Sverige på plats 6 i FN´s lyckobarometer.

Vad leder till lycka och vad leder lycka till? Hur lyckliga är vi? Står det så illa till som den politiska retoriken säger?

På vilket sätt blir man lycklig som människa är den stora frågan som många brottas med. Nutidens vanligt förekommande känsla av ensamhet är ett hinder för att känna lycka och välbefinnande. Min uppfattning är att även de svåra omvärldsfaktorerna som nu råder läggar sordin på möjligheten att känna lycka och välbefinnande. Det undgår oss inte. Kriget i Ukraina, den starka inflationen och andra ekonomiskt negativa faktorer lägger sannolikt hinder för lycka och välbefinnande. Allt detta i släptåg av en pandemi. Det finns dem som faktiskt känner sig olyckliga över klimatprisen. Kanske är en buddistisk väg i livet en möjlighet? Vissa faktorer kan vi påverka och andra faktorer kan vi tyvärr inte påverka.

”Nära relationer är receptet för lycka. Det slår världens största studie om lycka fast. Forskarna är inte förvånade.” www.svtplay/Idebyrån, 2023-05-27. – Det har förändrat hur jag själv lever och synen på mina relationer, säger Marc Schulz, professor i klinisk psykologi vid Harvard. The Good Life: Lessons from the World’s Longest Scientific Study of Happiness.

Flera andra studier om lycka har bidragit till en ökad förståelse av vad som påverkar människors välbefinnande och lycka. Några resultat inom området finns:

1. Sociala relationer och kvaliteten på våra nära relationer är starkt kopplade till lycka. Ensamhet och social isolering ha negativa effekter på välbefinnandet.
2. Positiva känslor och emotionell upplevelse är viktiga för lycka. Studier har visat att personer som upplever regelbundna positiva känslor, som glädje, tacksamhet och tillfredsställelse, tenderar att ha högre lyckonivåer. Att kunna hantera negativa känslor och ha en balans mellan positivt och negativt är också viktigt.
3. Hälsa och välbefinnande är nära kopplade till lycka. Forskning har funnit att fysisk hälsa och psykisk hälsa påverkar lyckonivåerna. Att ha god fysisk hälsa, inklusive regelbunden motion och tillräcklig sömn, samt god psykisk hälsa, som att hantera stress och ha en positiv självbild, kan främja lycka.
4. Inkomst och ekonomiskt välstånd har en begränsad effekt på lycka. Även om ekonomisk trygghet och tillfredsställelse är viktiga, har forskning visat att när grundläggande behov är uppfyllda har ökande inkomst en mindre betydelse för lycka.
5. Att ha en känsla av syfte och mening i livet är kopplat till lycka. Studier har visat att människor som upplever att de har ett meningsfullt syfte eller mål i livet, och som får möjlighet att använda sina styrkor och talanger, har högre lyckonivåer.

Lycka är en individuell upplevelse och kan variera mellan olika människor. Studier om lycka ger en övergripande förståelse av faktorer som kan påverka välbefinnandet, men det finns alltid individuella variationer och kontexter att beakta.

Årlig lyckobarometer av FN

FN gör årligen en lyckobarometer där man mäter faktorerna GDP per capita, förväntad hälsa i livet, generositet, socialt stöd, frihet at göra livsval och korruption. Sverige ligger på plats sex (6) av fyrtio åtta (48) länder. Det är inte lika dåligt som den politiska retoriken talar om. Se Årlig lyckobarometer FN 2023.

P. S. Det finns naturligtvis andra undersökningar om Quality of Life eller Happiness.

Förtalsdebatten och stämningar från höger till vänster. Det skall bli mycket intressant att följa rättsarbetet och debatten som startat när det gäller att stämma Bianca Meyer som kallat den högerextrema opinionsbildaren Nick Alinia för ”nazipyssling”. Han har stämt Bianca Meyer med hjälp av aktivisten Christian ”Förtalsombudsmannan” Peterson. Christian Peterson har sagt att han skall ”översvämma rättsapparaten med stämningar”.

Det är hägrande och fascinerande att föreställa sig följderna av vad som ändå skulle komma ut av en rättegång oavsett vilken dom det skulle bli. Vad som ytterligare är intressant är motivet för dessa stämningar och från vilket håll de kommer och mot vilket håll de riktar sig. I Stockholms tingsrätt inleds två förhandlingar där Christian Peterson för förtalstalan.

Vi kommer att ta hjälp av AI som formar ett nytt samhälle med oss.

AI är en krävande revolution utan dess like hittills. Inget tidigare kan mäta sig med vad som väntar oss. Vi skall ta vara på det och finna möjligheter att parera konsekvenserna. Om jag ser tillbaka på alla år i mitt liv har det hänt mycket. Någon gång i början på sjuttiotalet köpte jag en liten miniräknare som kunde visa resultat över tjugofem decimaler. Då blev jag mäkta imponerad.

I början på åttiotalet när jag arbetade i ett multinationellt teknikföretag gav ledningen mig tipset att läsa boken The Third Wave av Alvin Toffler en bok om det nya informationssamhället. 1995 läste jag boken The End of Work. ”The Decline of the Global Labor Force and the Dawn of the Post-Market Era”, en non fiktion bok av den amerikanska ekonomen Jeremy Rifkin. Det blev inte så att jobben tog slut inom industrin däremot uppstod många nya jobb.

2021-02-15 citerar Tidningen Forbes Aristoteles i en artikel Artificial Intelligence And The End Of Work, “When looms weave by themselves, man’s slavery will end.” —Aristotle, 4th century BC.” Men så blev det inte heller.

”Stanford is hosting an event next month named “Intelligence Augmentation: AI Empowering People to Solve Global Challenges.” This title is telling and typical.

The notion that, at its best, AI will augment rather than replace humans has become a pervasive and influential narrative in the field of artificial intelligence today.”

När dök AI upp första gången? Det är svårt att tala om exakt när AI (artificiell intelligens) dök upp för första gången. Det beror på hur man definierar begreppet AI man om det kan definieras som intelligente maskiner är det sannolikt ”Turingtestet”, som föreslogs av den brittiska matematikern Alan Turing 1950. Den utfördes med Turingmaskinen som är en teoretisk modell för att utföra beräkningar. Syftet med maskinen var att utforska gränserna för algoritmiska lösningars.

Nu finns tillgång till gratis IA hjälpmedel av typen Chat GPT som kan besvara komplicerade frågeställningar. AI används reda inom många områden för att komplettera människans egna intellektuella och kognitiva förmåga. Det läggs miljarder av de stora företagen för att utveckla system för att lösa än mera komplexa utmaningar med hjälp an AI. Visserligen har de programvaror och algoritmer som finns i sexisterande system vissa inbyggda hinder för att få svar på de frågor som av olika skäl inte bör besvaras. Men i flera fall kan man gå runt dessa hinder.

Frågeställningar man kan ha är bland andra, vad händer när småkriminella vill förbättra sin kriminella förmåga, vad händer när frågeställaren vill ha svar på existentiella frågor som kan styra till ödesdigra beslut, vad händer med vissa yrkesgrupper och arbetsuppgifter när ett AI system kan ta över dem, hur bör utbildningssamhället anpassa sig till AI och på vilket sätt bör samhället och myndigheter styra och råda över AI-system och utveckling? Frågorna är oändliga och utmaningarna gigantiska. AI framtiden är här nu.