Etikett: rörelse

Vi gillar rörelser!

Har ni sett den där nya, inne prylen, Fidget spinner:

Skärmklipp 2017-06-05 09.09.11Ja ny och ny, vad vet jag, själv såg jag dom för någon/några månader sedan, och första tanken var, vad har man en sån till???

Men sen har jag funderat lite på det där, att man ska hålla på att fippla med saker, som stimulans. Den där går säkert att jämföra med jojon, vad gjorde den för nytta, bland skolbarnen på 80 talet? Ja, nog vet jag att det är en gammal pryl som användes som vapen, men inte i modern tid.

Yo-yoBilden hittade jag på wikipedia

Jag undrar mer på vad det är med rörelse, som är så viktigt för oss? Rulla tummarna, knäcka/knaka med fingrarna, sitta och gunga på stolen, leka med mynt som man rullar över fingrarna, stressbollar som man ska knåda, sitter man på föredrag och hittar en lös tråd, så nog tusan ska man sitta och leka med den också, alltid ska det vara nåt.

Så, varför inte en fidget spinner! Jag skulle förmodligen fastna för dom om jag hade en. Men å andra sidan, man blir ju en jäkel på att vara fingerfärdig, och det kan väl aldrig vara en nackdel :D

Så var det ett program på tv igår, som bara stod på, och vi halvsåg på det. Handlade om bråkiga ungdomar, och just då var det en kille med autism, som syntes i rutan. Vi började diskutera den diagnosen, och Nicco googlade, lite spännande blev det, det här är saxat från wikipedia: ”För att diagnosticeras med autism måste man uppvisa begränsningar och upprepningar i beteenden, intressen eller aktiviteter. De kan ägna sig åt aktiviteter på ett repetitivt och enformigt sätt som till exempel att rada upp saker efter varandra eller snurra på saker, om och om igen.” Slutsaxat

Och då undrar ju jag…naturligtvis, hur dom kommit fram till det. Jag skulle vilja säga att flertalet av människor, gillar just det där med att snurra på saker eller få dom i rörelse. Fast skillnaden kan ju vara att en med autistiska drag, håller på längre, och det blir en invand grej. Det beror givetvis också, på vilken grad av autism, man har.
Nåja, nog om det, jag tyckte bara att det var lite intressant, och man kan få klura på vad nästa ”innepryl” kan bli. Men att försöka hitta användningsområden till såna där saker, kan bli svårt :D

Önskar er alla en trevlig måndag!

Din kontakt och min kontakt, och …

Av , , Bli först att kommentera 9

Guten morgen, skrev hon som varit vaken i en halvtimme redan, och har hunnit koka kaffe, surfat runt lite och nu laddar inför en arbetsdag.

Nere i bastun avhandlades ett ämne om kontakt…mobiler ni vet och hur lättillgänglig vi gjort oss, och inte bara det, utan även vant oss vid något man knappt kan vara utan.

Jag berättade om då man var barn och upp till vuxen ålder, ni vet, perioden innan alla nu hade en mobil, då vi var i stugan. Där fanns en fast telefon i storstugan, centralplatsen över vårat lilla stugsamhälle, huset som vi bara använde på vintern, men där dusch och toalett fanns. Och en annan fast telefon på lon, mamma och pappas sommarstuga.

Så råkade man nu vara inne i storstugan i ett ärende och telefonen ringde så var det att svara, och sedan försöka lokalisera personen som eftersöktes, dessutom var det oftast lite bråttom, rikssamtal ni vet, det var inga billiga saker.

Ut på bron, busvissla åt det håll man såg en människa i rörelse, teckna om den personen nu visste vart den andre höll hus, visslingen vidarebefordrades och det vinkades hej vilt, men vi lyckades nästa alltjämt, inte behövdes det några mobiler.

Samma system användes då det vankades kaffe uppe vid grillen eller någon skulle bjuda på middag och det skulle sammankallas till bords…ett bra sätt att upprätthålla kontakt med varandra. Och med tanke på the topic of today, så bjuder jag på en liten snutt, hittad på youtube…om en telefon, en smart sådan:

Och avslutar med att tacka Bella, en tjej jag träffat vid tre tillfällen och som skickade ett par örhängen, med sin mamma, till hon…där i Umeå, som gillar döskallar, hahaa, det är bra att hon har koll :D

010

Önskar er alla en fin lördag!

 

Suveränt snygg rörelse

Av , , 4 kommentarer 3

 

Nicco hade en liten uppvisning igår kväll, på hur folk (speciellt jag), gör då man halkar eller tar ett snedsteg. Hon hade läst någonstans att dom flesta gjorde allt för att det egentligen skulle se ut som en suveränt, snygg och professionell karate/taekwandoo/jujutsii rörelse, eller nåt sånt. Och så är det nog i dom flesta fallen…haha, där fick jag till det, ”fallen”.
 
Om, eller när, någon halkar så hinner du knappt se att dom legat på backen, så har dom studsat upp igen, snabbt som sjutton och borstat av sig snön, hunnit svepa runt omgivningarna med blicken för att kolla så ingen såg dom, och sedan försvann dom i horisonten.
 
Jag var en gång för flera år sedan på en intervju, rörande en operation jag gjort och vi satt på stadsbiblioteket. Givetvis med en fönsterplats, och precis utanför fönstret fanns en platta som inte satt i våg med dom andra stenplattorna, det stack upp en skarv i ena hörnet. Under den tiden vi satt där så snubblade flertalet människor på den där plattan. Och tyvärr…man skrattar för det ser lustigt ut, men man skrattar ju egentligen inte åt människan ifråga, utan åt händelsen. Man kunde till slut inte annat än börja bli nervös då någon närmade sig, det hade ju kunnat sluta i rena fördärvet för någon stackare, men det gjorde det som tur var inte. Och jag gick inte, den vägen tillbaka :-)
 
Vi gjorde oss en sväng på Mattex antik igår, innan Theresé och Sally åkte hem till Järlåsa. Nog har han mycket saker därute men tyvärr är hans priser inte att leka med, så för vår del blev det inga affärer gjorda, inte där i alla fall. Sedan svängde vi in på Expo och där fyndade jag två draperier som jag tänkt köpa och ha till stugan, dom går i samma stil som lampan jag köpt dit upp. Det bästa var att jag totalt glömt bort mina planer på draperiet, fick syn på dom nu, och se, igår kostade dom bara 39:-/st, jämfört med ordinarie pris som var 149:-. Ett fynd, med andra ord.
 
Näpp, nu ska jag fixa frukost, tvätta håret, städa upp lite här och sedan ordna både lunch och sedan middag som jag kan ta med på jobbet samt bjuda min käre make Åke och dotter Niccolina på. Så här på alla hjärtans dag…typ, fast jag gör det varenda dag annars också :-)
 
Önskar er alla en fin måndag och hoppas ni får något extra av en beundrare, eller två, inte nödvändigtvis en sak, men kanske visad uppskattning.