Leende damen

Tjocka gubben från Blekinge

Det finns ingen eller noll anledning för de som tror, att anse annat än den egna sanningen när lögnen ser ut att löna sig. Samma förhållande gäller för överdriften som är lögnens lilla kusin. Det finns många exempel på detta.

Hur var det med den lilla farbrorn som så gärna ville bli kung och lovade en gammal dam att inte under några villkor ha med fulingar att göra. Eller tjocka farbrodern från Blekinge som lurade bland annat ungdomarna att bensinen skulle bli jättemycket billigare. Så gjorde även leende damen som lurade morsan och farsan att det skulle få fett mycket pengar tillbaka för dyr ström lagom till julklappsköpet. Ärligt talat det gick vägen för dem utan några betydande konsekvenser. Varför skulle då godtroget folk börja misstro.

Som journalisten och upphovsmakaren till Billingcat Eliot Higgins menar och säger i citat från Västerbottens Kuriren, 2024-03-09.

”Higgins påpekar att det finns ”noll anledning” för den generation som växer upp med sociala medier att återvända till den gamla sortens informationsstruktur. Enligt honom är botemedlet mot det han kallar ”algoritmisk radikalisering” mångbottnat och grundar sig i att bryta ett historiskt ”vi mot dom”-tänkande.

– Vi behöver ta tag i de kulturella och sociala frågorna i samhället innan vi på allvar kan hitta en lösning för information och propaganda och att folk upplever splittring. Men det är svårt, så vi struntar i det och säger att ”det måste vara Ryssland som ligger bakom” för de är ”de onda” och därför kan vi inte påverka något.”

Filosofen Åsa Wikforss har använt begreppet försanthållande när det gäller människors förmåga och benägenhet att förhålla sig till vad de anser vara sant. Jag kan rekommendera hennes bok “Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender”, där hon behandlar fakta, kunskapsresistens och psykologiska mekanismer bakom detta.

När informationen inte endast kommer via gamla traditionella väger utan horisontellt via sociala media och delningar där allt är tillåtet blir nyheter och sanningar vad mottagaren själv helst håller för sant.

Med AI-verktyg kan numera röster, filmer och bilder skapas som inte är sanna. Vi lever redan i en falsk värld där sanningen är ytterst svårfångad.

Jag får nynna på sången ”Vem kan man lita på?” av Björn Afzelius.