Nya och gamla världen
Läser idag att Magdalena Andersson fann för gott att påminna Biden om att svenskarna 1638 landsteg i Nordamerika i det som skulle bli Bidens egen hemstat, Delaware. De var där i akt och mening att grundlägga en koloni i den nya världen.
Detta lilla äventyr blev kortlivat. 1655 erövrade holländarna det som kallades ”Nya Sverige”. Visserligen var Sverige på den tiden en stormakt, men vi fick nöja oss med vad vi erövrat i den gamla världen.
Tänker på detta när jag tittar igenom den myntsamling som jag och min bror höll på med att få ihop i våra unga dagar. Bland mynten finns en jubileumspeng, en tvåkrona från 1938. Den gavs ut för att erinra om att det då var 300 år sedan äventyret i Nordamerika.
Äventyret gav också andra bestående ting. I Fröstuna kyrka i Uppsala län finns en inskription på en stenplatta i kyrkan. Den är författad på ett språk som de i området i boende Lenaperna talade. En unik historia. Något liknande finns inte i Europa.
Texten förkunnar på ett indianspråk att ”Här vilar en god hövding som blev mycket gammal”. Hövdingen hette Campanius och fungerade som präst i kolonin innan den alltså togs över av holländarna och han återvände till Sverige och fick alltså sin grav i Fröstuna.
Tänker på det när jag tar del av att en av Åkessons kumpaner, Jönshof… äh, Jomshof har skrivit något obegåvat om att vi som bor här härstammar från de som tog landet i besittning när isen smälte för 10 000 år sedan. Något som alltså innebär att landet är vårft och ingen annans.
Karlen måste i missat alla historielektioner. Vi har rört oss över klotet sedan vi lämnade Afrika för en sådar 100 000 år sedan. Något som vårt lilla äventyr i Nordamerika visar.
Man kan just undra hur en sådan som Jönshof ser på USA: s existens. En nation som grundades på europeisk erövring av områden som beboddes av andra folk. Borde inte det ses som lika förkastligt som att folk nu söker sig hit till Sverige?
Namn: Mats Nilsson 
Senaste kommentarerna