Han satt på bänken i busskuren, räckte fram en tjuga och undrade om jag kunde hjälpa honom hem. Han såg allt annat än fräsch ut, hade en klirrande kasse bredvid sig, hade trillat och slagit knät och som det såg ut rullat runt på den leriga gatan, för både jacka och keps var smutsiga. Nu kände han att han inte klarade av att gå hem själv.

Jag vill inte ha några pengar, sa jag, men om du vet var du bor, kan jag försöka hjälpa dig hem. Jag tog tag under ena armen och han ställde sig upp, men med ens kände jag att det här kommer inte att gå. Han var liten och lätt, men ändå alldeles för ostyrslig för mig. Han skulle falla omkull och jag skulle inte få upp honom. Jag bad honom sätta sig igen och förklarade för honom att han var alldeles för berusad och ostyrslig, att jag inte ville ta ansvar för att han skulle falla igen och göra illa sig. Han log lite generat och sa ”Men du försökte i alla fall”. Jag frågade om jag kunde ringa efter hjälp… någon kompis, granne, ambulans, polisen? Nej, nej, nej, sa han, jag sitter en stund och så får jag se.
Det var efter-lunch-folktomt på Ålidhem. Det var bara vi två på hållplatsen och jag spanade efter ett par stora grabbar, som jag utan tvekan skulle beordrat att hjälpa honom hem.

Min buss kom och han sa att jag skulle åka med den, han till och med vinkade åt mig genom bussfönstret. Hela eftermiddagen har jag funderat hur det gick för honom. Kunde jag ha gjort något mer?

Jag vet inte varför dessa stackare ofta hamnar just framför mina fötter. Jag har lyft upp en del som ramlat, ringt efter ambulans, polis, ja till och med plockat upp ett par äckliga löständer från marken med mina bara händer. Oftast får jag ett ord av uppskattning och varje gång funderar jag över om jag inte borde göra något mer…

Dagens händelse fick mig att tänka på en dikt av min favoritförfattare Eeva Kilpi fast hon blir erbjuden pengar på en busshållplats av helt andra skäl.

Kunde man få knulla för en hundring? sa han till mig
vid busshållplatsen klockan 0.42
med de tomma frostiga gatorna omkring oss.
Först skakade jag på huvudet, men så sa jag:
Inte för pengar, men om du dammsuger och diskar.
Då vägrade han i sin tur
och vände sig nedslagen bort för att gå sin väg.
(översättning Kerstin Lindqvist)

God natt mina vänner <3