Marja

Den långa resan.

Kategori: Teater/film/TV

Faust

Av , , 2 kommentarer 9

faust

Det var andra gången jag såg Goethes Faust som opera i kväll, men första gången jag såg en opera som sjöngs på franska. Svenska, tyska, italienska har jag hört och det är ju språk som man tycker låter bra att sjunga opera på… men franska lät först lite ovant. Sen blev det som en lektion i franska, för jag hann oftast läsa textningen till svenska medan de sjöng första ordet. På bilden, som är framsidan av programbladet, ser vi Faust och djävulen.

Det var en lång föreställning… 3 timmar och 15 minuter + en halvtimmes paus. Salongen var fullsatt och väldigt många hade klätt upp sig OCH sprutat parfym på sig. Skall man vara fin så tänker man inte på andra.

Scenografin var fantastisk, det var till och med eld på scenen och segelformade luckor flippade upp och ner på golvet. Den kvinnliga huvudpersonen, Marguerite, hissades upp i en sele (avrättad)  högt, högt och försvann sedan. Lite långtråkigt tyckte jag att det blev just innan pausen och tempot kunde ha varit lite snabbare, men å andra sidan så är det ju så på opera att man sjunger och besjunger och tar om en gång till, så det tar sin tid. Faust sjöng bra, men den enda som rörde sig bra på scenen var Mefisto a.k.a. djävulen, som hade fått högklackade stövlar och därmed svassade lite extra.

Kostymerna var fina, i synnerhet körens, men tyvärr hann jag inte studera dem för det var så mycket annat på scenen son krävde uppmärksamhet just i masscenerna. De två sista akterna var väldigt dramatiska.

Välgjort och sevärt… men nu får det vara nog med Faust för min del. Läste och diskuterade dramat många gånger under mina år som lärare.

Ha en lugn måndagsnatt <3

’Jag är Ingrid’

Av , , 2 kommentarer 12

ingrid

I dag blev jag bjuden på bio. Det är inte ofta jag går på bio nu för tiden, vilket är synd. Förr kunde jag gå ensam på filmer jag ville se, men nu går jag hellre på teater, dansföreställningar eller konserter. Ska jag vara riktigt ärlig tycker jag att det är liite jobbigt att sitta i en mörk biosalong med en stor duk och högt ljud. För mycket ljud och ljus. Det tar ett tag innan jag kan slappna av… känner av litenheten och klaustrofobin.

Så ock i dag, men efter en stund gick det bra och filmen var intressant. Kanske lite lång. Jag gillade formatet, att det är en dokumentär och inte en spelfilm. Och Ingrid var ju verkligen en speciell kvinna och konstnär… och så vacker. Sen kan man ju ha synpunkter på att hon periodvis satte karriären före barnen.

Helgen har gått utan att jag gjort ett skvatt. Jag bara lodar omkring. Hade tänkt vinterstäda balkongen, plocka upp träplattorna längst ut på kanten så att de inte förstörs av ev. snö och lägga dem under en presenning, men sen har det ju varit så varmt och fint att det inte känts nödvändigt än.

Nu börjar en vecka med mycket aktiviteter och om två veckor hoppar jag på tåget till Stockholm. Lägenheten på Söder är ledig några dagar och jag känner för att få krama mina nära och kära. Yippee!

Ha en lugn måndagsnatt <3

Dags för besiktning.

Av , , 4 kommentarer 11

fiskgryta

I dag har jag varit på lunchteater tillsammans med skrivarcirkeln. Det bjöds på fiskgryta som doftade både fänkål och saffran och innehöll alla sorters läckerheter. Sen blev det underhållning med Solja Krapu och Ingela Wall.
”Dags för besiktning” var rubriken och visst är det så att det är inte bara bilar som behöver besiktas, utan även vi människor skulle må bra av att göra en besiktning av våra liv emellanåt.

Solja Krapu har skrivit böcker och dikter och vunnit priser i poetry slam-tävlingar. Jag gillar hennes vardagsrealistiska dikter med humor… blir ni nyfikna, kan ni ex. gå in här och läsa några av dem.

Föreställningen var underhållande och väckte tankar. Igenkänningsfaktorn var stor och man kunde välja vad man ville ta åt sig. Tänk vad två personer på en scen, med en handväska och en scarf som enda rekvisita, kan åstadkomma med enbart ord och sina kroppar! Sånt gillar jag!

Jag skrev härom dagen att stormen hade bedarrat. Pyttsan! I går kväll och i natt stormade det ordentligt. Man hörde hur vinden tog fart runt hörnet och det brakade och knakade ute på balkongerna. Klonket från grannen ovanför var tillbaka… så himla irriterande. Jag gick ut på balkongen för att titta upp och vinden tog tag i min klänningsfåll så den for högt över huvudet. Plötsligt blev det väldigt kallt om kroppen.

Jag sov dåligt. Klonket från grannens balkong hördes hela natten och tidigt på morgonen började en annan grannes hund skälla. Jag hade ont i magen och vaknade med huvudvärk. Men efter lite medicin, en stund på spikmattan, en tallrik gröt och kaffe, var jag fit for fight igen.

På marken var det ett lager snö… igen. Aprilväder kallas det visst.

I kväll har jag haft ett trevligt telefonsamtal med barnbarnet Ronja. Egentligen skulle vi prata Strindberg, men det blev mycket annat också. Hon är så himla gullig och gör mig så lycklig i hjärtat.

Ha en lugn onsdagsnatt <3

 

Att tina frusna hjärtan.

Av , , 4 kommentarer 12

droppe

I övermorgon städar jag ut julen. Jag hade stor lust att göra det i dag, men tänkte att jag skulle vänta till efter Trettondagshelgen. Då är det ju inga helger kvar.

Det var mörkt i går kväll när jag kom hem, så jag uppfattade inte att all snö var borta här i Umeå. Bara några isfläckar finns kvar. Därför fick jag en chock i morse/förmiddags när jag vaknade och tittade ut. Gräsmattan syntes. Nej… ska det aldrig bli vinter på riktigt?

Jag sov länge i dag och har inte gjort många knop. Hoppade på bussen och for och handlade på Lidl. Sen kokade jag en god laxsoppa med alla möjliga grönsaksrester jag hade hemma. Mer tänker jag nog inte göra i dag. Jag har en bok och en korsordstidning som jag längtar till och så blir det väl lite TV-tittande.

I bussen i går visade de Disney’s tecknade film Frost. Den var riktigt fin. Jag reflekterade över hur mycket symbolik den innehåller (som alla sagor) och tänkte att den på så sätt mer är en vuxenfilm. Fast jag tror ju att barnen även snappar upp en hel del rent undermedvetet. Ex ’bara äkta/ärlig kärlek kan tina frusna hjärtan’ och ’rädda’ andra människor. Verkligen något att tänka på.

Ha en skön söndagskväll <3

I am not a Girl.

Av , , 2 kommentarer 6

Det blev en omtumlande upplevelse.

Jag har sett Skuggteaterns uppsättning av ’I AM NOT A GIRL’, en konstnärlig tolkning av Andreas Bruces liv som transsexuell i 1800-talets Sverige.

andreasbruce

andreasbruce2

 

Jag gillar intima teaterrum utan någon upphöjd scen, där skådespelarna kommer så nära de bara kan. Jag satt på första raden och fick både saliv och ölskum på mig, kunde se svetten rinna som små pärlor från huvudpersonens panna och studera varje söm i de välgjorda kläderna.

Tre skådespelare genomförde hela dramat. Två av dem hade flera roller. Ja, en fjärde person, prästen/kantorn satt med ryggen till och spelade på orgeln. Två kyrkbänkar var den enda rekvisitan och möblerades om till silltunna, båt, likkista m.m.

Jag tyckte ändå inte att berättelsen var alltför mörk, men anade att det nog skulle komma något riktigt dramatiskt och även om berättelsen ändå slutar ’lyckligt’ var det riktigt hemskt ett tag. När huvudpersonen låg i en hög vid mina fötter, halvnaken och genomblöt, vrålande ut sin förtvivlan, var jag nära att stiga upp och hjälpa honom upp från golvet. Men det kunde jag ju inte, utan blev tvungen att sitta kvar i hans förtvivlan.
I verkligheten hade jag varit en empatisk medmänniska och hjälpt honom på fötter. På teatern måste jag ta emot hans känslor och på så sätt lära mig något om mig själv och andra människor. Det var omtumlande och när pjäsen var slut gick jag ut med gråten i halsen.

’I AM NOT A GIRL’ spelas 26 – 29/november på Kulturhuset Klossen, Ålidhem. Biljetter finns på Biljettcentrum. 

Ha en lugn onsdagsnatt <3

Optimisterna.

Av , , 2 kommentarer 10

images (2)

Tjejträff i dag, som vi inledde med att gå på Folkets Bio och se den underbara filmen Optimisterna.

Det är en riktig feel-good film om ett gäng äldre norska damer, den äldsta är faktiskt 98 år, som spelar i ett handbollslag. De åker till Sollentuna för att spela mot ett lag seniorherrar.
En film gjord med mycket kärlek och humor och som visar att ingenting är omöjligt, så länge man älskar livet och stöttar varandra. Alla duger, för alla gör sitt bästa. Det blev mycket skratt, men även andra känslor.

 

Sen åkte vi hem till en av tjejerna, satt och pratade en stund och åt en mycket god broccolisoppa med gryére-ost.

På väg hem fastnade jag för trädens siluetter i halvdunklet. Så spöklikt och snurrigt.

dagenstradbild2

Oj då, jag måste skynda mig, kompisarna är ju redan framme vid bilen.

dagenstradbild

God natt mina vänner <3

Reklam/ smygreklam.

Av , , 4 kommentarer 8

Nu blir det reklam. Findus har kommit ut med det som jag som ensamhushåll har längtat efter. Det är väldigt lätt att slarva med maten när man bara ska laga till sig själv. Antingen blir det färdigmat, halvfabrikat eller samma mat i två-tre dagar. Och så ska man variera grönsakerna och inte bara göra en sallad på isbergssallad, tomater och gurka.  

Nu hittade jag ’Ångande Goda’eller ’Höyryävän Hyvät’(en riktig tungvrickare även om man kan finska) i frysdisken. En förpackning som innehåller två st enportionspåsar som man bara kastar in i mikron i 2 minuter och voilà… ångkokta haricots, gröna ärtor och spenat, färdigt smaksatta med salt och olivolja. Jag la till en klick Bregott, som smälte så gott i de varma grönsakerna.

angkokt

I dag blev det ångade gröna grönsaker, ’grön symfoni’, isbergssallad, en tomat, champinjoner och rester av kyckling.

 angkokt2

 

På tal om reklam tycker jag att det var alltför mycket smygreklam i TV 3:s program med Maria Montazami. Jag har sett de flesta programmen, för jag har varit nyfiken på hennes gäster. Tyvärr har inte gästerna fått huvudrollen, utan Montazami-familjen och de har verkligen gett mycket PR åt olika företag i Falsterbo. Träskoförsäljare, antikvitetshandlare, fiskhandlare, smågrisfarmare, bagerier, cykeluthyrare, ridanläggningar m.m. har fått en hel del smygreklam i det programmet. Jag hade väntat mig att Maria visat större intresse för sina gästers karriärer och liv, men det har tyvärr mest blivit flams. Det enda jag kommer att komma ihåg är ett ord Maria lanserade i dagens program… ’flager’… hmm, jag tror hon pratade om brister, d.v.s. engelskans ’flaws’. Ingen minnesvärd programserie alltså.

I dag var jag på Biltema. På väg in lyfte jag upp en eldkorg som hade trillat omkull. Vad är det med mig och saker som vält omkull?
När jag gick omkring där inne slog det mig att de inte hade något julkrafs framme. Så skönt! Fast så bra kunde det ju inte vara, för när jag kom närmare utgången, fanns det ju där, precis innan kassorna.
En sån här raring skulle jag nog hitta en plats för, trots att han är över en meter hög. Men jag skulle aldrig ha hjärta att klämma in honom i förrådet uppe på vinden efter jul, så jag avstår.

raring2

raring

Ha en skön tisdagskväll <3

En julsaga.

Av , , 2 kommentarer 7

Det blev alltså lunchteater i dag med skrivargruppen. Väckarklockan ringde och jag somnade om och höll nästan på att försova mig. Teatern började kl 12.00 och före det skulle vi äta lunch. För min del blev det brunch. 

Vi såg Charles Dickens’ En julsaga tolkad av Stockholms clownensemble. En mycket intressant föreställning.
Julsagan skrevs redan 1843, men budskapet är fortfarande aktuellt. ”Livet är orättvist, för att några tjänar på det.” Pengar och girighet gör människor känslokalla och onda, men det är aldrig för sent att förändra sig och göra bot och bättring.
Föreställningen innehöll improvisationer och interaktion med publiken, samt några anspelningar till aktuella händelser. De två ’clownerna’ var riktigt duktiga och Di Levas låt ’Vi har bara varandra…’ spelade en central roll.

När jag for ner på stan i förmiddags tänkte jag att vi hade en idealisk vinterdag… ett par minusgrader och lite frost på marken. Ingen halka och solen lyste upp. Efter föreställningen sprang jag omkring på stan och plötsligt hade det börjar regna ordentligt. Vad hände? Jag såg att gården sandades i kväll. Javisst, varning för blixthalka nu när det blir lite kallare till natten. 

Jag gillar novembersolens skuggor.

 novembersol

Ha en skön tisdagskväll <3

 

Snödrottningen.

Av , , 2 kommentarer 5

snodrottningen

I kväll har jag varit på den förberedande generalrepetitionen inför NorrlandsOperans uppsättning av Snödrottningen. Den baserar sig på H C Andersens saga med samma namn. Snödrottningen är en barnopera och NorrlansOperan har en fantastisk barnkör som gjorde ett jättefint jobb.
Snödrottningen är en berättelse med sagans alla klassiska element. Kampen mellan det goda och det onda, kärlekens trovissa väg mot det till synes omöjliga, hjältens/hjältinnans prövningar på vägen till sitt mål, hjälparna på hennes väg och det lyckliga slutet, där kärleken segrar och befriar. Gerda finner och får sin Kaj.

Scenografin var mycket vacker. När ridån drogs från drog jag efter andan och önskade att jag hade fått ta fram kameran. Men det får man ju inte och lika bra är det, för då kan man i lugn och ro försjunka i det man ser och hör. Barnen i kören var så duktiga, både när det gällde att sjunga och röra sig på scenen. Barnens olika kostymer var fantastiska… de var bl.a. blommor, guldklädda pager, rövare i skogen och snöflingor.

Den andra akten var helt förtrollande, lite otäckt spännande vid ett tillfälle, men det ska ju en riktig saga vara, eller hur? Man vet ju att slutet blir lyckligt i alla fall.

Musiken av den ialienske kompositören Pierangelo Valtinoni var lätt och följsam, passande till en saga. Inga tunga arior, utan ljusa, vackra barnröster.

Premiären är på torsdag.

God natt mina vänner <3

En holländsk missionär.

Av , , 6 kommentarer 3

barnmorskanieastend_helgspecial

Tittade ni på serien om barnmorskorna i Londons East End? Jag saknade den i går kväll.

Hon som står längst till höger ’Chummy’ påminner mig om en kvinna jag mötte i London någon gång på 60-talet. En holländsk missionär på väg till Afrika.

Jag skulle vara ensam i London ett par dagar på väg till Dublin och hade hamnat på ett sjaskigt hotell någonstans i periferin. Efter en natt med pengar och pass under kudden och skorna i flyktposition vid sängen, bestämde jag mig för att byta hotell. Via en rumsförmedling fick jag tag i ett rum som jag fick dela med just denna kvinna.

Hon var alltså missionär och allt hon ägde fick plats i en liten bag. Hon ägde två klänningar, en kofta, underkläder, ett nattlinne, rejäla bruna strumpor och bruna promenadskor. Varje lördag tvättade hon vardagsklänningen och tog på sig sin andra klänning över helgen. Varje kväll sköljde hon upp sina underkläder och strumpor. Förutom kläderna hade hon en bibel, en anteckningsbok, en necessär och hårrullar i sin bag. När jag kom in i rummet satt hon med hårrullarna i håret. Antagligen var det även hårtvättardag på lördagar.

Jag hade fått för mig att jag ville besöka London Zoo och hon ville gärna följa med mig dit. Vi tillbringade hela dagen där… jag bjöd henne på lunch och senare på glass. Vi gick runt, men satt mest och pratade och njöt av det soliga vädret.
Jag minns att jag var fascinerad över hennes spartanska liv. Hon ägde precis det hon behövde, inget mer. Jag var inte intresserad av hennes mission och hon berättade inte mer än jag ville veta. Jag förstod att hon var nöjd med sitt liv, det var bekvämt och tryggt att veta vad som förväntades av henne. Att tjäna sitt kall…

Vi hade ingen kontakt efter det. Hon skulle till ett nytt ställe och hade ingen postadress dit. Hon fick min adress, men hörde aldrig av sig. Under alla dessa år har jag tänkt på henne med jämna mellanrum. Med förundran.

Efter några turer till blåbärsskogen har mitt knä pajat. En skarp smärta hindrar mig från att stå upp med rakt ben. Lite böjt går bra. Jag antar att jag har flexat för mycket bakåt med knät när jag har stått framåtböjd och d slitna benytorna har hamnat i fel position mot varandra. Jag tar en vilodag i dag och hoppas att det går över.

Ha en trevlig måndagskväll <3