Kategori: Filosofiskt

Jaga etnicitet och kultur

Av , , Bli först att kommentera 5

Det liknar etnicitets- och kulturfokusering likt 30-talets Tyskland. Det är frapperande hur politiken särskilt inom ideologier längre till höger och dess sympatisörer koncentrerar sig på människors etnicitet och kultur. I politiskt utvecklingsarbete borde i stället större vikt läggas vid vad människor i allmänhet betecknar som kärnområden.

När ett och annat politiskt yttryck med hänvisning till etnicitet blir satt under strålkastaren och ifrågasätts vänder sig inte sällan dessa etnicitetsjägare sig mot kulturen. Får de inte lov att vara rasister väljer de i stället att agera som kulturrasister.  Smartare strategi kanske de anser. Folk i allmänhet fäster inte så stor uppmärksamhet och intresse vid politiska beslut och program inom det kulturella området som inom andra samhällpolitiska kärnområden. Där kan det bli mera fritt fram för restriktioner och budgetneddragningar.

Att inte ta hänsyn till etnicitet och med vad detta kommer av försvaras ofta med att det skall råda rättvisa i samhället. Inom exempelvis vården skulle det för rättviseetiker vara orättvist för andra att vården tog hänsyn till etnicitet. Hur svårt kan det vara att känna igen dessa politiska yttringar från en tidigare tid? Man får osökt en likhetskänsla med 30-talets Tyskland.

En etnisk grupp (från grekiskans ethnos, ’folk'[1]) är en grupp människor med samhörighet och gemensam historia. Gruppen har ett samlande namn, myter om ett gemensamt ursprung, en mer eller mindre gemensam kultur – ofta genom språk, religion och traditioner – koppling till ett visst område samt en inre solidaritet. En individs identifikation med en etnisk grupp kallas personens etnicitet. Wikipedia 2024-09-20.

Kultur definieras även som livsmönster till exempel språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats ”levnadssättet hos ett helt samhälle”. Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. Wikipedia 2024-09-20.

 

Överbliven bänk

Av , , Bli först att kommentera 5

Hur länge sedan var det någon som satt på denna bänk? Varför har den till synes inte använts så ofta? Kan det vara utsikten som inte lockat? Eller är det bara en ren tillfällighet att bänken inte fått någon att sitta på den?

Bänken är inte ogästvänlig men den är helt lämnad åt sitt ensamhetens öde. Många har säkert gått förbi och nästan tänkt sig sitta en stund men inte bemödat sig. det var ju mossa p den. Så kan det sannolikt även förhålla sig med människor som därför blir överblivna. Kanske för gamla och mossiga. Ensamheten och överblivenheten är så sorgligt synd. Kanske även som Nils Ferlin skaldat att det var lång ”mellan hjärta och hjärta”.

Offentlig och privat verksamhet

Av , , Bli först att kommentera 3

Varför behöver en verksamhet för att anses effektiv av många därmed privatiseras? Varför måste viss kommunal verksamhet konkurrensutsättas för att anses bli optimal och effektiv?

Jag har arbetat inom de tre sektorerna privat som vd, offentlig som förvaltningschef och ideell som verksamhetsutvecklare och rådgivare och mött många människor med blixtrande intellekt och goda kognitiva gåvor. Jag har även inom dessa tre sektorer mött människor med oskicklighet, andra tillkortakommanden och andra begränsningar. Därför förstår jag inte varför viss verksamhet inte skulle kunna drivas i offentlig regi inom stat, regin och kommun. Vad är problemet?

Skolor, äldrevård, sjukhus, andra resurser för myndigheter såsom exempelvis fastigheter, järnvägar och tåg tycker jag borde drivas inom den offentliga sektorn. Naturligtvis anar jag att det kan finnas ideologiska skäl för val av vilka som skall driva en viss verksamhet.

Men som jag erfarit finns verksamhetsförmågan inom både den offentliga och den privata sektorn. Däremot finns det drivfaktorer och incitament inom den privata sektorn som kan begränsa möjligheten till optimalt utbyta för kund och så kallad brukare. Den stavas ”vinstintresse”. Dock är vinstintresset en mycket viktig drivfaktor för privat verksamhet.

Frågan man kan ställa sig är om premisserna för val av sektor är ideell eller rationell.

Är en spade en spade?

Av , , 3 kommentarer 5

Detta är en gul och blå spade på en brun jord

Om en spade skulle vara en spade och en spade därmed blir en spade finns många exempel på. Inledningsvis är en spade trots allt en spade vilket är svårt att komma ifrån.

Exempel 1. För mycket länge sedan ha jag upptäckt att många människor anser att SD är ett rasistiskt parti. Hur kan det komma sig? Som jag även förstår anser naturligtvis inte en medlem av SD eller sympatisör till SD att detta parti är rasistiskt. Är det därför helt fel att kalla SD för ett rasistiskt parti? Väckte jag en björn som sover? En avgörande frågeställning är varför har så många ansett att SD är rasistiskt. Kan ett parti ha medlemmar och företrädare som agerar rasistiskt utan att kalla partiet för att vara rasistiskt?

Exempel 2. Analogt med detta exempel finns flera andra. Nästan undantagslöst har alla som anses ha begått brott förnekar brott. Det mesta som utgör medialt kritiskt granskande kallas av många för vänsterorienterat. I vart fall från den högerorienterade sidan.

Det ser ut att ligga i sakens natur att kritisk granskning i empirisk mening är vänsterorienterat. Den försiktiga slutsatsen kan man dra genom att hänvisa till empirisk semantik (Arne Næss).

När tillräcklig användning varar under en tillräckligt lång tid etablerar sig betydelsen av en åsikt, oftast frekvent återkommande åsikt. Om tillräckligt många under relativt lång tid anser något liknande blir dessa åsikter sannolikt tagna för givet. Om inte, skulle motsatsen inte vara särskilt logiskt. Det betyder att SD har ytterst svårt att komma undan att kallas ett rasistiskt parti och medial kritisk granskning av makten i allmänhet kallas vänsterorienterad. So what!

Människan bakom valet

Av , , 1 kommentar 3

Valet är ibland ”pest eller kolera”.

Valet är frivilligt med konsekvanser.

 

Inte sällan reflekterar jag om människan bakom valet och de beslut som en och annan människa fattar. Hur grunder de sina beslut och vad driver dem? Att med skygglappar undvika se ödesdigra konsekvenser av ett ställningstagande grundar sig sannolikt ibland på okunskap, faktafel, bedömningsfel och inte minst motivfaktorer. Vad gör inte en politiker för att få en position denna siktat på? Vad gör inte en människa som tycker illa om allt från invandrare till vissa religioner? Missnöjespartier vilka vissa partier uppträder som lockar inte sällan till sig sympatisörer som anser sig råkat illa ut i samhället eller är rädda för att komma att råka illa ut?

Allt för många i samhället går med näven knuten i fickan och väntar på att ge igen? På ytterkanterna i det politiska landskapet samlas de, både sympatisörer och politiska partier. Om en viss politik ligger mycket långt till vänster dyker den nästan upp på den högra sidan på så sätt att dem på den högra sidan blir sympatisörer. Putin verkar ha många sympatisörer från ytterhögern. Även Kim Jong-un Nordkoreas diktator har sympatisörer från höger.

En gång fick Ny Demokrati sympatisörer på grund av höga matpriser. SD fick stöd på grund av möjligheten att en ville bli statsminister och den starka aversionen mot ”sossar”. Ett liberalt parti som skulle spela ”liberalismens vakthund” svek för att få regeringsplatser. Det finns ibland fog för att ha köpt ”grisen i säcken” när det inte från början framstår vad som kommer att gälla. Lögnen som politiskt vapen kan ge en gris i säcken för den som trodde annat.

Kanske man borde låta varningsklockor ringa när man ser att de ringer men inte vill lyssna på dem? Ordspråket ”säg mig vem du umgås med skall jag säga vem du är” äger sin riktighet. Våga gärna dra dessa slutsatser.

Fel i ekvationen

Av , , 2 kommentarer 2

Ekvationen hela Sverige vill växa går inte riktigt ihop för alla kommuner eller platser kan inte växa på samma gång. Arbetskraften lockas från alla håll till alla håll. Det finns arbete men inte alltid där andra vill bo. Det finns arbete där andra vill bo men ingenstans att bo där. Oavsett politiken med invandring skall Sverige dräneras på dem som vill flytta till landet. Den ekvationen går inte heller ihop. Barnafödandet är mycket lågt ur historiskt perspektiv, de äldre blir allt fler och färre tillåts flytta hit och den ekvationen går heller inte ihop.

Var skall människorna och bostäderna komma från?

Nationalismens fasor

Av , , 2 kommentarer 3

Nationalism.

Ej heller kommunism får underskattas som en faslig fara.

Nationalismen kan uttrycka sig i olika former men i den avskyvärda formen gav den katastrofala uttryck under andra världskriget. De historielösa eller glömska bortser från nationalismens i vissa fall katastrofala följder. ”En stat, ett folk…” kan mycket väl betyda att andra blir mindre värda. ”Ut med dem…” låter omänskligt och grymt men döljer under ytan en förkastlig syn.

P. S. Jag fick en insiktsfull kommentar om även kommunismens fara genom tiderna. Sannolikt finns den ingen ofarlig version av radikal kommunism.

Frånskyllningsmästare

Av , , Bli först att kommentera 4

De bara luras

Mästare i frånskyllningar och ursäkter finns det många.

  • Antingen har man varit på brottsplatsen och kommit i handgemäng med den utsatte (käranden och drabbad) eller så medger man ett och annat men ”förnekar brott”.
  • I fängelser sitter många dömda men de flesta anser sig ”oskyldiga”. Det lovas en hel del men det förändras när ”verkligheten” inträffat.
  • Det finns faktiskt ”trollfabriker” och till och med dem som arbetar där medger så kallade trollfabriker. När sedan den ansvarige konfronteras med detta säger denne något i stil med ”trollfabriker få de väl kalle det men det får stå för dem.
  • Rasister som betecknas för rasister anser själva aldrig att de är rasister.
  • När någon ibland påstås ge desinformation påstår de gärna att det är fakta. Det som vanligt folk relativt lätt kan bedömas vara falskt påstår därmed av utgivaren för att vara fakta. Visst var det en amerikansk politiker som uppfann fejknyheter?

”Ingenting är längre som förut

Alla gamla sanningar är slut…”

Vem lita på?

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag vill gärna inleda med att referera till några filosofer. Dels den brittiske moralfilosofen Jonathan Glover som menar att i det tidiga nittonhundratalets Europa godtog många människor moralens auktoritet att det fanns en moralisk lag man hade att lyda, dels Immanuel Kant grundare av den kritiska filosofin som menade att man skulle följa ”stjärnhimlarna och den inre moraliska lagen”. Detta är inte längre giltigt för många i samtiden.

Vem kan man lita på? Kan man lita på att livsmedelshandlarna inte höjer priserna mer än ”nödvändigt”? Några partiledare sade innan förra Riksdagsvalet att inte ha med 30-talspartiet som grundats ur nazismen att göra. En riksdagsledamot sade efter valet att man säger en sak innan valet och en annan sak efter valet. En annan av dem menade helt enkelt ”att vekligheten hunnit i kapp” varför det var godtagbart att svika löften. De flesta i vart fall riktigt många har fått det ekonomiskt sämre men bankerna har fått det ännu bättre. Vad skall man tro om detta? Det är svårt för att inte tala om rent livsfarligt att utan undantag lita på ett SMS, ”klicka på en länk”, svara på ett okänt telefonnummer eller öppna ett mejl. Många så kallade källor kan man inte lita på. Inte heller lita på mycket som skrivs på internet som så kallade nyheter eller inlägg och kommentarer. Om någon okänd ringer på dörren där hemma är det inte alltid ärligt uppsåt. Blir man kontaktad på telefon gäller det att vara på sin vakt eller inte alls svara. Blockera.

Är det ändå inte sorgligt och tragiskt att man till och med kan behöva vara på sin vakt om man blir tilltalad av någon okänd på gatan?

Jag nynnar i stället vidare på Vem kan man lita på av Hoola Bandoola Band.

Moralfilosofi varje dag

Av , , Bli först att kommentera 3

Den moralfilosofiska diskussionen är ständigt pågående oavsett om det görs från ett särskilt medvetet och normativt perspektiv. Det handlar om frågeställningarna rätt eller fel och bra eller dåligt. Dessa ställningstaganden gör de allra flesta människor varje dag.

Skulle man göra moraliska bokslut över förlupen tid blir det sannerligen en dyster redovisning. I omvärlden ser man krigiska skeenden med ockupationer och lemlästning av människor och fullständig förstörelse av byggnader och infrastruktur. Det bedrivs förföljelser och försök till utplåning av religioner och kulturer. Autokratier utplånar fria yttranden och demokratiska uttrycks. På nära håll vinner extrema högernationalister terräng. Med förevändningar om skyldiga grupper till samhällets elände tycks allt för mycket vara tillåtet. Ren mänsklighet och godhet är på tillbaka gång.

I grunden kan nationalismen ha goda sidor men när den ger yttryck för nedslående värdeomdömen om andra nationer, kulturer och etniciteter är den destruktiv och av monumental ondo. I detta sammanhang får till och med humanismen och liberalismen stryka på foten. Det hela handlar om att alltid anstränga sig för att vare människa.

Etiketter
AI Allvarligt Angiveri Bard Berättelse Bing Dokumentärt Ekonomi Etik och moral Fakta och sanning fascism Fiktion Filosofiskt Från X (f d Twitter) Harvard Law School Historia Hälsa Ideologi Invandring Konflikt Kultur Kulturrasister Källgranskning Livsmedel lycka Läsa böcker Lögner Matpriser Mediaspan Medling Normalisering Norrland Nyhetskommentar Nyhetskommentarer Omvärldsspaning Politik rasism Religion retorik Rättsosäkerhet Satir Satiriskt Sociala media Språk Åsiktsfrihet
Porträtt
Presentation

Arbetar med Skriv- & Talkonst och Medling & Förhandling. Spökskriver för andra. Uppdrag som konfliktmedlare. Uppdrag som Senior Rådgivare.

Intresserad av källstudier och vetenskapsteori, filosofi (etik och moral), retorik, IT, litteratur med något mera.

Skapade humanistisk balans med en akademisk examen från 2012 med bland annat Skapande svenska, retorik, medling och förhandling. Skrev kandidatuppsats, C-uppsatsen En narratologisk studie av Torgny Lindgrens genombrottsroman, Ormens väg på Hälleberget.

Masterskurs i finansiell ekonomi.

Flera befattningar som VD, styrelseordförande och förvaltningschef. Arbetade som anställd Senior Rådgivare.

Pragmatisk nykterist som tränar kropp och själ.

Dröm: Korta av litteraturlistan med oläst och skriva en roman.

Kom till Sverige med familjen som emigranter 1951. Sverige blev ett bra land och är fortfarande ett bra land.

Min hemsida:  Skriv-och talkonst – Vi lever så kort tid och är döda så länge, Piet Hein (skrivochtalkonst.com)

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Arkiv
Sök
Kategori