tycker jag är ’twerka’, vilket ska betyda att man skakar rumpan intensivt i takt med musiken. När jag dansade orientalisk dans, kallade vi det för ’shimmy’ och jag föredrar faktiskt det ordet. ’Twerka’ låter lite vulgärt i mina öron.

Det ordet jag hört/läst mest under året är faktiskt ’selfie’. Hur många selfies ligger det inte ute i rymden… de flesta på söta tjejer med huvudet på sned och lätt plutande mun? Själv har jag väl lagt ut ett par selfies på bloggen under årens lopp. Min profilbild är till och med en selfie. Men det är inte lätt att ta en bild på sig själv. Det krävs mycket träning och många bilder innan man blir nöjd. Härom dagen skulle jag ta en bild på mig själv via spegel med den nya kameran. Fokus blev helt fel och kanske var det meningen. Dödskallarna är ju faktiskt fina, eller hur?

felfokus2

Ordet ’snippgympa’ låter gulligt, hellre det är Susanne Lanefelts käcka tillrop ’kniip, kniip’. Det blev man ju bara stressad utav. ’Nagelprotest’ och ’kjolprotest’ är helt okej, ’carpa’ (från Carpe Diem) och ’hypa’ (vara överenergisk) låter så där.
’Nätvandra’, analogt med nattvandra, är ett bra ord… eller snarare en bra företeelse. Ett ord jag är lite tveksam till är ’embrejsa’. Ett av de vackraste orden för mig är ’omfamning’ och det låter inte lika skönt med en ’embrejsing’. Men där verkar det vara en skillnad… omfamningen är definitivt fysisk, medan att ’embrejsa’ snarare betyder att anamma något.

På tal om ord, så köpte jag den andra boken av Kristian Gidlund i Stockholm.

ikroppenmin

Jag gick in på min favoritbokhandel, Drottninggatans Ord- och Bild, och där låg det sista exemplaret och väntade på mig. Halva boken är den senare delen av hans blogg och den andra halvan består av alla fina bilder fotografen Emma Svensson tagit till fotoutställningen om honom. Fina, stämningsfulla, sorgsna svartvita bilder som man kan titta på igen och igen. Ett sällsamt samarbete mellan fotograf och motiv.

Ha en trevlig lördagskväll <3

Hemma igen.

Av , , 6 kommentarer 16

juligt

Hej… nu är jag hemma igen.

Det har varit några trevliga, intensiva dagar med mycket umgänge, mat och inneaktiviteter. Vädret har inte inbjudit till några långpromenader, det har varit regn och rusk för hela slanten.

Vi har ätit sill och finsk rödbetssallad, ’rosolli’, lutfisk, morotslåda och kålrotslåda. Lite skinka och några prinskorvar har också slunkit ner. Jag kokade den sedvanliga plommonkrämen, som vi åt med vispgrädde till efterrätt. Till fikat bakade jag fruktflan som vanligt och i år blev det ett fint Mandalamönster av frukterna och bären.

mandala

Jultomten hade lämnat en massa paket i ett hörn och Ronja blev mycket glad över Fjällrävenryggan ’Kånken’. Jag hade plockat ihop en hel låda med pysselgrejer till flickorna, både verktyg och material, så på juldagen satt vi och pysslade kort hela eftermiddagen.

Mara var också med. Husse låg hemma med nyopererat knä, så han kunde inte ha henne. Här försöker hon förklara att hon vill ha det där benet som någon lagt uppe i bokhyllan. Hon har så roliga ljud för sig när hon försöker prata.

mara

Hon är så himla söt, men tyvärr är jag väldigt allergisk mot henne. Jag försökte dammsuga hela tiden, men kunde ju inte låta bli att klappa henne, så nu har jag stora ödem på ögonlocken. Jag tar ogärna antihistaminer, för jag blir snurrig och trött av dem. Har provat olika sorter, men inte hittat något bra mot pälsdjur.

Jag tog inte så många bilder. Jag kommer inte riktigt överens med min nya kamera och det stressar mig lite. Det visade sig att Johanna har en precis likadan och hon kollade att inställningarna är ok, så det är väl bara att lära sig.

Innan jag for hem i går, hann vi en sväng till Gamla stan. Vi var inne på Science-fiction bokhandeln och köpte några Manga-böcker åt Ronja. Det var inte lätt att hitta det hon ville ha, för det finns flera hyllor med Manga.

manga

Sen gick vi till Gudrun Sjödén (förstås) och där var det rea. Jag provade en enkel tunika/klänning som jag tittade på i somras, men tyckte var lite dyr. Nu var den ordentligt nedsatt, så jag kunde köpa två stycken. Ja, jag köpte en mörkblå och en lilacerise. Johanna fick en sjal och då hade alla fått något.

Sen roade vi oss med att fotografera varandra ute på den mörka gatan.

ronja

business

gamlastan

 

När jag kom hem hade jag en pöl på badrumsgolvet. Det droppade lite från skarven på ett rör, men det har vaktmästaren åtgärdat i dag. Tur att det inte var någon större läcka.

Ha en mysig fredagskväll <3

 

 

Vasaplan nr 16/17 2013.

Av , , 4 kommentarer 6

vasaplan

Tidskriften Vasaplan. Till stöd för utsatta människor i Umeå, har äntligen kommit ut med ett nytt nummer. Nu är dubbelnumret 16/17 ute för försäljning.

vasaplan2

På omslaget ser vi den vackra sångerskan Sofia Jannnok och inne i tidningen finns en fin intervju med henne. Hon är av samiskt ursprung och berättar hur det är att stå mellan två kulturer… den samiska och den andra. Hennes erfarenhet är att hon blivit utnyttjad i många sammanhang som ett exotiskt inslag och tackar nuförtiden nej till tillställningar där hon inte känner sig bekväm.

I maj släpper hon sitt tredje album Áhpi – Wide as Oceans. Ordet Àhpi har flera betydelser och beskriver något stort och öppet i naturen. Sofia säger att hon ser framför sig ”det karga havet och islossningen och tänker mer på någon slags revolution. Att det kanske är dags. Sàpmi har alltid varit ett sådant fredligt folk”.

Rubriken ’Hikikomori’ drog verkligen min uppmärksamhet till sig. Ordet betyder ’att dra sig undan’ och används nästan uteslutande om unga människor som sitter hemma utan vare sig skola eller jobb att gå till. För att kunna bryta den sociala isoleringen behöver de hjälp. I Umeå har tre unga människor skapat ett projekt, Hikikomori, där de hjälper dessa ungdomar att komma tillbaka till livet utanför hemmet. En väldigt informativ och intressant artikel.

Jag har ju redan skrivit om att projektet med kylskåpet på ICA Gourmet. Folk har varit givmilda och flera behövande människor har kunnat äta ett hemlagat mål mat för en billig penning. Hoppas att trenden fortsätter.

Detta och mycket mera kan man läsa i det senaste numret av Vasaplan. Köp den nästa gång du är på stan!

Nu ska jag packa min resväska, för i morgon bär det av till huvudstaden.

Ha en skön söndagskväll <3