Att granska en källa på internet eller annan tryckt källa bemödar sig folk sällan om. Skälet är att det är komplicerat och kräver tid. Ibland är det heller inte möjligt. Redan från början är det vanligt att man drar en egen slutsats, vad annars. Som i exemplet nyligen där tjugotvå forskare ger Folkhälsomyndigheten kritik för brister i arbetet med att bromsa och förhindra spridning av coronavirus ligger det när till hands att mera tro på kritiken eller på Folkhälsomyndigheten. Det är klart att man skall tro på så många forskare tänker sannolikt många. Från Internetstiftelsen, Internetstiftelsen

När det gäller president Trump kan man i försa hand utgå från att det inte är sant vad han säger.

Praktisk källkritik på nätet

Det finns ett antal metoder och verktyg som du kan använda för att hitta och granska källor på nätet. I det här kapitlet hittar du några av dem. Du får bland annat tips på hur du kan ta reda på vem som står bakom en webbsajt, en grundläggande genomgång av hur webb­adresser är uppbyggda och vilken information du kan få ut av dem, hur du granskar och utvärderar webbplatser, använder söktjänster på rätt sätt och vad du egt

Citerat från Umeå universitet, Umeå universitet

Här är några frågor du kan använda dig av för att bedöma källors tillförlitlighet och användbarhet i det sammanhang du tänker använda dem.

Vem är ansvarig för informationen?a

Är författaren en expert på området?

Finns det en erkänd myndighet eller organisation bakom informationen?

Kan du av exempelvis webbadressen (URL) se vem/vilka som står för informationen?

Finns det kontaktuppgifter?

Vad innehåller materialet?

Innehåller källan den information du söker?

Är faktauppgifterna korrekta och texten objektivt formulerad?

Hur väl täcker källan ämnet? Kan du beskriva källan som bred eller djup?

Är det en vetenskaplig, fackvetenskaplig, populärvetenskaplig eller annan typ av text?

Finns det referenser till andra källor? Vilka typer av referenser är det?

Vilken är målgruppen för materialet?

Är det forskare, allmänhet, skolelever eller annan definierbar grupp?

På vilket sätt är materialet relevant för dina behov?

När skrevs materialet?

När utgavs/publicerades materialet?

Är materialet tillräckligt aktuellt för dina behov?

Varför har författaren/utgivaren publicerat materialet?

Vill författaren informera, presentera forskning, påverka, sälja eller underhålla?

Granska bilder

Lärarnas Tidning har en bra artikel om att granska bilder.  Från Lärarnas Tidning, Lärarnas tidning

I dessa tider handlar det om att förstå vad som är sant, inte sant och vad som är desinformation. Vad och vem kan vi ens lita på? Vad är sant, sannolikt eller troligt? I dessa dagar har faktagranskning och sannolikhetslära viktiga discipliner. Vi är satta på prov. Jag vill förenkla och kalla sannolikhetslära för något man bedömer om det är sant, sannolikt eller troligt. Retoriker är nöjda med att något är troligt eller högst sannolikt. Vetenskapspersoner vill att något skall vara sant. Jag kan citera filosofen Åsa Wikfors i sin bok, Alternativa Fakta om kunskap och dess fiender, ”om det står en häst i min trädgård och det faktiskt gör det, är det sant. Sannolikhetslära är en matematisk övning men den kan användas mera filosofiskt för att resonera sig fram till ett ställningstagande om vilken uppfattning vi vill ansluta oss till.

I dagarna möts vi av bland andra många egenutnämnda epidemiologer. Då menar jag inte faktakunniga experter innanför och utanför expertorganisationerna utan typ amatör epidemiologer i åsiktsbaletten. Vad som är vetenskapligt rätt och fel är en det svårt att i allmänhet avgöra. När jag läste vetenskapsteori på LTU blev jag rätt villrådig och insåg att ämnet om vad som är vetenskapliga fakta är en mycket omständlig uppgift att avgöra. Vi nödgas därför oftast tro. Minns Paolo Macchiarini som rekryteras som gästprofessor till Karolinska Institutet, KI, för att bedriva grundforskning inom området regenerativ medicin/stamcellsbiologi. Alla trodde på honom. Är det sannolikt, troligt eller sant att man förhindrar en smitta med vissa specifika insatser, kan man fråga sig? Här är vi helt utelämnade till vår egen ”tro” eller om vi var och en ens har någon vetenskap om detta. Själv bestämmer jag mig för att förlita mig på vissa forskare som uttalar sig men då infinner sig en lätt tveksamhet för jag är något skadad av vetenskapsteorin. Det är nu jag måste förlita mig på tilltro, det vill säga för mig till subjektiva aningar och intuition. Sanningen att säga är att vi inte faktiskt inte vet utan måste tro. Våra statliga expertinstitutioner kan ha mera rätt än ett antal forskare som uttalat sig något emot dem. I vart fall är det möjligt att själv söka fakta och därmed få vägledning. Akta sig en del för mediala debattörer och andra opinionsbildare utanför forskarkretsen och för politiker när du söker fakta.

Har du tid och intresse kan jag rekommendera en artikel skriven av Emanuel Karlsten om ”Ödmjukheten inför kunskap” https://www.gp.se/1.25357723

I dag är, avsändare, originator eller vem ett inlägg kommer ifrån, en viktig del i källgranskningen, även när det gäller blogginlägg. Något lite kunde de skriva som nu är så anonyma. Det jag kan sakna hos ett flertal här på VK-bloggen är just någon information om vem du är som bloggar. Förväxla dock inte detta med meddelarfrihet, insändare och liknande där man har rätt att vara anonym. Jag kan ana att en del inte håller med mig trots allt.