Kategori: Språk

Paradigmskifte en överdrift?

Av , , Bli först att kommentera 4

Språkets effekter är fantastiska även när de missbrukas. Paradigmskifte kan förstås på olika sätt beroende på sammanhang. Men i korta drag innebär ett paradigmskifte när ett tidigare tankemönster bryts till ett helt annat. Det bör därför krävas en viss höjd för att det skall kallas paradigmskifte. I den nuvarande politiska retoriken har höjden för paradigmskifte satts näst intill golvet.

Ordens valörer har stor betydelse i retoriken. Begränsade förståndsgåvor, dum i huvudet, kognitiv oförmåga, fritidsorienterad eller lat, doft-lukt-stank, etcetera. Valet av ords valörer avslöjar relativ mycket om den som talar eller skriver. Här några exempel på egna valörval. Informationsplikt eller angiveri. Återvandring eller fösas ut på något sätt.

Underdrifter (litotes) och överdrifter (hyperbol) är några retoriska stilfigurer (troper). En relativt märklig sådan som ofta används i den politiska retoriken är om något avskyvärt och stort icke önskvärt har inträffat och kommenteras. Då kan uttalandet bli ”det är problematiskt” vilket blir något likt en passiv underdrift. Men också ett sätt att inte heller behöva ta ställning och tala om vad man står för. Varför inte säga rakt ut hur det verkligen uppfattas? Överdrift är egentligen inte en lögn men om någon påstår att ”de gamla har med berått mod låtits dö” blir överdriften en alternativ till lögnen.

Populistiska utsagor köps lättare av dem som redan delar uppfattningen och av andra just för att de förenklar komplicerade förhållanden. Förenklingar köps lättare av mottagarna men naturligtvis inte av de flesta. Människor tror på vad de verkligen vill tro på. Så kallade försanthållande. Populism innebär att presentera enkla lösningar på exempelvis komplicerade samhällsproblem. Populismen är här för att stanna.

Polarisering har blivit ett näst intill ett utslitet skällsord mellan högerpolitik och vänsterpolitik. Det är svårt att se och förstå nyanser när uppfattningar och åsikter visar stora skillnader och förstärks i debatten. Därför blir objektivitet och neutralitet svår att uppnå. Polariseringen är också här för att stanna.

Narrativet vill jag tillskriva retorikens område. Det förkortade narrativet dyker inte sällan upp i den politiska retoriken och upprepas därefter ofta. Narrativ betyder berättelse eller berättande. Ett narrativ  beskriver exempel händelser och händelseförlopp oavsett om de är sanna eller osanna (fiktiva). Fördelen med ett narrativ det vill säga en berättelse är att de lättare kan uppfattas som trovärdiga.

Jag som fortfarande arbetar som professionell konfliktmedlare utmanas ständigt i att vara neutral och oberoende för att skapa förtroende och tilltro. Det betyder att jag behöver väga språkets ordvalörer och meningar på en känslig våg. Som jag nämnt tidigare är jag kronisk misstänksam vilket blir som en vakthund för mig själv och mina ord.

Jag säger som min lektor på universitetet ”retorik är inte bara retorik”.

 

 

Språk som ger reaktioner

Av , , Bli först att kommentera 0

När jag i går skrev blogginlägget ”Språket styr” fick jag en ”ärlig” kommentar som visar reaktioner på språket. Kommentaren visar även hur frågor om språk kan provocera. Det som skrivs och talas säger minst lika mycket om dem som kommenterar .

Exempel på en kommentar till mitt inlägg ”Språket styr”.

Den här gången tappade jag intresset efter ca. 1/3 in i ’artikeln’ när jag stötte på första stavfelet (det enda som jag upptäckte fram tills dess.)

Men det var nog, och lika bra det, för när jag utan intresse skummande igenom resten upptäckte jag ”snällt nog”. Ett rasistiskt påstående från din sida som gjorde hela ’artikeln’ undermålig, eller på ren svenska totalt ointressant/kass.

 Ett annat exempel på en illa språkkommentar till ett blogginlägg av en annan förattare.

Visitera och skjut huvudet av den som vägrar. Skrivar bloggförfattaren här på VK-bloggen i dag. Retorik är inte bara retorik utan smärtsamma och ibland ytterst obetänksammma verktyg i munnen på omdömeslösa.

Många blogginlägg kan naturligtvis uppfattas som ointressanta för dem som är ointresserade och andra blogginlägg som vårdslöst omdömeslösa. Men lyckligtvis är de sällsynta i vart fall få här på VK-bloggen som är en relativt städat och vårdad plats.

Språket styr

Av , , 3 kommentarer 1

Språket styr hur den som talar och skriver uppfattas av andra. Dessutom påverkar språket den som talar och skriver. Möjligen är denna påverkan på den som talar och skriver av subliminal karaktär. Det vill säga undermedveten påverkan.

Jag läste en artikel i dagens VK, ”Finnbacksskolan tar krafttag mot elevernas grova språk”, Mia Dahlgren, 2024-01-23. I den artikeln ges ett annat perspektiv på språkets effekter.

Själv gör jag så gott jag kan utan att göra anspråk på att vara någon som helst expert. Detta till trots har jag studerat Skapande Svenska och Kreativt skrivande med kandidatuppsats i Narratologi och även studerat retorik på Luleå Tekniska universitet. Men mitt största intryck i unga år av vårdat språk fick jag från min far som bland annat såg till att jag aldrig svor. Men när far blev äldre svår han själv ibland.

Jag hade Torgny Lindgren som klassföreståndare i högstadiet i Storfors. Torgny hade ett mycket fint och berättande språk som gjorde att ingen skolkade från någon av hans lektioner i historia och kristendom. Då hade Torgny Lindgren givit ut sin första bok, en diktsamling med titeln ”Plåtsax, hjärtats instrument”, 1965. Magistern har skrivit en bok viskade vi.

Jag har även en ordvalörsvakt som hindrar att jag till exempel säger ”skitbra”. Orden valörer och språkets och talets toner avgör hur du uppfattas och som jag vill påstå hur du själv blir. Min lärare på universitetet Bo Rehnberg sade att ”retorik är inte bara retorik”.

När Jomshof och Åkesson har vigt sina liv åt att bete sig likt rasister och göra skillnad på folk i sitt avskyvärda språkbruk kan man undra vad som återfinns på insidan av dem. Till och med retorikmarodören Björn Söder har tystnat på X/Twitter eller så har han blockat mig. På X före detta Twitter borde det finns drogtester innan inloggning för en del. Där är de vuxnas språk långt under den sämsta oslagbara tonårsnivån. På X kallas ibland socialdemokrater för ”sossesvin” och Sverige Demokrater för ”rasister”, snällt nog. En politisk redaktör på en större tidning blir benämnd som ”dum i huvudet” av en riksdagspolitiker. Det finns flera riksdagspolitiker som beter sig språkligt avskyvärt på X men skärper sig något utanför.

Som medlare och även förhandlare vilket jag är utbildad till på Rättsvetenskapliga enheten vid Luleå Tekniska universitet är det ytterst avgörande hur jag talar och skriver till dem som har en tvist med varandra. Annars kommer de tvistande parterna att vare sig se mig som opartisk och neutral eller det minsta trovärdig.

Någon gång på vägen i mitt liv har jag sorgligt nog förlorat eller rättare sagt tappat min dialekt. Jag har endast accenter från Värmland och Dalarna kvar. Nu bor jag i Västerbotten och har lagt till med en släng av Norrländsk sång i talet. Min Danska brytning tappade jag nog i femårsåldern.

Språket har danat min personlighet och språket skall fortsätta dana mig. Ser jag positivt på det som jag finner som positivt och talat och skriver i positiva ordalag om sådant blir jag till att må bättre. Men ingen är ofelbar allra minst jag. För en tid sedan höjde jag rösten mot en hundägare med fyra ständiga skällande hundar. Det är omdömeslöst att flytta in i ett huskvarter med fyra hundar som ständigt står och hoppar mot staketet, sade jag. Då skrek hen ”gubbjävel” till mig. Där fick jag. Det var helt enkelt inte likt mig att ens säga så till någon.

Ibland säger bloggkommentarerna till mig att jag skriver ”rappakalja” och ”trams” och att jag borde skriva bättre som är så välutbildad. När det inte har varit möjligt att få negativa eller sakliga kommentarer på innehållet i det jag skriver har det i alla fall hittats stavfel. Slavligt av mig. Slarvigt skall det vara.

Hårda ordens arenor

Av , , 2 kommentarer 2

De hårda ordens arenor är inte alltid underhållande, roande eller ens upplysande att läsa. Så här skrivs det i en kommentar. Denna kommentator brukar inte sällan kommentera mig men denna gång kommenterar han en som i sin tur har kommenterat en kommentar till det jag skrivit. Men denna herre ger ofta genomtänkta och relevanta kommentarer som jag dock mycket sällan sympatiserar med.

Från höger såväl som från vänster kommer ofta snabba och retoriskt hårda repliker. Polarisering är därför en naturlig del och metod i den politiska retoriken. Vad annars? Att skylla någon för polarisering tjänar ingenting till för polarisering är även den normaliserad och en utmärkt retorisk metod.

VK-bloggen rena söndagsskolemiljö där nästan ingen använder svordomar och andra fula tillmälen jämfört med X (f. d. Twitter). Har man läst inläggen på X behövs efteråt en stunds retreat. Vet din mamma vad du skriver på X?

Du brukar ju skämma ut dig rätt rejält med provocerande och felaktiga åsikter, det är inga nyheter. Men det här inlägget slår nog de flesta av rekord.

Min reflexion till kommentaren: Inte skämmer väl inläggaren ut sig?

Du skriver att: ”inga mannliga lucior eller transpersoner som läser sagor välkomna i svensk kultur”, som att det vore något märkligt? Det är ju fullständigt självklart att sådant inte ska förekomma och bekostas av oss skattebetalare? Vad sen dessa människor, eller du eller jag för den delen, gör på vår fritid, är ju självklart upp till var och en.

Min reflexion till kommentaren: Så var kulturpolisen ibland kallad kulturrasister i gång med referens till skattebetalare.

När det gäller de olika partiernas politik att i akt och mening styra olika individers rätt att ta ansvar för och leva sina egna liv efter egen vilja kan vi bara konstatera att du har fel. Socialismen/kommunismen (inklusive avarten MP) har alltid levt på att just döda individualismen. Det är en av grundbultarna i deras filosofi. Så är det och därmed punkt.

Min reflexion till kommentaren: Hur stor är individualismen hos den yttre högra sidan där kulturstyrning och direktiv om hur traditioner skall genomföras? Hur politiska ideologier tolkas är sannolikt beroende på vilken politisk ideologi tolkaren kan ha.

 

Skrika HÖGT!

Av , , 2 kommentarer 5

Ibland kan det vara svårt att skilja på fantasi och verklighet.  Sanning och osanning kan i många fall vara ohyggligt svårt att skilja åt. Använder man satir blir inte sällan det en balans på en smal spång. Själv hanterar jag satiren och fantasin med viss brutalitet vilket ibland får läsaren att uppröras. Yttrandefriheten är dock ytterst populär i vårt land varför jag hyllar den.

Min ambition är dock att inte skända, förringa, misskreditera eller gå till angrepp på personen. Det håller naturligtvis flera inte med om utan anser att jag ändå gör det. Kommunikation är svårt. Mycket i kommunikationen ligger i mottagaren och även mycket hos avsändaren.

När det gäller politisk kommunikation ligger det i sakens natur att den tolkas tendensiöst i mottagarens ögon. Ofta blir följden att sak och person blandas samman. Om den politiska retoriken inte faller någon i smaken blir personen föremål för nedslående värdeomdömen. Därför blir inte sällan politiska redaktörer kallade för exempelvis för ”dumma” eller ”världens sämsta någonting”. Har som exempel Västerbottenskuriren skrivit en granskande och kritisk artikel kan de som känner sig träffade kritisera VK som tidning och utan att själva artikeln får invändningar. På så sätt har DN från några fått epitet Vänsterblaska.

Som skribent nödgas man ha tillräcklig personlig distans till de reaktioner man får. Tyvärr är det inte så svårt att tyst kritiker har jag förstått.

Att få personlig respekt trots att det man skriver inte sällan kan upplevas som kritik och intrång är en mycket krävande balansgång. För allt för många gäller att orden och förmågan kan tryta. Då tas de fula orden och personangreppen till.

Det går att SKRIKA HÖGT även i texten men att i ställt finna de rätta ordens valörer och formuleringar är bäst.