Villy Hansen

Vi lever så kort tid och är döda så länge, Piet Hein

Kategori: Filosofiskt

Liten och präglad äldre och minns

Av , , Bli först att kommentera 2

ÄrlighetSå man präglas som liten. Jag kan undra hur länge det sitter i. Ett bra tag i alla fall. Jag ör född 1950 på den svartvita tiden när det inte fanns Tv och ej så mycket annat heller. Det var i början familjen jag och far och mor emigrerade från Danmark till Sverige. Femtio- och sextiotalet var tiden när allt gick uppför. Det var förhoppningarnas och framtidens tid. Det är mycket länge sedan den tiden så Socialdemokraterna var med och byggde upplandet. Och det var relativt nyligen då Socialdemokraterna enligt den högra politiska sfären orsakade landet Sveriges katastrofala läge. Vad som är sant råder det politiskt färgade meningar om.

Förmodligen färgades jag av både mor och far som påverkades av den tidens anda. Nu inser jag att detta var bra att ha med i livets bagage. Jag vill dock understryka att jag absolut inte är bättre än några andra människor för det.

Jag vill gärna minnas en historia. Jag och min bror och några ”småen” hade pallat äpplen i kvarteret. Detta hade kommit till fars kännedom.

  • Nu går ni ner till John Jansson och säger förlåt, sade far. Vi gick motvilligt till John Jahnsson och ringde på dörren.
  • Vi skall be om förlåtelse för vi har pallat äpplen, sade vi i kör. Jansson gick in i köket kom tillbaka med en papperskasse full med röda amerikanska äpplen. Sådana som vi pallat.
  • Här varsågoda, sade Jansson. Vi gick stolta hem och smaskade sedan äpplen.

En annan gång senare i livet som ny körkortsinnehavare råkade jag en frostig morgon få en sladd på min Volkswagen 1954 års modell och böjde en trafikdelare. Då ringde jag till Vägverket.

  • Hej det var Villy Hansen, jag har kört på en trafikdelare här i Filipstad där uppe vid biblioteket. Vad kostar det frågad jag. Det var tyst i luren en stund. Sedan kom repliken
  • Det har aldrig hänt att någon som kört på något ringt efteråt och talat om det, sade herrn. Det kostar därför ingenting för dig för du var ärlig.

Då kom jag att ännu en gång att minnas den där gången vi pallade äpplet och far krävde att vi skull gå tillbaka och tala om vad vi gjort. Hur nu allt detta och annat därtill har påverkat mig i livet vet jag inte helt riktigt. Men en sak vet jag nog. Jag skulle inte ha blivit en bra politiker i dag.

Till sist vill jag minnas ett annat kuriosa tillfälle när jag fick ett uppdrag. Under ett veckoslutsseminarium för cirka tio år sedan fick jag uppdraget att hålla ett par kurstillfällen för ett politiskt parti som jag vill hålla konfidentiellt. Rubriken var ”Hur man uppträder som en förtroendefull politiker”. Det var en mycket givande helg i Uppland den hösten.

Bli först att kommentera

Grisen i säcken

Av , , Bli först att kommentera 1

Vet väljare egentligen vad de får när de röstar? Sannolikt inte så väl. Ett spöke utgörs av de parlamentariska lägena som gällt de senaste valperioderna med flera mindre partier och betydande uppgörelser om regeringsmakten. Det andra spöket är att lögnen som politiskt verktyg har etablerats. Lögnverktyget har använts flitigt. det kan inte förnekas. Vid ytterst jämna valresultat får lögnen större inverkan på valresultatet. Populismen är ytterligare en källa till märkbar okunskap. Respektive politiska partier utan undantag är i mer eller mindre utsträckning skyldiga till medvetet eller att omedvetet vilseleda eller utesluta fakta.

Läser man partiets presentation som alltid finns på en hemsida sägs inte allt där. Där informeras om partiets politik, dess ideologi, partiprogram och naturligtvis ytterligare information. En väljare kan inte helt och hållet innan valet känna till vad partiets ledande politiker kommer att göra för överenskommelser med andra partier om eventuell regeringsmakt.

Både M-, och Kd-ledare lovade och bedyrade tidigare att inte ha med SD att göra. Hur gick det med detta löfte? Någon av dem påstod att det aldrig lovats trots att hundratusentals hade hört och läst att löften gavs. Vissa löften finns fortfarande kvar på flera ställen i Internet. Däremot var L ”ärligare” genom att bedyra för partiet längst ut till höger att ”mig kan ni lita på”. Kanske var det för sent att känna till eller svårt att föreställa sig följden?

Varje partiledare och andra partiföreträdare lämnar inte sällan tydliga spår efter sig i form av uttalanden om vad de anser och vilka ståndpunkter de har. Som exempel kan nämnas att otaliga retoriska grodorna som avgivits av SD-trogna. Dessa har troligen inte haft någon särskild betydelse för partiets grad av popularitet. De lojala och troende sympatisörerna bryr sig inte om detta ifall de exempelvis tycker mycket illa om den vänstra sidan eller ogillar islam, invandrare och andra ”ickesvenska” kulturyttringar. Folk tror sannolikt helst på det de vill tro på.

Kan en politiker se sin möjlighet att få en ministerpost eller till och med en statsministerpost är hen beredd till det yttersta och det kanske oväntade. Vem vill inte disponera Harpsund på helgerna?

Taktisk röstning har vi hört talas om. Men vilka av väljarna för M, KD och L förstod verkligen att en sådan röst var en röst på ett högernationalistiskt styre? Eller förstod de allra flesta sannerligen vad deras röst ändå skulle leda till? Det beror naturligtvis på väljarens politiska grundsyn och etik- och moralsyn och hur mycket illa väljaren tycker om andra partier och andra partiers politiker.

Eftersom retorik och valkampanjer kännetecknas av populistiska lösningar, det vill säga förenklade lösningar på komplicerade samhällsproblem av politisk karaktär blir ideologier och till och med partiprogram inte sällan förbisedda.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Etiketteringen galopperar

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag vill gärna filosofera över etiketterandet som naturligtvis är en förenklad och praktisk metod. Man får lätt en etikett klistrad sig för att lättare förstå. En enskild etikett ersätter egentligen ej egenheterna. Etikettbeteckningar används inom alla läger för att beskriva vad som menas men är ett trubbigt sätt.

”Vänsterorienterad” är en ytterst vanligt förekommande etikett. Det används sannolikt mycket sällan av dem som själva anser sig vara orienterade till vänsterhållet. Om någon, vem det vara månde kritiserar något i den högra sfären och i synnerhet kritiserar dem längre ut på högerkanten blir de kallade vänsterorienterade eller till och med vänsterradikala. Tidningar i sin tur kallas ”vänsterblaska” trots att de anser sig politiskt obundna. Så blev även DN vänsterblaska för en och annan. För att inte tala om SVT, SR och UR när det gäller att bli kalla de för vänster-någonting. Dem i ”mitten” likt C med Annie Lööf har även kallats för ”vänsterorienterad”. Allt som ifrågasätts och alla som ifrågasätter kallas ofta för vänster-någonting.

Från ett och annat håll blir dem som talar för liberalism, humanism, miljön, den goda människan och allt som kan uppfattas som mjukt och tolerant för vänsterorienterat. Därför kan sägas att den yttersta högersidan använder epitetet och etiketten vänsterorienterad som en form av skällsord.

SD:s riksdagskandidat i Västerbotten svarade på frågan om hur det stod till med SD-sympatier från de som hade universitetsutbildning. SD-politikern svarade ” – Inom universitetsvärlden kommer det in vänsterideologier och då är det lätt att dras in i den kulturen och forma sin verklighet utifrån det.” Denna inställning får anses fördomsfull. ”kommer det in” såsom att det var ett oönskat virus. Jag känner många med mig som inte kan sägas ha dragits in i ”den kulturen och forma sin verklighet utifrån det” det vill säga ”vänsterideologier”. Vi har med högsta sannolikhet dragits in i kulturen om att i stället ifrågasätta. Å andra sidan ”kommer det in nästan vad som helst” över nästen allt. I politiska partier kan det komma in mycket oönskat.

Tänk om det skulle införas en mera precis och rättvisande positionsbestämning även inom politiken typ som för väderstreck, NNV, SSV och inte endast N och S eller NV och SV.

Det inte sällan oväntat att den vänstra sidan kallar kritikerna från den högra sidan för allt från ”sossehatare” till ”vänsterhatare”.

Bli först att kommentera

Vilka söker sig till partier?

Av , , Bli först att kommentera 0

Vilka söker sig till partier och vad attraherar olika politiska partier? Detta är en något filosofisk betraktelse med trolighet, sannolikhet och sanning som aspekt.

Många är sannolikt okunniga eller ointresserade av politiska partiers ideologier. Den så kallade ”sakpolitiken” röner i rangordning mycket högt intresse. Det finns till och med dem som använder ”sakpolitiken” som avledande manöver för att ta sig förbi ett politiskt partis ideologi eller bakgrund.

En intressant fråga man kan ställa sig är vilken människosyn, etik och moral som söker sig till ett visst parti. Som exempel, ett liberalt parti attraherar företrädesvis människor med en liberal syn. Ett starkt miljöprofilerat parti attraherar företrädesvis dem som sätter miljöhänsyn mycket högt. Ett parti som KD hade tidigare en mycket starkt hemvist i den kristna tron. Redan efter ett par år 1958 då partiet etablerades 1956 avgick den viceordföranden Lewi Petrus för att han ansåg att partiet ”gått för långt till höger”. Flera partier rör sig av olika skäl med tiden åt olika håll. Det kan inte vara helt okänt att flera borgerliga partier anses ha rört sig mera åt höger. Vad kan man säga om Liberalerna vars partiledare deklarerade för ett högernationalistiskt parti att ”mig kan ni lita på”? Även Socialdemokraterna anses av flera ha rört sig något mot ”mitten”.

Vad som attraherar olika sympatisörer är en hel arsenal av olika signaler, uttryck naturligtvis partiprogram och andra utspel och överenskommelser som gjorts. Däremot tycks det vara mindre motbjudande och avskräckande för sympatisörer och presumtiva sympatisörer vad som är negativt kopplat till ett politiskt parti. Ett exempel på detta är Sverige Demokraterna vars företrädare kan uppvisa otaliga exempel på uttalanden, utspel, påståenden och även handlingar som bort ha avskräckt många. Men så verkar inte vara fallet. Det finns till och med en hemsida med SD-citat,  sd-citat.nu – SD-citat.nu

För andra partier känner jag inte till några sådana hänvisningar.

Sympatisörer lämnar även politiska partier av besvikelse över vad de inte förväntats åstadkomma och blir därför beredd att hitta nya vägar att sympatisera med.

Att dra några säkra sanningsenliga slutsatser om vilka drivkrafter och karaktärer för dem som kopplar sin sympati till ett visst parti är osäkert. Det går dock an att använda skalan, troligt, sannolikt eller sant. En relevant fråga att ställa sig är hur troligt eller sannolikt är det att den som har rasistiska sympatier ansluter sig till ett visst parti? Hur troligt eller sannolikt är det att en människa med tro på socialism ansluter sig till ett visst parti? Vart riktar så kallade kapitalister ofta sin sympati? Tidigare hade lantbrukare, skogsbrukare och folk som bodde på ”landet” ofta sin tillhörighet i ett mittenparti men så är det inte längre i samma utsträckning som förr.

Även någon så att säga av sociala skäl förds in i ett visst partis ideologi kan det förändras betydligt med tiden.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Utvandra till lyckan

Av , , Bli först att kommentera 4

Att urskillningslöst utan nyansering skylla all världens problem i ett land på dem som av olika skäl väljer att invandra till vårt land, flyr eller på annat vis komma till Sverige är inhumant, skoningslöst och orättvist. Men detta är tyvärr den politiska debattens främsta verktyg. Humanism, rättvisa och respekt för människovärde utesluter inte en god migrationspolitik. Det är inte heller säkert att den rätta vägen är den som på sin höjd ur etisk och moralisk synvinkel uppfyller lagens och juridikens lägsta krav. De regerande politikerna om partiet som håller i tömmarna på regeringen har gjort alla invandrare villkorslöst skyldiga och skuldbelagda genom vårdslös retorik. Till alla politiker, det vore väl ändå möjligt att hantera sanningen om invandrare på ett faktabaserat vis?

I dessa dagar utvandrar människor även från sverige till andra länder. År 2021 utvandrade 48 284 personer från Sverige och år 2000 utvandrade 34 091 personer från Sverige enligt SCB. 2021 invandrade 90 631 personer till Sverige enligt SCB. Det betyder att nettoöverskottet skulle bli invandring och utvandring skulle bli 42 347 personer. enligt SCB. Hur skall man i konsekvensens namn se på detta? Skall det göras skillnad på etnicitet och kultur i synen på invandring och utvandring?

Söka lyckan och göra rätt för sig vill sannolikt de allra flesta. Det har gjorts i alla tider. Utvandring från hungersnöden och fattigdomen i Sverige till USA under 1840-talet och 1850-talets början är ett känt exempel. De sålde sina gårdar i Småland och for med båt till USA. De kom i land vid Ellis Island i New York. Karl-Oskar Nilsson och hans hustru Kristina blev nationellt förgyllda som hjältar.

Från tiden omkring 200–300 talet i Europa som kallades folkvandringstiden rörde sig folk över hela Europa i olika riktningar fram till omkring år 1200–1300.

Varför folk vandrade är av historiker inte helt klarlagd. Forskarna pekar på flera olika orsaker såsom klimatförändringar, utbrott av pest, hungersnöd, överbefolkning, krig och romarriket väg mot upplösning.

Orsaken till att människor emigrerar idag är inte helt olik dåtiden i många stycken. Däremot förflyttar man sig betydligt längre sträckor än under den så kallade folkvandringstiden.

Orsaken till den brutala aversionen kan i flera stycken naturligtvis ha sin orsak i ren och skär främlingsfientlighet till rasism. Några politiska ideologier och uttryck är inte helt okända för det.

Som jag tidigare och flera har sagt är humanismen, rättvisan, liberalismen och den goda människosynen under attack.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Är vetenskapssamhället på fallrepet?

Av , , Bli först att kommentera 2

Ibland får jag för mig att vetenskap och vetenskapsteori för folk i allmänhet är lika ointressant som kulturpolitik. Det är i vetenskapen som sanningen skall leva och råda. Är vetenskapssamhället på fallrepet? Något här och där tyder på det. Kanske det är så att de allra flesta tror att vetenskapsvärlden klarar sig själv helt ohotat. Vad skulle vi annars till sist förlita oss på om inte vetenskapen, Vetenskap – Wikipedia.  Filosofen Åsa Wikforss säger ”folk tror på det de vill tro på”. Jag kan rekommendera hennes bok Alternativa fakta: Om kunskapen och dess fiender.

När politiska ambitioner får mothåll av vetenskapliga fakta kritiseras gärna vetenskapen av det politiska systemets företrädare. Klimat med ”klimatkris” är ett sådant område. Exempel finns i styrandet av vårt land där ett parti som håller i tömmarna uttryckligen tvivlar på att det överhuvudtaget skulle råda en klimatkris. En annan mycket högt uppsatt politiker har raljerat över att det alltid finns experter som ”tycker något” och att man inte kan ta hänsyn till det alla gånger. Det ligger i gränslandet till vetenskapsförakt. Det råder enligt min mening en viss grad av politiskt vetenskapsförakt i den mening att om det presenteras vetenskapliga argument mot en viss politik avfärdas den vetenskapliga kritiken som politiskt färgad.

Men vetenskapen skall naturligtvis vara föremål för skarp granskning av etik och sanningshalt så att sanningen och trovärdigheten ständigt kan upprätthållas. Efter att jag läst vetenskapsteori på universitetet fick jag näst intill en släng av ”yrkesskada” då jag började misstro mycket av det jag tidigare inte misstrott. Dessa symptom av misstroendegrader dras jag lyckligtvis fortfarande med.

I den akademiska världen inom universiteten finns naturligtvis svårare ämnen ur vetenskaplig och sanningens aspekt såsom etnicitet, etnografi, hälsokunskap med flera ämnesområden. Naturvetenskapliga ämnen har en större precision var gäller bedömning av sanningen.

Naturligtvis finns det med rätta en viss oro i universitetsvärlden. Hur tänker en doktorand nu för tiden om sitt kommande forskningsarbete när vetenskapstvivlare dyker upp. Då menar jag inte vetenskapens egna etikkritiker och opponenter utan ett stort antal av andra allt från politiker till konspirationsteoretiker. Vem minns inte Macchiarini-skandalen?

Hur är det möjligt att vara förintelseförnekare, tro att jorden är platt eller tro på olika konspirationsteorier? En av historiens mest kända konspirationsteorier är antisemitismen.

Vetenskapens moder var filosofin och de filosofier som tänkte till och resonerade. Därefter uppkom ur filosofin olika vetenskapliga grenar. Låt oss tro på vetenskapen som fundament. Det är naturligtvis svårt att bedöma vad som är sanning. Själv lever jag med begreppen sant, sannolikt och troligt.

Bli först att kommentera

Mordförsök på ansvar och sanning

Av , , Bli först att kommentera 1

Två mycket viktiga värden är utsatta för övergrepp och mordförsök. Hoppas att de snart visar sig så starka att de kan överleva och rehabilitera sig till vad ansvar och sanning en gång faktiskt varit. Det är i huvudsak lögnen den mörka kraften vilken försöker utplåna sanningen. Någon känd tjänsteperson från regeringen har nyligen till och med lyckats med att begå brutalt övergrepp både på ansvaret och sanningen på en och samma gång. En annan av dem har flera gånger bett lögnen om hjälp. Det har dock inte hjälpt. En hel nation och även kolleger håller inte med.

Det finns otaliga belägg och exempel på att ansvar och sanning är utsatt för brutala övergrepp och riskerar utrotas. Kvar kan då i värsta fall bara finnas en liten troende grupp av människor som riskerar förföljelse och förlöjligas.

Det har gått inflation i betydelsen av ansvarstagande eftersom näst intill alla i ansvarig eller oansvarig ställning betonar att det ”tar ansvar”, vad det nu egentligen betyder, att ta ansvar. Det finns till och med dem som säger sig ta ansvar för ett helt land.

Sanningen är i grunden ofrånkomlig men många vill gärna komma ifrån den trots sanningens slutliga villkorslöshet och ofrånkomlighet. Hur är det möjligt att komma från sanningen och försöka avsäga sig den med en lögn när det inte sällan finns en näst intill hel nation som har en annan uppfattning. Det finns till och med dem som förneka den egna sanningen trots att det i textinlägg eller videoinspelning på internet i evigheter kan visas att de förnekar sanningen och därmed ljuger.

Låt oss arbeta för att vidmakthålla betydelsen av ansvar och sanning i en värld där oansvar och lögn sannerligen anstränger sig för att vinna terräng.

Bli först att kommentera

Bedrägeri med ord

Av , , 4 kommentarer 3

En numera frekvent använd bedrägeriform är bedrägeri med ord. Bedrägeri innebär att avsiktligt vilseleda någon eller underlåta eller förhindra skada för den som bedras vanligen för vinning till bedragaren det vill säga den som talar eller skriver. Det är därför möjligt att bedra med ord. Kalla det bedräglig retorik. Dock kan ansvarsfrågan diskuteras i fråga om uppsåt. Utgå gärna från att den som använder sig av orden borde förstå vad de egentligen betyder eller hur folk i allmänhet uppfattar vad som sägs. Jag vill poängtera att dessa dunkla retoriska konster inte endast är kopplade till vare sig höger eller vänster sida eller ens är endast en etablerad arbetsform inom politiken.

Allt från överord, helt egna definitioner och försåtliga formuleringar av ords betydelse och begrepp får anses bedrägliga. Exempel på överord och överdrifter är ”med berått mod dödat gamla”, ”tar ansvar för” och ”paradigmskifte”, ”Sverige befinner sig i en katastrof”, ” Sverige är Europas sämst land att leva i”. ”n och n har kört Sverige i botten”, ”du hjälper aldrig till”. En annan kategori av bedrägeri med ords betydelse är att lova något och inte hålla det som sägs. På ett liknande sätt är undanhållande av fakta en bedrägeriform. Det har sagts att ”700 000 invandrare inte kan försörja sig själva” utan att också tala om hur många svenskar som inte heller kan försörja sig själva. Svårartat kan det var att kontrollera sanningshalten i påståenden. Lögnen är också en variant på ordbedrägeri när fakta och kända händelser återges. ”det har jag aldrig sagt”, ”jag är missförstådd” och liknande är exempel på att handskas vårdslöst med fakta. Skulle budbäraren bli påkommen med tydliga faktafel har den förra presidenten i USA uppfunnit begreppet ”Fake news” (fejknyheter).

I sammanhanget kan nämnas förnekelsen vilken är en betydligt lindrigare form av att glida undan sanningen. ”jag var inte med då”, ”jag minns inte det var så länge sedan”, ”jag hade inte med den saken att skaffa den gången” eller andra icke relevanta försvar som ”andra har även lik i garderoben” eller ”andra har även en smutsig historia”.

Som avslut kan du gärna lyssna på En dålig lögn.

4 kommentarer

Varför, varför?

Av , , Bli först att kommentera 2

Om jag funderar för bara en mycket en kort stund översköljs jag av många varför. Jag funderar i dessa tider över varför det faktiskt blivit så gångbart och utan konsekvenser att svika löften? Varför är det så många som säljer sig för makt och inflytande? Varför är det nästan ingen som säger, ursäkta mig jag misstog mig? Hur kommer det sig att så många är beredd att ljuga? Varför dog liberalismen nästan ut som alternativ inom politiken? Varför får högernationalismen sådant fäste i samhället?  Varför är tonen så hård i sociala medierna? Varför angriper kritiker så ofta personen och inte saken? Hur kom det sig att i synnerhet de senaste åren invandrarna ofta pekas ut som något negativt och orsak till mycket ont i samhället? Hur kunde kunskapsresistensen bli så utbredd? Kan det vara moraliska frågeställningar som inte kommit till sin rätt? Visar människors moraliska kompass åt fel håll?

Bli först att kommentera