Kortare arbetstid för bättre hälsa

Utsliten i jobbet

Detta jobb kan också vara utslitande

Högst sannolikt kan många arbeta 4-dagarsvecka utan att det kostar mer för arbetsgivaren.

Jag har aldrig jobbat övertid under mina årtionden som tjänsteperson trots att jag varit till och med VD i flera företag, förvaltningschef etcetera. Det beror på att jag gärna velat ha ett bra privatliv. Detta låter kanske alldeles för smart. Till och med smartare än jag. Detta har lett till att jag gjort allt för att inte slarva med tiden, försökt räkna ut hur något skulle kunnat göras effektivare, undvikit nödvändiga uppgifter. Dock har jag inte varit så kallad ”fritidsorienterad” eller rättare sagt helt enkelt lat.

Själv har jag naturligtvis aldrig behövt någon arbetstidsförkortning utan jag har använt tiden till att inte jobba övertid. Däremot finns det många andra som skulle behöva kortare arbetstid.

Om man ser till hur en dag förlöper för många kan det handla det en betydande del ineffektiv tid. Det vill säga tid som inte används direkt till produktivitet i de uppgifter man är satt att utföra och åstadkomma. Detta gäller naturligtvis inte alla yrkesgrupper. Se exempelvis på dem som arbetar inom vården som sällan inte har tid att ens gå på toa när de precis vill.

” Förutsättningarna för en generell arbetstidsförkortning har aldrig varit bättre, skriver Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.” ” Smärtgränsen är nådd. Med ökad stress, rusande sjuktal och allt högre pensionsålder går ekvationen inte längre ihop. Grundproblemet – att människor jobbar sönder sig – går inte att lappa och laga bort. En stor del av lösningen stavas generell arbetstidsförkortning. Det förstår svenskarna. Särskilt de två grupper där stödet för arbetstidsförkortning är högst: kvinnor i familjebildande ålder som ofta axlar det tyngsta ansvaret för hem och barn, samt yngre mellan 20–29 år som börjat förlora hoppet om att någonsin få gå i pension.” skriver förbundsordföranden Anna Troberg, DIK i en debattartikel i VK 2024-05-20.