Marja

Den långa resan.

Victorian Puzzle Purse

Av , , 2 kommentarer 12

Den obligatoriska avskedsselfien på Östra station när Johanna for hem efter påsklovet. Jag har äntligen fått nya glasögon och ser bra åt alla håll.

Nu är det länge sen sist igen. Jag har inte mått bra och hela april har gått i trötthetens tecken. Det har varit så mycket med tömningen av exets lägenhet och jag har blivit mer involverad än jag tänkte mig från början. Johanna var här under påsklovet och flickorna tömde skåp och packade böcker och sorterade…gick igenom papper och fotografier … Det var inte alltid lätt för dem. Jag tog mig an det praktiska… tjatade om mat, tvättade kläder och ytstädade inför fotograferingen för försäljning av lägenheten.
Efter det blev jag sjuk och som vanligt visste jag inte om det var förkylning eller pollen. Testade mig och det var inte covid. Min pollenapp visade att det överhuvudtaget inte fanns något pollen i luften och det gjorde mig lite misstänksam, så jag gick in på en annan hemsida som visade mycket alpollen och vindburen björkpollen. Nu fattar jag äntligen att jag är mera känslig för alpollen än björkpollen, för jag blir varje år sjuk innan björkpollensäsongen. Men när man nyser tusen gånger om dagen och näsan rinner så man inte hinner torka, då borde man ju fatta vad det är. Nåja, jag började äta antihistamintabletter och blev bättre redan efter ett par dagar. Men tröttheten kvarstod och deppigheten.

Johanna var här igen förra veckan. Den här gången tog hon med sig sin man och de körde med bilen från Stockholm. Det blev några väldigt intensiva arbetsdagar då lägenheten skulle stylas. Några väggar hade målats och lampor skulle byta plats med varandra… det hade stylisten bestämt.

I helgen ringde min kompis och tyckte att vi skulle ta och äta den där surströmmingen som hon visste att jag hade i kylskåpet. Sagt och gjort… jag for iväg till henne och vi kokade potatis, hackade lök och åt Oskars färdiga filéer. Så gott. En liten kille från hemtjänsten kom och höll för näsan och upplyste oss om att man äter surströmming utomhus. Jag lovade att jag skulle ta hand om den illaluktande disken och så bjöd vi honom på glass med hjortronsylt.

För övrigt har jag jobbat ganska mycket med bostadsrättsföreningen. Vi skall ha årsmöte sista veckan i maj och när jag skrivit det protokollet och räknat ut arvodena för oss i styrelsen, blir det lugnt över sommaren. Längtar till odlingsväder, var ute och rensade lite bland jordgubbsplantorna och krafsade lite i de andra pallkragarna och stötte på is under ytan där snön precis hade smält bort. Jag har fått låna ett litet växthus som passar på en pallkrage av radhusgrannen. Han hade tänkt montera ner det och sätta in i förrådet men såg att jag var ute och ’dumpade’ det på mig. Det ändrade ju mina odlingsplaner totalt och nu funderar jag på att ställa det på lämplig plats och bara odla i krukor i det. Tomater och squash och kanske aubergin.

Nyligen var jag på återbesök på Hjärtcentrum. Det är 1,5 år sedan ablationen och jag har inte haft något flimmer, bara några episoder med extraslag. EKG och proverna var bra, så nu skall jag klara mig på egen hand och kontakta vårdcentralen vid behov. De två mardrömsåren med täta besök på akuten känns avlägsna nu. Det blev en hel del taxiresor och ibland undrar jag hur jag orkade och dessutom var det en pandemi. Jag tror jag har sovit på alla avdelningar på sjukhuset, förutom på kirurgen och gyn.

Jag har inte pysslat så mycket, men jag vek en ’Victorian Puzzle Purse’ till Ronja när hon fyllde år. Först gjorde jag ett enkelt kort och skrev en gratulation på baksidan.

Sen vek jag ett 30×30 cm scrapbookingpapper enligt ett komplicerat mönster…

Här har jag lagt in kortet under flikarna i mitten och sen vek jag ihop stjärnan till ett litet paket.

Det tog ett tag innan jag kom underfund med hur jag skulle göra och jag fick titta flera gånger på videos på YouTube.

Nästa vecka kommer en man från Veteranpoolen och tvättar mina fönster. Känns så lyxigt.

Sköt om er<3