Kategori: Hushållskostnader

Handels affärslogik

Av , , Bli först att kommentera 3

Hej och välkommen in. I dag har vi billigt havregryn där du tjänar tio kronor. Högst två påsar per hushåll. Köp två betala för tre.

Som exempel på handelns affärslogik låter jag Coop och ICA detaljhandel vara exempel. Jag gör inte heller anspråk på att min illustration på något vis är fullständig.

En affärsidkares uppgift är att maximera sin vinst det vill säga vad som blir över på sista raden. Skälet är enkelt för affärsidkaren måste kunna utveckla sin verksamhet, göra nödvändiga investeringar och känna sig motiverad att ta de risker som finns med att vara företagare.

En butik för dagligvaruhandel har inte till huvuduppgift att erbjuda så billiga varor så att kunderna skall känna sig nöjda. Att det finns två stora aktörer på samma ort säkerställer inte heller en konkurrens som kan syfta till märkbart lägre priser. Tvärt om blir butikerna duktiga att följa varandra.

När de erbjuder speciella priser är de noggranna med att inte erbjuda för mycket utan ofta är villkoren ”högst två per hushåll”. Det rätta priset på en vara är det åsatta priset man kan köpa varan för. Det är inte ”riktpriset eller ordinarie pris” som är det rätta priset. Har vi hört det förut, ”du tjänar så och så mycket”? Man tjänar inte en krona på ett lägra pris utan utgifterna kan däremot bli något lägre.

I prissättningsstrategin ligger att sätta priser med den marginal som leder till att en varugrupp blir tillräckligt lönsam. Det kan innebära att en liten eller flera mindre prishöjningar kan leda till att varugruppen eller varan blir lönsammare trots att kunderna skulle komma att köpa mindre antal av varan. I ett företags verksamhet finns redovisningsmöjligheter att ständigt följa de olika effekterna av en prisförändring dag för dag.

Det talas inte sällan om att ”gynna lokal handel” och att på detta sätt vara lojal. Sådana incitament minskar när det finns möjligheter till alternativ. Det innebär att det inte är så långt till närmaste annan ort och annat alternativ. Många väljer att kombinera sin handel mellan att ”storhandla” då och då på annan ort men också att komplettera på hemorten. I en betydligt mindre ort mera avlägset uppstår inte sällan en betydande lojalitet.

I den utsträckning handelsblocket har egna ägda grossistbolag finns det alltid möjlighet att i viss mån styra hur intäkterna skall landa mellan butiks- och grossistled. Dessutom med några få stora handelsblock är det mycket svårt för en fristående handlare att ta sig in på marknaden. I grunden är dagligvaruhandeln i Sverige relativt effektiv med få stora detaljhandelsled och egna grossistled. Därav förhållandevis relativt god lönsamhet.

Klaga inte på handlaren denne gör alldeles rätt för sig att tjäna pengar på sin verksamhet. Däremot tror jag inte alltid på alla argument för prishöjningar. Och jag tror heller inte att priserna kan komma att sänkas i samma utsträckning som de ingående kostnaderna senare skulle sänkas.

Det bästa som kan hända för en affärsidkare är att folk i allmänhet genom information och ibland propaganda bibringas den allmänt svepande uppfattningen att ”priserna har gått upp”. Då är det bara att justera upp något. Fult eller? Nej, utan en smart möjlighet som inte får missas.

Kommunal avgiftslogik

Av , , Bli först att kommentera 1

Ny grön soptunna från Vakin

Kommunal avgiftslogik och sådana bestämmelser är ibland intressanta att analysera. Som exempel använder jag avfallskostnader för Vakin i Vindeln. Först vill jag slå fast att inom VA-kollektivet är avsikten att användare av tjänsterna står för sina kostnader. När en kommunal tjänsteleverantör som Vakin sätter sina priser bygger det på de fasta och rörliga kostnader som hör till tjänsten.

Exemplet är hushållsavfall i den gröna tunnan (restavfall) och den bruna tunnan (komposterbart). I vårt fall på Snövitsvägen gick vi över till egen kompostering av matavfall och hade därmed endast kvar den gröna tunnan. Efter en tid levererade vi färre kilo restavfall till den kvarvarande gröna tunnan. Som en effekt av detta innebar det att Vakin inte längre kunde fakturera oss lika stor summa avgifter. Om nu Vakin som ett antagande inte heller fick kostnadsökningar skulle de inte kunna finansiera systemet med den gröna tunnan till fullo längre. Oavsett orsaken så har Vakin i vart fall höjt både den fasta grundkostnaden för grön tunna och den rörliga kostanden per vikt med 17 procent respektive 27 procent. Vi tjänade inte några pengar på att lägga mindre avfall i den gröna tunnan. Dock bidrog vi till att skona naturen i att kompostera och sortera sopor för återvinning. Den sammantagna kostnadsökningen för hushållsavfall oss mellan år 2023 och 2024 blev den 23 procent. Beräknad årskostnad inklusive moms enligt Vakin är för oss 2 258 kronor.

Slutsatsen blir att om vi använder förre tjänster med mindre belastning för leverantören (kommunen eller entreprenören) kan det kosta konsumenten lika mycket eller mer. Den andra slutsatsen kan vara att miljöbelastningen blir lägre.

Ser vi till vattenanvändningen kommer kanske att använda mindre vatten men dock har det rörliga priset för vatten ökat med 6 procent inför 2024. En liter vatten kostar 0,02825 kronor då en kubikmeter kostar 28,25 inklusive moms. Det blir cirka 0,94 öre eller mindre för ett glas vatten. Billigt och friskt? Till detta kommer spillvatten och grundavgifter. Kostanden för år 2024 när vi förbrukar uppskattningsvis 116 kubikmeter för 9 275 kronor. Då är den fasta avgiften 5 997 kronor (grundavgift, spill och vatten, bostadsenhetsavgift och mätaravgift). Den fasta avgiften för vatten har därmed höjts med 5,2 procent. Det är lättare att förstå vattenräkning än elräkning.

Sammantaget redovisar Vakin avgifter och förbrukning och kommande uppskattade förbrukning kunden på ett bra sätt.