Vilka kan man tro på? Det spelar ingen roll hur mycket politiska partier säger att de bryr sig om välfärden, de gamla, dem med små inkomster, hälsofarliga arbeten, utsatta, hemlösa, handikappade, rent av fattiga, samhällsvåldet, mobbing, höga matpriser, höga drivmedelspriser, arbetare, pensionärer som har det svårt med flera.

Om dessa politiska partier ändå kontrollerar medborgares kulturella intressen och uttryck, styr utbudet på museer, vill att offentliga anställda skall syssla med angiveri (bedrägligt kallat informationsplikt), vilket räcker till för att de inte bör sympatiseras med eller röstas på.

Som en äldre dam sade till mig, ”jag skall rösta på NN-partiet för de ha sagt att vi pensionärer då skall få det bättre”. Riktigt många har blivit lurade av fagra löften från höger och vänster.