Stökade och städade inomhus igår, passade på medan solen var i moln. Fortsatte stöka och städa ute i Camaron, fanns en del av Winstone, därute.
Kaffepausade, x antal gånger, och en av gångerna blev jag då uppringd från ett icke känt nummer. Killen i andra änden av luren, presenterade sig som en Thomas Fredde Fredriksson, och han sökte egentligen efter Åke, men hittade bara mitt nummer.

Han undrade om vi möjligtvis skulle vara hemma nån gång under kvällen för han hade något som han ville ge till Åke. Detta väckte naturligtvis en del funderationer, både hos Åke och mig.

Jag som är hopplös vad det gäller att veta vem som är vem och definitivt hur någon ser ut, kände bara igen namnet Fredde. Åke fyllde i en och annan lucka och jodå, vi var faktiskt på Freddes 50 års kalas. Men det håller på vara ett tag sedan. Och där var vi ett helt stort gäng med folk.

Nå, vi fick fortsätta dagen i limbo och vänta till kvällen, för att få veta vad nu Åke skulle få.

Fast vi satt inte och rullade tummarna, utan jag gick över till Ullas och införskaffade räkmackor till middagen. Fortsatte med småfix och fick ner stolar och ett bord i skuffen på bilen. Vi drog härifrån strax innan 17.

Fick bästa platsen, vilket egentligen betyder att det är lätt att backa upp och sedan bara åka därifrån utan att bli fast nånstans på nån gräsmatta. Hann lagomt få upp möblerna så började bilarna rulla in. Här får ni några av alla som var däruppe igår.

Efter en trevlig kväll där, vi hade sällskap under middagen, av Jitte och Ina, så åkte vi hem, hämtade Winstone. Jodå, jag hade ju lovat honom en cruisingrunda på stan, och det kunde jag ju inte bryta. Såg en kändis vid trafiklyset, en Mats Palmgren. Känd profil i stan och en kille som styr upp en massa då det gäller bilar, cruisingar och såna där saker. Verkligen en stjärna av många andra, som gör att saker, händer.

Hittade på att vi skulle åka upp på Kvantum och då vi passerar på Vännäsvägen ser Åke i ögonvrån, att en bil står utanför oss. Vi åker upp coh snor i rondellen och tillbaka hem. Fredde och hans fru stod och väntade och nu fick vi då veta vad Åke skulle få, och med presenterna, en historia, från deras barndom, som jag inte törs dra här, hehee…

Men man brukar kalla såna saker för busstreck, utan konsekvenstänk, men det brukar man ju sällan ha, i yngre åldrar. Vi skrattade i alla fall, och det var en rätt så dråplig historia. Sen plockar dom fram en tavla, målad av ingen mindre än Jean Ragnar, Åkes farbror.

Denna hade tydligen Freddes mamma hemma på väggen, och nu hade hon gått bort. Dom hade nog googlat på Jean Ragnar, hittat min blogg, och där fick han då veta att det var Åkes farbror, Av den anledningen, tyckte han att tavlan skulle återbördas dit den hör hemma, vilken grej, men vad kul

Höstdunge, heter den, och Fredde tyckte att det var ett passande namn, för deras uppväxt. Livet som höst ungar. Inte alla gånger lätt, men absolut med guldkorn, skulle jag vilja säga

En sak till, hade han med, nämligen denna.

Dessa gjordes då till SHRA Umeå, long time ago, och ska ju sitta runt regskyltarna på bilarna. Men idag görs inte skyltarna i det formatet. Men vi ska använda den som fotoram, en Camaro, kan ju passa däri, eller nåt. Mycket najs Tack så mycket, Fredde med fru

Jag åkte sedan upp till Kvantum, och shoppade loss. Kommer hem och ser mig bil på Fejjan, haha, Mats Alfredsson bor ju där i närheten.

Han skrev att det var en räääserbil, och jag skrev att jag trodde att det var en shoppingvagn. Då visade han att andra, tydligen använder den till att fota sig själva, jämte den, haha… rock on

Idag blir det utflykt för min del, ska kolla in Slöjdarnas Hus samt returmarknaden i Vännäsby, det blir perfekt. Ha en fin torsdag, allihop!