Jag sov gott i natt, men redan vid halv åtta började hunden skälla. Något irriterande. Jag pluggade in radion i örat och lyssnade på Rix FM där Laila Bagge gjorde sin första morgon tillsammans med Adam Alsing och Marcoolio. Adam berättade om en situation när han ätit den mest kryddade maten någonsin. Enligt hans fru hade han blivit blå i ansiktet, öronen hade blivit lila och det kändes som ansiktshuden låg 2 cm utanför ansiktet.

15 minusgrader i dag och solen kämpade sig upp en bit över horisonten. Jag var bara tvungen att gå en sväng ner till sjön, men det blev en kort promenad i snålblåsten. Vi har inte fått så mycket snö, men det var ändå vackert när solen lyste på trädstammarna i skogen.

På vägen kom två män muntert vandrande och när jag vek av ner mot badstranden, märkte jag att de följde efter mig. Varför blev jag lite rädd? Jag tänkte att jag har ju bara en gammal mobiltelefon och en liten kamera i fickan… och snacka kan jag ju. De gick fortare än jag och så hörde jag en vissling bakom mig, vände mig om och såg en stor man med ett stort leende som ropade ’tant’ eller ’kallt’. Jag förstod att han var lite ’speciell’, så jag lät honom ånga förbi och han upprepade det han sa, antagligen ’kallt’ och nöp mig i kinden i förbifarten. ’Du blev väl inte rädd?’ frågade hans medföljare, som försökte hålla jämna steg med honom. Vi växlade några ord och så satte sig de båda männen på bänken vid bordet nere vid strandkanten. De skulle fika. I den iskalla snålblåsten.

Det blev så kallt om kinderna att jag inte stod ut där nere, utan gick snabbt upp i skogen igen. Och när jag vände näsan bort från vinden, pekade den hemåt. När jag kom in igen kändes huden på kinderna nästan så som Adam Alsing beskrivit.

Låset till den ena sopmolucken hade frusit igen och någon hade bara lämnat två soppåsar utanför. Kajorna hade kalas och hade strött ut inneållet över halva gården. Jag ringde HSB och sa att det var AKUT och kort därefter var det uppstädat. Jag tror jag ska köpa en låsspray, för det där händer lite nu och då. Sen sopade jag rent framför ytterdörren. De små stenarna efter sandningen samlas på tröskeln och följer med in.

Sen tvättade jag och passade på att vaska golvet i tvättstugan. Jag borde kanske bli gårdskarl. Jag tycker det är ganska kul att göra fint för oss alla, men trapporna skulle jag nog inte orka städa, så det är skönt att städerskan kommer i morgon och gör det.

Ha en skön måndagskväll <3