Hejjja Lidl som gick före!

I förhållande till ICA, Coop och Willys/Hemköp är Lidl mycket små med en marknadsandel för livsmedel på fem till sex procent. ICA ensam lär ha strax över femtio procents marknadsandel. Nu utmanar Lidl de övriga stora.

”Det senaste året har priserna på livsmedel rusat i höjden. Inflationstakten för livsmedel var enligt SCB 22 procent i februari, något som direkt slår mot de svenska hushållen. För att stötta svenska hushåll i dessa tuffa tider, inför Lidl Sverige nu ett lägre fast pris på över hundra varor. Med start måndagen den 27 mars sänks och låses därför priset på ett stort antal varor, listan över produkter kommer att utökas under de närmaste veckorna.” Publicerad: DI, 22 mars 2023.

Vi kan räkna med att de övriga ICA, Coop och Willys/Hemköp kan komma att göra sina utspel men inte om det inte absolut måste. Nu handlar det om anseendet och varumärket för ICA, Coop och Willys/Hemköp. Livsmedelsjättarna förstår att folk i allmänhet anser att prishöjningar är större än vad som skulle vara nödvändigt med tanke på de varukostnaderna. Men ingen av dem kommer att sänka priser eller göra stopp i prishöjningar om de inte skulle anse det ytterst nödvändigt. Det hele kan bli riktigt spännande.

Att Riksbanken chockhöjer räntan är för att skrämma konsumenter till att köpa mindre för då minskar inflationen men endast om handeln och övriga slutar höja priserna.

Att regeringen dricker kaffe med dessa stora som har över nittio procent av dagligvarumarknaden kommer bara att ha effekt om de stora själva anser det högst nödvändigt. Lidl kan får en halv till en miljon nya kunder på sitt prisstopp och prissänkningar.

Man skall ha klart för sig att ett företag har som målsättning att tjäna maximalt med pengar för att kunna investera, konkurrera och ge finansiärer och ägare avkastning. Annat skulle det kunna vara för COOP med ägaren Kooperativa förbundet och medlemmar men så tyck det inte vara. Att kalla ett företag för girigt är egentligen inte relevant för viljan och målsättningen att tjäna maximalt med pengar är så gott som undantagslöst syftet med att ha ett företag. >Så kallade ”levebrödsföretag” är undantag.

Ida Söderberg skriver i Aftonbladet ”Välling och blöjor är inte valbara”. ”Enligt jämförelsetjänsten Matpriskollen var snittpriset på Ica maxi i mars förra året 63 kronor för samma välling. Där kostar den i dag i genomsnitt 81,50.” ”På samma kvarters-Ica kostar mitt lilla barns då och då-blöjor 165 kronor för 30, på Willys går samma paket att hitta för 125 kronor i skrivande stund.” Aftonbladet 2023-03-23.

Handelns egna representanter kommer alltid att ha en annan uppfattning än konsumenterna om att konkurrensen fungerar väl och att de inte skor sig på konsumenternas bekostnad och höjer priserna mer än nödvändigt.

”Det är ju faktiskt konsumenten som styr vad de är beredda att betala för en produkt” sade Eric Lundberg, i en intervju med SvD Näringsliv”. Aftonbladet 2023-03-23. Det är insinuant sagt. Hur enkelt väljer man i ett läge med oligopol där dessa tre stora aktörer ICA, Coop och Willys/Hemköp är ohyggligt duktiga på att följa varandra på kronan.

Lycka till Lidl med att provocera de stora!

Vad får det lov att vara idag då? Ett kilo salt sill och ett halvt kilo bitsocker, tack.

Gråt tårar över livsmedelshandeln. Konkurrens inom detaljhandeln och i synnerhet livsmedel är bra sak om den skulle fungera som konkurrens på det bästa sättet. Skulle det ändå hävdas från något håll bör branschen naturligtvis effektiviseras.

Det bästa sättet för sund och god konkurrens innebär att fler än endast några få stora stimuleras till att både vara effektiva och erbjuda bra varor med god kvalitet till lägre priser. När några få företag som i Sverige där endast tre handelsblock ICA, Coop och Axfood (Willys, Hemköp) står för nittio (90) procent av dagligvaruhandeln, kallas även för oligopol, uppstår inte någon särskild effektfull konkurrens till gagn för konsumenten. Det som uppstår är att de följer varandra genom att variera eller så att säga ”konkurrera” med ytterst små erbjudanden från av och en av dem. Dessa tre stora företag ha även sina egna grossister, ICA, Coop och Willys/Hemköp vilka krävs föra att bedriva detaljhandel med exempelvis livsmedel.

Ett utspel från ICA nyligen är att det krävs god vinst i goda tider för att klara sig bra i dåliga tider och även klara av investeringar. Detta är ingen nyhet utan är ett måste för varje företag men det hela är en ren bedömning av storlek och strategi. Även i dåliga tider kommer det att gå bra för dess tre stora (ICA, Coop och Axfood) när det gäller livsmedel för den så kallade priselasticiteten för livsmedel är mycket liten. Se gärna hur det gick under pandemin och nu i inflationens tider. Blir det dyrare måste vi köpa livsmedel från just dem. För att inte tala om barnmat och hundmat.

Mötet som politiker, nu finansministern annonserar att ha med dessa detaljhandelsföretag kommer sannolikt inte att ge särskilt mycket för den ansträngde konsumenten. Det som kommer ut blir troligen inte annat än att finansministern kan säga att regeringen gjort vad de kunnat.

När ett företag av något skäl går sämre, det vill säga vinsten eller marknadsandelen minskar nödgas företaget ändra sin strategi och effektivisera. Detta sker andas när företaget verkligen tvingas till det vilket kan ske när det uppstår konkurrens som motiverar lägre priser eller kvalitetshöjningar.

Finansministern första utspel om konsumenternas klagan över ständiga prishöjningar och höga livsmedelspriser var uppmaningen, ”leta lägra priser”. Mycket få av våra politiker har nödgats jaga låga priser men nu kom i alla fall finansministern på bättre tankar.

I en blogg på VK kunde jag läsa ”Planekonomivänstern har som vanligt inget vettigt att bidra med i diskussionen. Bara den egna propagandan mot ”kapitalet”. Det krävs ingen ”planekonomivänster” för att vilja och önska betydligt bättre konkurrens inom dagligvarusektorn för lägra matpriser.

Skulle det konstateras att dagligvaruhandeln har generande låga nettovinster finns det anledning till strategisk utveckling, ny affärsmodell och särskilda effektiviseringar i både detaljhandelsled och grossistled. Notera gärna att om detaljhandelskedjorna äger sina grossistled. Då styrs det hela av sig själv var vinsterna placeras. Därför bör man även ta grossistledet i betraktning när man talar om bristande konkurrens och vinster i dagligvaruhandeln.

Om ett enskilt företag skulle vilja starta dagligvaruhandel med exempel livsmedel varifrån skulle företaget köpa sina varor? Stora svårigheter finns och tröskeln för etablering är mycket hög.

För ett par år sedan steg den amerikanska lågprisjätten Costco Wholesale, världens näst största varuhuskedja efter Walmart, in på marknaden i Sverige. Costco Wholesale finns inom grossist och detaljhandeln och är endast etablerad i Arninge, Täby, norr om Stockholm. Kan det bli något? Så svårt kan det vara att rubba ICA, Coop och Willys/Hemköp. Vill någon starta exempelvis ett livsmedelskooperativ kommer det att bli mycket svårt att få bra inköpspriser. Det var väl med etta syfte som kooperationen Konsum en gång startade som nu är en av oligopolets tre stora aktörer.