Kategori: Medling

Konfliktbenägenheten på nära håll

Av , , Bli först att kommentera 1

Vi står lika långt ifrån varandra

Jag har genom åren gjort en särskild erfarenhet om konflikter och konfliktbenägenhet. Den är inte vetenskapligt grundad men väl erfarenhetsgrundad. Dock skulle antagandet vara intressant som en hypotes för ett litet vetenskapligt arbete. Som professionell medlare vid olika slag av konflikter och snart tjugo års erfarenhet av medling har jag underlag att kunna göra följande antaganden. Men först vill jag definiera konflikten. Om två eller flera parter inte utan ansträngning kan komma överens råder en konflikt. Tyvärr är det även så att ju längre en konflikt varat desto svårare är den att lösa.

Konflikter av olika slag kan bland andra vara vårdnadstvister, bodelningstvister, beteendekonflikter på arbetsplatser, intressekonflikter mellan grannar, tolkningstvister i olika slag av avtal, familjetvister etcetera.

När de tvistande har närmare relation med varandra såsom nära släktskap visar de till synes mindre förståelse och aktsamhet i relationen mellan dem. Nära familjerelationer såsom syskon, föräldrar och barn och även kusinkretsen verkar vara mindre rädd om en god långsiktig relation än mellan arbetskamrater och andra vänner trots att många skulle tro tvärt om. Vad detta beror på är svårt att säga men det kan möjligen bland annat handla om att intimitetens röda linjer inte räknas. Om människor vilka de vara månde i nära relation till varandra så att säga mera levde sina egna liv och hade större tolerans, aktsamhet och vidsynthet skulle konfliktbenägenheten falna något.

När Villaägarnas Riksförbund för flera år sedan gjorde en undersökning bland sina medlemmar visade det sig att cirka tjugo procent av dem hade en konflikt med en granne. Grannar är sällan släkt med varandra men lever nära inpå. En femtedel är en ansenlig andel.

Finns det råd att ge till dem som inte vill medverka i konflikter? Ja det finns det.

  • Var tolerant och vidsynt.
  • Dröj inte med att försöka lösa konflikten genom att tala med den andre.
  • Lös konflikten sinns emellan och inte genom rättsliga åtgärder för då skadas den långsiktiga möjligheten att umgås på ett gott sätt.
  • Lägg undan all prestige och egennyttighet.
  • Tänk längre än för stunden och dagen.
  • Undvik att inte orubbliga ståndpunkter.
  • Se situationen från andra sidor än din egen.
  • Släpp möjliga tankar på hämnd och vem som så att säga egentligen har rätt.
  • Föreställ dig att dem som tvistar står lika långt ifrån varandra.
  • Fundera inte ett ögonblick på ”vem som skall ge sig” för det kräver alltid uppoffringar för någon eller flera om man vill komma överens.

Ordspråket att ”det inte ens fel att två träter” utan det kan inte sällan handla om att både en är orsaken till det och att det lyckligtvis är en som kan vara orsaken till att tvisten löses.

Om men till sist inte kan komma överens behöver man tänka sig att det är bäst att leva och acceptera olikheten för annars gnager den sönder det inre eller skapar ännu värre känslor.

Om ni inte kan komma överens vill jag föreslå att anlita en medlare som är oberoende och neutral.

Det är som när människor har det som svårast de känner sig som sämst man lär känna dem och sig själv.

 

 

Detta är medling

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag skrev nyligen om konflikten mellan Trafikverket och NCC från en medlares perspektiv. Detta inlägg är en enkel något övergripande beskrivning av medling. Vad är medling och hur går det till. Medling vid konflikter har faktiskt och tyvärr inte en så framskjuten position i Sverige som i flera andra länder. De flesta känner till arbetsmarknadsmedling av Medlingsinstitutet men det är en helt annan slags medling där medlaren föreslår lösningar.

Om medling även kallad ADR (Alternative Dispute Resolution)

En konflikt kan bli mycket dyrbar. Dels genom det lidande som konflikten orsakar, dels genom de materiella förluster som en konflikt kan ge om den inte löses i tid. Det är viktigt att kunna lösa konflikten innan den varat lång tid. Desto längre en konflikt varat ju svårare är den att lösa.

Medling innebär att en oberoende och objektiv medlare söker hjälpa de tvistande parterna fram till en gemensam lösning som de kan acceptera. Medlaren hjälper parterna att kreativt söka efter lösningar som tillmötesgår parters grundläggande intressen. Medlingens innersta mening och syfte ligger främst i att lösningen finna hos parterna själva för en hållbar uppgörelse. Medling skall alltid vara frivillig.

Medlingen koncentreras på sakfrågor och lösningar inför framtiden så att bättre och långsiktiga relationer kan uppnås.

En domstolsprocess är betydligt mera kostsam, tar lång tid och skadar ofta relationen mellan de tvistande parterna.

Alla slags konflikter är tyvärr inte medlingsbara men den frågan kan avgöras på ett tidigt stadium av en kunnig och erfaren medlare. Det finns flera olika former av medling. Medlaren avgör hur medlingsprocessen skall gå till. Dock är det viktigt att parterna är överens om att det faktiskt råder en konflikt. Medling skall vara frivillig och endera parten kan avsluta medlingen när denna så önskar. När två eller flera parter inte utan ansträngningar kan komma överens råder en konflikt. Konflikter kan vara av olika slag som intressekonflikt, tolkningskonflikt, värdekonflikt och beteendekonflikt. Värdekonflikten kan oftast sägas vara svårast att lösa. Ibland finns det kombinerade konflikter med flera komponenter involverade.

Så går medling till

Det finns flera olika slag av medling men som ett generellt exempel kan medling i korta ordalag gå till på följande sätt.

1)      Förberedelsen innebär att parterna är överbens om att medling skall äga rum. Vem som har tagit initiativet till medling är av underordnad betydelse. Det är inte alltid helt nödvändigt att medlaren har talat eller träffat någon av parterna innan första medlingstillfället men inte sällan kan det vara av viss fördel. Konfliktparternas berättelser, fördjupad belysning av konflikten, problemlösning och överenskommelse.

Det är av helt avgörande betydelse att medlaren uppträder opartisk och objektivt. Parternas förtroende för medlaren är av allra största vikt.

2)      Medlarens inledning. Medlaren gör en presentation om sig själv och hur medlingen kommer att gå till och de spelregler som skall gälla under medlingen.

3)      En av parterna ges till fälle att ge sin första beskrivning av situationen. Därefter är det den andres tur att ge sin beskrivning. Det kan vara av underordnad betydelse vem som först börjar men inte sällan är det den som har tagit initiativet till medlingen som börjar.

4)      Medlaren gör en första sammanfattning av vad parterna beskrivit.

Efter det att medlaren har hört parternas utläggningar om vad som har hänt, fokuserar medlaren på nuet och på framtiden. Det är en process där medlarna tar hänsyn till både fakta och känslor. Två viktigaste frågorna som medlarna ställer är: ”Vad har hänt?” och ”Hur känner du inför det som har hänt?”

5)      Medlaren väljer att fördjupa parternas beskrivningar med frågor.

6)      En kompletterande och fördjupad sammanfattning görs av medlaren.

Det kommer att vara viktigt att parterna inte avbryter den andre parten utan att denna alltid för tillfälle att säga sitt på sitt sätt.

Det inte sällan att under en medling kan parterna själva börja föra en dialog men hela medlingens gång styrs av medlaren. Ett sådant stadium är av stor fördel.

Det bör noteras att det inte är medlarens uppgift att komma med lösningsförslag. Medlarens kunskap, erfarenheter och förmåga ligger i att ställa frågor till parterna som innebär att de själva ser möjligheter att finna vägar till gemensamma lösningar.

Med frågor och svar alternerar medlaren tillsammans med parterna fram närmare en slutlig och möjlig lösning på konflikten. Medlaren skall därför också ha förmågan att känna och veta när medlingsmötet skall avslutas och ett nytt kommande möte bokas in.

7)      Fortsättning i nästa möte. Medlaren sammanfattar resultatet av det tidigare mötet och per parterna möjlighet att reflektera över situationen genom att dels ställa en öppen fråga, dels referera till specifika frågeställningar och svar från tidigare mötet.

8)      Slutlig sammanfattning. Nu kan det finnas läge för medlaren att göra en slutligsammanfattning av hela medlingsprocessen som leder till en gemensam uppgörelse.

9)      Överenskommelse. Medlaren hjälper parterna med att formulera en slutlig överenskommelse i ett dokument som parterna får kommentera och godkänna.

10)   Medlingen avslutas.

Något mera fördjupat om medling

Skulle du vilja veta mer om medling går det bra att läsa om  Harvard Negotiation Projekt. 2010 utbildade jag mig i medling och förhandling vid Rättsvetenskapliga enhet på Luleå Tekniska universitet. Utbildningen bygger på forskning och erfarenheter från Harvard Negotiation Projekt och kurser vid Harvard Law School.

 

 

 

Råd till medlare

Av , , Bli först att kommentera 0

Råd till den som provar på att medla. Detta är några ytterst förenklade råd till dig som tagit dig an uppgiften att medla mellan några som är osams det vill säga har en tvist. Följer du mina råd kan det gå bättre. Det föreligger en tvist om man inte utan ansträngningar kan komma överens.

Som medlare måste man etablera ett högt förtroende från parterna. Det är därför mycket viktigt att du som medlare väger dina ord och formuleringar och tänk noga till vilka valörer dina ord har.

Mina råd bygger på min långa erfarenhet av medlingar i olika slag av tvister. Jag har både akademisk utbildning från Rättsvetenskapliga enheten vid Luleå tekniska universitet och lång erfarenhet av medling.

Notera gärna att medling inte är en allt för lätt uppgift. Tvister om vårdnad och bodelning är särskilt svåra. Grannfejder och andra tvister av den typen är något mindre svåra.

Låt gärna parterna förstå att om man skall komma överens bygger det på tolerans, ödmjukhet och förståelse och att var och en inte får ha kravet att vara fullständigt nöjd med en uppgörelse. Huvudsaken är att själva kärnan i tvisten är löst eller avsevärt minimerad.

·       En medlare skall uppträda oberoende och neutral och där med skapa tilltro.

·       Medlarens uppgift är att bidra till att parterna kan kommunicera med varandra.

Inled medlingen med att beskriva dessa spelregler för de tvistande parterna. Säg att medlingen skall vara frivillig och att endera parten kan avsluta medlingen när helst de vill.

  • Tala om att du kommer att ge ordet till var och en som för att berätta sin version av tvisten.
  • Säg att ingen får avbryta den andra under dennes framställning.

Denna först omgång av berättelse från varje part skall sedan följas av att du som medlare ställer några fördjupande frågor till respektive part.

  • Sammanfatta med kontinuerligt vad parterna sagt och låt frågor återgå till respektive part.
  • Passa gärna på att vi rätt tillfälle fråga parterna om hur de skulle vilja ha det för att vara överens.

Det inträffar inte sällan att parterna börjar diskutera med varandra. I så fall är det positivt.

  • Kom ihåg att det ör du som faktiskt styr hela medlingsprocessen.

Försök inte på något sätt föreslå endera parten en viss lösning. Då kommer du genast att kunna uppfattas som partisk. Det är bara i arbetsmarknadskonflikter (Medlingsinstitutet) som medlaren föreslår lösningar.

Att ställa de rätta frågorna och passa på tillfället att sammanfatta är vad som utgör medlarens allra yttersta kunskap och erfarenhet. Kom ihåg att medling är ett hantverk som måste läras in och kräver övning. Det finns olika förmer av medling men det jag beskriver här ovan är den vanligaste formen och kallas avtalsmedling.

Medling är inte en fråga om juridik utan en fråga om kommunikation, förståelse, tolerans och hänsyn. Trots detta är det många jurister som tar sig an medling men sällan har jurister utbildning i medling och det ingår inte heller i den svenska juristprogrammet.

När medlingen är klar och du uppfattar att parterna är överens är det gärna på sin plats att kunna formulera en skriftlig överenskommelse.

Lycka till!

Konflikten kan lura runt hörnet

Av , , 2 kommentarer 1

Här ger jag några reflexioner när det gäller konfliktbenägenheten i nära relationer mellan privatpersoner. Jag har till exempel när det gäller privatpersoner medlat i bodelningstvister, vårdnadstvister, familjefejder och granntvister.

Ju närmare man lever varandra desto större blir möjligheten till konflikter. Finns det nära släktskap tycks det enligt min erfarenhet höga konfliktbenägenheten. Ju längre konflikten varat desto svårare är den att lösa. Det verkar som om att det finns en tendens till att vara mindre rädd om vänskapen än om relationerna gäller andra människor längre ifrån varandra socialt och släktskapligt sett. Syskon kan vara riktigt svåra mot varandra och även i relationerna mellan barn och föräldrar. Att vara så kallad ”konflikträdd” är inte en så dålig egenskap och inte heller att vara tolerant och prestigelös för att undvika konflikter

Skulle ämnet för konflikten handla om värdefrågor blir det genast betydligt svårare att komma överens. När det gäller intressefrågor och tolkningar av saker och ting är det oftast lättare att komma överens. Men värdefrågor som handlar om rätt eller fel som därmed har moralisk karaktär är det en särskild utmaning att komma överens.

Konflikt råder när det inte utan ansträngningar går att komma överens. Medling skall alltid vara frivillig och skall kunna avslutas när som helst.

I min verksamhet som medlare i konflikter har jag naturligtvis gjort många erfarenheter. Jag är utbildad medlare på akademiska nivå vid Rättsvetenskapliga enheten på Luleå tekniska universitet. Mycket få universitet i Sverige ger medlarutbildning. Medlarutbildningen vid Luleå tekniska universitet bygger på forskning och erfarenhet från Harvard University. Det är dock i praktiska medlingsarbete den värdefulla erfarenheten tillgodogörs. Det räcker faktiskt inte att endast vara en förnuftig människa om medlingen skall vara lyckosam utan en medlare behöver även utbildning. Det finns både akademisk utbildning på högre nivå och enklare utbildning under betydligt kortare tid.

En medlare skall uppträda som en oberoende och neutral part och har till uppgift att underlätta för parterna att kunna kommunicera. Själva grundidén med medlingen är att lösningarna på konflikten finns hos parterna själva. Medling har nära släktskap med förhandling. Ibland har medling kallats för assisterande förhandling.

Till sist kommer jag att tänka på vad Niccolò Machiavelli sade som kan tillämpas på att i vissa fall undvika konflikter; ”Om man tjänar en nyckfull herre skall man göra den som värmer sig vid elden. Inte stå för nära och inte stå för långt ifrån.

Medlarens dag

Av , , Bli först att kommentera 2

Medling mellan två parter

Inte sällan funderar jag över varför många människor har konflikter på gång. Vetenskapen med forskning och erfarenhet har många svar på detta men besynnerligt är det i alla fall.

Jag har medlat sedan många år i olika slags konflikter. Det har varit allt från affärstvister, grannfejder, släktosämja, vårdnadstvister till bodelningstvister. I min anställning på Sveriges största konsumentorganisation handlade det om grannfejder och tvister mellan fastighetsägare och gruvbolag och kommuner. Efter att jag gått i pension har jag fortsatt med medling.

Definition av konflikt; Om man inte utan ansträngningar kan komma överens råder en konflikt. Varför tvister människor? Varför har de inte sällan svårt att komma överens? Ibland tycker jag att människor i allmänhet har alldeles för lätt att råka i tvist.

Jag är utbildad vid Rättsvetenskapliga enheten på Luleå tekniska universitet i både medling och förhandling. Min utbildning i medling och förhandling bygger på erfarenheter och forskning från Harvard University och naturligtvis även de olika medlingsuppdrag jag haft. Inom Harvard Negotiation Project forskas och utbildas det. För den som vill läsa mer kan man läsa om Dispute Resolution och om Medling/Mediation.

Villaägarnas Riksförbund gjorde en gång en undersökning bland sina medlemmar och konstaterade att omkring tjugo procent av dem hade någon form av tvist med sin granne. Det är rätt mycket?

Konflikteskaleringstrappa av Friedrich Glasl. I de första tre stegen går det oftast riktigt bar att lösa konflikten men sedan kan det bli förlora – förlora.

Ju längre en tvist varat desto svårare är den att lösa. Konflikter som bygger på värderingar är svårast att lösa. Intressekonflikter och tolkningskonflikter är något lättare att lösa. Beteendekonflikter som oftast uppstår på arbetsplatser kan oftast lösas eller rättare sagt måste lösas. Ett av skälen till att konflikter faktiskt uppstår är att människor inte ”pratar med varandra”.

Friedrich Glasl’s model of conflict escalation visar hur en konflikt eskalerar.

En medlare skall vara opartisk och neutral och måste inge det största förtroendet bland parterna. Grundtanken i medling ligger bland annat i att lösningen på konflikten finns hos parterna själva. Medlarens uppgift är att bidra till bättre kommunikation bland de tvistande parterna.

De senaste medlingarna jag genomfört har varit konflikter mellan företagarfamiljer, vårdnadstvister och bodelningstvister. När barn är inblandade blir tvisten ofta ytterst svår och infekterad och medlingen kan ta något länge tid. I en tvistelösning innebär det alltid att parterna nödgas kompromissa, visa tolerans och ibland helt enkelt försonas. Det handlar om att kulle leva vidare med att inte få all sin vilja igenom. Orubbliga ståndpunkter är överenskommelsens största fiende.

Att vara medlare är att arbeta med något man upplever vara mycket nyttigt givande men kan dock vara mycket mentalt krävande och tålamodsprövande.

Mitt budskap till dem som blivit osams är att inte tveka att anlita medlare.