Stigen ner till sjön, som tidigare varit isig och hal och väldigt besvärlig att gå på, är nu mjuk och skön och det var nästan med andakt jag gick längs den. Fortfarande ligger isen kvar på sjön och här och där är det snö i skogen. Jag har gått på stigarna längs sjökanten, stigar som jag inte gått på på länge, eftersom jag hela förra sommaren gick med rollatorn.

Försöker komma ut på en promenad varje dag. Vädret har varit varierande… några fina soldagar och däremellan blåsigt och lite ruggigt. Dagarna går fort, trots tristessen i karantän. Vi hade möte med styrelsen i tisdags här hos mig. Vi var bara fyra stycken och jag satt en bit från de andra. Vi kom på en genialisk ide för vår utemiljö och för att markera att vi inte vill att folk skall gena över vår gräsmatta… vi skall placera kragpallar i vägen och får samtidigt odla lite olika saker. Jag bad också om hjälp att få blommor m.m. till min balkong och det kommer jag få. Kragpallarna är redan utplacerade och så småningom skall vi skaffa jord och fixa något i dem. Det känns verkligen roligt att ha något att pyssla med i sommar.

Pratade länge i telefon med Johanna om situationen i Stockholm. Hon fyller ju 50 år på fredag, 1 maj… jag gjorde ett kort som jag har skickat och så skall jag skicka pengar så hon får köpa sig något fint. Firandet skjuts på framtiden. Ronja skall ringa mig i morgon. Saknar flickorna hela tiden.

Fick en kallelse till telefonmöte med en doktor på Hjärt-och kärlavdelningen på tisdag. Det är ett uppföljningsmöte för mitt hjärtflimmer och de har valt att ha det per telefon i stället för att kalla mig till sjukhuset. Det har jag inget emot… de har ju nyligen tagit alla prover på mig och jag mäter blodtryck och puls hemma dagligen.

Ta hand om er och var försiktiga <3

Tänk att det såg ut så här på min balkong i somras. Längtar faktiskt till sommaren och funderar samtidigt hur jag ska få blommor till min balkong. Skulle behöva en djungel där nu, eftersom jag misstänker att det blir en sommar hemmavid. Det ordnar sig nog.

Påskhelgen gick bra och vädret var riktigt fint ett par dagar. På lördag kom exet gående hemifrån och jag hade tänkt att vi skulle sitta i solen på vår uteplats, men han ville gå ner till sjön. Vi tog med sittdynorna, filtarna och picknickkorgen och slog oss ner i skogsbrynet nere vid sjön. Det var riktigt trevligt att prata en stund och sen promenerade han hem. Jag måste säga att han trots sin höga ålder är stark och spänstig. Sen blev det ett par dagar med riktigt busväder och då stannade jag inne. En av dagarna sov jag bort eftersom jag inte kunnat sova på natten.

Jag har haft mycket besvär med magen igen. Ringde Hälsocentralen och fick tala med min doktor. Hon ville skicka en remiss till ytterligare en gastroskopi och jag har nu fått besked om att jag förväntas bli kallad i juni. Jaha, vad gör man då? Väljer mellan att bryta ihop eller bita ihop. I går morse bröt jag ihop, ringde efter en taxi och åkte in till akuten. På sjukhuset påmindes man om ’social distansering’ när varannan stol var avspärrad överallt.

Klockan sex på morgonen var det tomt på akuten. Jag blev väl omhändertagen … de tog blodprover och gjorde en ultraljudsundersökning för att utesluta bråck på kroppspulsådern. Proverna var bra, jag hade inget flimmer, ingen feber… så de gav mig smärtbedövande medicin innan jag skickades tillbaka hem till isoleringen. Nu får jag bita ihop och anpassa livet efter rådande omständigheter.

Det var väldigt konstigt att vara enda patienten i triagerummet med sex platser på akuten. Vanligtvis är det fullt med folk som mår dåligt och somliga ligger uppkopplade till hjärtmonitorer. Men jag har ju mest varit där på kvällen och natten, inte tidigt på morgonen. Innan jag hann fara hem kom det en liten farbror stödd på en sköterska. Hon hjälpte honom till rätta på andra sidan draperiet och jag hörde hur han suckade och sa till henne: Tack för att du tar hand om mig! Det tog i mitt hjärta. Visst är det en tröst att bli omhändertagen när man är ensam och dålig. På akuten jobbar många unga killar som sjuksköterskor och de är inte alls sämre på omhändertagandet. Lite annorlunda kanske… en kom in och hälsade med ett ’Tja’… han som skulle ta blodproven hade jobbat hela natten, satte infarten och skulle gå utan att ha fyllt upp rören… men jag som är uppmärksam påminde honom om detta viktiga moment. Ibland frågar de om jag jobbat inom sjukvården, eftersom jag verkar kunna mycket om kroppen och mediciner… och då säger jag att jag varit häxa i ett tidigare liv…

Under påsken roade jag mig med att undersöka vad man kan beställa hem via nätet, förutom mat då. I princip allt som får plats i brevlådan. Jag beställde salvor och ögondroppar från apotea.se, receptbelagda mediciner från apoteket.com, trosor från sovtex, puder (smink) från ? och frimärken från postens hemsida. Jag kan inte beställa något jag måste hämta ut, eftersom jag har mitt utlämningsställe på ICA Maxi och dit måste jag åka buss med byte. Däremot kan jag ibland välja att få mitt paket med Denker till OK Q8 och dit kan jag promenera och det är ingen trängsel där inne. Nu när jag var på sjukhuset gick jag in på apoteket och frågade efter bästa sättet att hämta ut mediciner som inte får plats i brevlådan. Tänkte mig att jag kanske kunde ringa och beställa och sen bara komma in på kvällen och hämta när där inte är så många kunder. Fick då veta att enklast är att beställa på nätet och sedan begära hemleverans. Där ser man. Ja, jag vet att jag alltid kan be en vän eller granne om hjälp, men den livlinan vill jag spara tills jag verkligen behöver den.

Ta hand om er nu <3

Trevlig Påsk till er alla! Jag har tagit fram några akvareller med påskmotiv, men har för övrigt inte pyntat så mycket. Tazetterna jag köpte har redan hunnit blomma ut, men i morse fick jag nya blommor. Mina granntjejer skickade ett mail att de åkt bort över helgen och hängt tulpaner de inte ville kasta på min dörr. Så fint av dem. Jag fick en bukett med 20 vackra röda tulpaner… och jag som saknat tulpaner. Det bor ju mest ungdomar i huset och några av dem har frågat om jag behöver hjälp med ex. mat nu när jag sitter hemma isolerad.

Ja, vi är många som sitter ensamma och inte kan träffa barn och barnbarn i påsk. Jag pratade med min kompis över en timme i telefon och skämtade och sa att vi får träffas till sommaren. Kanske blir det så. Jag har ju slutat åka buss och det är lite för långt att gå till henne. Däremot ville exet ta en långpromenad i morgon och komma för en utefika med avstånd. Han lockade med vetebröd och memma. Hoppas solen är framme, för då kan vi sitta på vår uteplats en stund. Jag får väl förbereda med sittdynor och filtar.

För övrigt har jag försökt gå en promenad varje dag. Går oftast ner till sjön. Kollar isläget och kramar ett par träd. Ända tills i går har folk varit ute på isen, men nu senast var det vatten på isen. Det går fort nu, med både snö- och issmältningen.

Den här delen av vårvintern är egentligen ganska trist. Man börjar bli less och längtar efter barmark, lövsprickning och sommarblommor.

Ronja fyllde 21 år i går och jag hade gjort ett kort, som verkligen återspeglade min längtan efter henne. Hon tyckte att det var det finaste hon fått hittills.

I helgen har jag telefondate med både henne och Johanna. Nu ska jag göra ett kort till Johanna och så har jag lust att måla en till påsktupp.

Ha en trevlig fortsatt påskhelg <3

Det kommer att bli en annorlunda påsk i år. Jag kommer att få en ny matbeställing på måndag och har beställt lite sill, ägg, gravad lax och rostbiff till påskmat.

För övrigt fortsätter livet i isolering och oro. Jag försöker hålla vissa rutiner… har gått ut på en timmes promenad med gåstavarna varje dag, lagat mat, pysslat lite medan jag tittat på TV, hållit kontakt med omvärlden via telefon och sociala medier. I dag dog min telefon när jag var ute och gick och jag blev alldeles förtvivlad. Utan telefonen har jag ingen kontakt med yttervärlden, känns det som. Jag gjorde upp planer hur jag skulle ta hjälp för att köpa en ny telefon medan jag gick hem. Sen visade det sig att batteriet var urladdat. Jag laddade och startade dessutom om telefonen och nu fungerar den perfekt.

Lite omväxling har jag ändå haft. Vi i styrelsen gjorde en utvändig besiktning av husen i tisdags. Vi hittade lite skador på grunden och jag mailade till förvaltaren och bad honom komma och titta på dem. Jag hade en baktanke… ville ta upp det här med utemiljön med honom också. Jag skrev att jag kan träffas utomhus, inte ta i hand och på behörigt avstånd. Han kom direkt och vi hade ett bra möte. Min erfarenhet är ju att ett personligt möte är mycket bättre än ett meddelande per mail. Jag vallade runt honom och vi tittade på husen förstås, men jag kunde också visa våra problem med snöhögarna, skadade buskar och vår eländiga uteplats. Nu ska vi förhoppningsvis få grus i vår och kunna fixa till uteplatsen med blomkrukor m.m. Det känns bra att ha något att planera och se fram emot.

För övrigt verkar det som att den här isoleringen kommer att bli långvarig. Jag saknar verkligen möjligheten att hoppa på bussen och fara iväg och göra något roligt, men jag förstår att jag måste undvika alla risker. Jag behöver inte fara någonstans… maten kommer hem till dörren, jag kan beställa medicin hem till brevlådan och låna om mina biblioteksböcker på nätet. Allting löser sig. För flera år sedan pajade min kyl och frys dagen efter jag kommit hem från en operation. Jag satt i sängen och ringde till Electrolux och förklarade min situation. De visste precis vilka skåp jag hade och vi gjorde upp en avbetalningsplan i telefonen. Två grannar kom och tömde frysen och på eftermiddagen kom Electrolux med nya vitvaror. Det mest pinsamma var att grannfrun fick städa upp det som fanns bakom och under skåpen. Jag var ju nyopererad och kunde inte göra något själv.

Min dotter som är lärare, jobbar på som vanligt och tror inte att högstadieskolorna kommer att stängas. Dessutom ska hon flytta i helgen. I Stockholm är ju situationen med coronaviruset väldigt allvarligt nu och jag ber henne vara försiktig. Barnbarnet sitter i Karlstad och studerar hemma. Exet får hjälp med mat av sin andra dotter och min kompis har två döttrar som hjälper henne.

Var rädda om er <3