Fredagen den 13 nov slog terrorister åter till i Frankrike i vad som beskrivs som det värsta terrordåd i modern tid i Europa. IS genomförde 7 samordnade skjutningar och sprängningar på olika platser i centrala Paris. Jihadister sköt kallblodigt ihjäl civila människor på restauranger, affärscentrum, konserthus m m. Minst 129 människor dödades och många skadades i detta fruktansvärda terrorattentat som mest av allt liknar regelrätta avrättningar av oskyldiga människor som råkade ”befinna sig på fel plats”.

I Sverige hade vi redan i december 2010 en självmordsbombare som misslyckades med att utlösa bomben i centrala Stockholm. Hade han lyckats, hade förödelsen blivit mycket stor i julruschen. Redan då bedömde Säpo att det fanns åtminstone 200 potentiella terrorister av samma kaliber i landet. Nu torde det finnas ännu fler.

Domstolen valde att inte hantera det som inträffade 2010 som ett terrordåd. Detta har ifrågasatts och nyligen gjorde Uppdrag granskning eller Kalla fakta en granskning av domen. (Den minnesgode läsaren får gärna komplettera/korrigera i kommentatorsfältet här.) Jag kommer ihåg hur reportern konfronterade den ansvariga domaren med ett antal uppgifter relevanta för målet men som domaren ansåg så oviktiga att de inte tagits hänsyn till. Varför hon gjort denna bedömning varken ville eller kunde hon svara på. Det var pinsamt att se henne besvärat slingra sig eller envist tiga som svar på reporterns skarpa frågor. Jag begär mer än så av en statlig tjänsteman i ansvarig ställning.

Sara Skyttedal, ordf för Kristdemokraternas ungdomsförbund, KDU, beskrev i en debattartikel i Expressen (jan 2015), islamismen som ”det största inrikespolitiska hotet mot demokratin och Sverige”. Hon ser islamismen som en ’grundlagsfientlig rörelse då den är emot den svenska regeringsformens påbud att ”all makt i Sverige utgår ifrån folket”. ”Islamism är en gemensam beteckning för extrema, politiserade former av islam. Gemensamt för dessa är att de anser att staten ska underställas Allah, eller mer specifikt den lag de anser han skapat och som de kallar sharia. En konsekvens av detta är att islamister anser att de västerländska demokratierna saknar legitimitet.”

Politisk islamism och islamistisk terrorism har alltför länge bagatelliserats. Där har politiker och media ett mycket stort ansvar. De har undvikit att påtala faran med islamistisk terrorism av rädsla för att ’brunstämplas’. Själva hävdar de att de ’bara’ varit naiva.

Att inte våga se och erkänna de problem som finns är ett svek mot medborgarna. Idag tillsätter våra beslutsfattare utredningar som behandlar frågor under lång tid. Sedan presenterar de ’politiskt korrekta’ förslag som antingen slår in öppna dörrar eller är så tandlösa att de varken provocerar eller tillför något nytt. Det är inte islamofobi att stå upp mot våld i islams namn. Man måste ha rätt att hävda att extrem islamism måste tas på allvar utan att stämplas som islamofob eller rasist av åsiktskorridoren.

Tyvärr verkar dagens slätstrukna politiker helt handfallna inför de problem som oroar oss väljare. De vågar inte fatta några som helst beslut utan att först tillsätta en utredning som oftast tar minst ett år och då är frågan ofta inte längre aktuell. De har formats i ungdomsförbund och studieförbund och likriktats så att förmågan att tänka självständigt helt har utplånats. Från denna ’likbod’  går de helst direkt till ’tillsvidareanställningar’ i politiken, en sluten värld vitt skild från väljarnas värld. Hur ska sådana politiker kunna ge övertygande svar eller lösningar på hur de ska hantera invandring och integration? De är ju själva inte ’integrerade’ i verkligheten.

Direkt efter terrorattackerna visade vice statsminister Åsa Romson att hon är ’still going wrong’. Så här twittrade hon då:

-Det (!) mycket allvarliga händelserna i Paris just nu kan försvåra för klimattoppmötet i dec då över 100 regeringschefer planerat delta.

Statsminister Stefan Löfven har vant oss vid att smita undan när det hettar till, men i torsdags dök han äntligen upp. Utan att tveka hävdade han att ”Vi har varit naiva i Sverige”. ”Kanske har det varit svårt att acceptera att det mitt ibland oss finns svenska medborgare som sympatiserar med mördarna i IS”. Vem har varit naiv och haft svårt att acceptera eller erkänna att det kanske finns mitt ibland oss finns IS-sympatiörer?

Det tycks bland de politiskt ansvariga nu ha blivit mycket trendigt att ursäkta senfärdigt agerande med att man varit naiv. Men deras beteende är något mycket allvarligare än så och förekommer i hela den politiska makteliten, som verkar tro att det är snudd på gulligt och fint att vara naiv. Man hoppas att vi väljare ska tolka det välvilligt, att vi ska tro att man menade väl men inte förstod bättre. Alla kan ju fela, dra fel slutsatser, fatta fel beslut etc. Men det är inget annat än ett desperat sätt för makteliten att försöka rädda det lilla av förtroende några få eventuellt har för dem idag.

Detta beteende handlar verkligen inte om att vara naiv utan om något mycket allvarligare. Det handlar helt enkelt om att vara feg, inkompetent, ansvarslös och att vägra ta in verkligheten. Nalin Pekgul, f d riksdagsledamot (S), Mauricio Rojas (FP), Sara Skyttedal (KDU), Per Gudmundson och Ivar Arpi (SvD), Alice Teodorescu (GP) m fl har länge varnat för den negativa utvecklingen. Men vad har 7-klöverns politiker med regeringen i spetsen gjort? De har vägrat lyssna och ta ansvar, de har tittat åt ett annat håll och smitit undan för att slippa svara på ’besvärliga’ frågor och hantera akuta situationer som krävt ledarskap och handling. Men nu har verkligheten äntligen hunnit ikapp dem.

De flesta av oss vet nog för litet om skillnaderna mellan trosuppfattningen islam och politisk islamism och islamistisk terrorism. Där har politiker och media ett mycket stort ansvar. Svt, SR, ’gammelmedia’ och den politiska eliten och dess svans har tillsammans emellertid försökt tysta ner den radikalisering som sker i svenska förorter. De modiga röster och personer som varnat för det vi står inför idag, har etablissemanget och PK-medierna kallat rasister, neofascister, islamofober m m. Skamligt och oansvarigt! Det är inte rasism att påpeka att islamitisk terrorism är ett hot.

”Istället för att skydda våra öppna västerländska samhällen mot dess fiender har medier och politiker ägnat all energi åt att stämpla ut all analys av hotet från islamismen som rasism och främlingsfientlighet. Detta fokus är kontraproduktivt, det ökar polariseringen i samhället och gynnar extremister.” (erixon.com)

Det är inte rasism eller främlingsfientlighet att känna oro och rädsla för att tiotusentals och åter tiotusentals migranter idag uppehåller sig illegalt eller oregistrerade i Sverige. Nu när man just häktat en asylant som misstänks för förberedelse av terrordåd i Stockholm, då först är det tillåtet att säga att man är rädd och orolig inför den brist på kontroll de ansvariga har över vilka som vistas i landet.

Tyvärr verkar dagens slätstrukna politiker helt handfallna inför de problem som oroar oss väljare. Att säga att vi i Sverige har varit naiva är verkligen magstarkt av Löfven. Ordet naiv kommer inte att finnas med när domen över dagens politiker faller. Löfven och regeringen är skyldig svenska folket en rejäl ursäkt. Men det är förstås naivt (!) att förvänta sig stora saker av små människor.

Svenska såväl som internationella experter konstaterar att Sverige ligger långt efter andra länder i det förebyggande arbetet att förhindra och bekämpa radikalisering och våldsbejakande extremism. Att de ökade flyktingströmmarna kommer att innebära en förändrad hotbild är ingen nyhet. De flesta terrorexperter, som Magnus Norell och Magnus Ranstorp, har varnat för detta och samtidigt konstaterat att tillräckligt många redan tagit sig hit redan innan dagens höga volymer. SÄPO, som redan för ett par år sedan avslöjade att ca 200 personer i Sverige utgjorde ett hot, mörkar enl DN (19/11) hur hög den siffran är idag. De har dock höjt hotnivån för landet från 3 till 4 på en femgradig skala för första gången sedan 2010 och poliser i huvudstaden uppmanas stanna kvar på jobbet.

Jag skrev förra året en insändare om missbruket med pass. Häromdagen kritiserade Anders Jörle, UD:s tidigare presschef, på SvD Debatt både alliansregeringen och den rödgröna regeringen för att inte ha förstått eller reagerat över missbruket med pass. Ett av de värsta fallen är en person som fått ut 18 pass mellan 2009 och 2013, enligt en SOU-utredning. Hur är det möjligt att få ut så många pass utan att någon reagerar med tanke på vilka ödesdigra konsekvenser detta missbruk kan få?

Så här fem i tolv har Sverige börjat inse att syriska pass säljs på nätet, ofta av IS. Problemen med de syriska passens tillförlitlighet har funnits länge, men inte förrän under de senaste dagarna har svenska medier vaknat och börjat rapportera om detta. Sent ska syndaren vakna.

Det ökade säkerhetshotet har samband med migrationen och bristen på kontroll. Det känns oroande och fullständigt oacceptabelt att det varje vecka eller månad kommer in IS-sympatisörer till Sverige. Under mycket lång tid har vi släppt in människor som inte ens registrerat sig utan bara slunkit igenom. De befinner sig redan i Sverige. Vilka är de och varför har de inte registrerat sig?

Oavsett vilken ideologisk bakgrund terrorismen har kan den drabba vem som helst, var som helst och när som helst:

”Det är övertygelsen, dödskulten och de totalitära idéerna som driver terroristerna. Sedan kan socioekonomiska och kulturella omständigheter vara förstärkande eller försvårande för terrorismens utbredning. Däremot är de oftast personer som väljer att handla efter sin övertygelse.”  www.gp.se/nyheter/debatt/

”Göteborg, Sveriges andra största stad, är den stad i Europa som per capita levererar flest personer till islamistiska terrornätverk. Det är en tragisk och farlig utveckling. Och det är ett faktum som Stefan Löfven troligen inte vill prata om på alla de kommande EU-toppmöten som ska behandla frågan om kampen mot våldsbejakande extremism och kriget mot IS.”                      (http://www.expressen.se/ledare/vi-maste-sluta-exportera-dod/)

Dagens och morgondagens problem och utmaningar, t ex extrem islamism, kräver en ny typ av politiker; personer med tydliga ledaregenskaper som vågar stå för en åsikt och genomdriva den även i motvind, som har en inre moralisk kompass, drivs av en ideologi och passion och jobbar för landets bästa, inte bara sin egen makt, position och ekonomi.

”Men politiker i väst har en uppgift som är viktigare än alla andra: skydda livet på de egna medborgarna. För att lyckas med det måste man vara proaktiv, något man inte är. Flatheten är enorm, av rädsla att anklagas för främlingsfientlighet.” (erixon.com)

Så vad gjorde utrikesminister Wallström (S) efter dåden? Hon insinuerade klart och tydligt att det fanns en koppling mellan fredagens terroristdåd i Paris och Israels hantering och bemötande av palestinierna. Anser hon att palestiniernas situation är den yttersta orsaken till blodbadet i Paris? Om inte, varför drar hon in den konflikten i ett resonemang om jihadism och terror? Man tar sig för pannan.

”Oviljan från flertalet vänsterdebattörers sida att ta övertygande avstånd från den fanatiska islamism som ger terrorismen näring är påtaglig. Man relativiserar problemet och ser mest islamismen som ett utslag av hur förtryckta människor i utvecklingsländer reser sig mot det västliga kapitalistiska förtrycket.” ”Jag är övertygad om att det som driver den millitanta islamismen nog inte i första hand är politisk övertygelse, utan fanatisk religiositet och tro på Allah. Men detta förstår inte vänstern eftersom djup religiositet och gudstro inte är närvarande i deras föreställningsvärld. De klarar inte att förstå islamismen som något annat än utslag av en politisk kamp – en vänsterrörelse.” (antropocene.se)

Och Löfven? Som den svaga ledare han är, sprang han och gömde sig när det hettade till, men han grävdes än en gång fram av Missing People, i tid för att rycka ut till Wallströms försvar. Vilket toppgarnityr Sverige har!

”Regeringen Löfven är regeringen som Gud glömde bort.” Wallström och Romson är levande bevis på varför kvotering till regeringsmakten inte är en bra idé. Kaplan och Fridolin är bevis på att Löfvens misstag vara att låta Mp vara med och bilda regering. ”Aldrig någonsin eller någon gång har Sverige styrts av en så pass oförmögen samling stolpskott, och i den regeringen är det faktiskt Margot som har störst erfarenhet av regerande. Det är inte alltid erfarenhet betyder någonting.” (6mannen.se)

Läs också:

http://www.dagenssamhalle.se/kronika/kommuner-ni-har-nyckeln-till-arbetet-mot-extremism-

http://fnordspotting.blogspot.se/

Margot Wallström, utrikesminister S, insinuerade häromdagen i Svt bl a att Israel har ett ansvar för blodbadet som skedde i Paris den 13 november. Hon menar att västvärlden och Israel bär skulden för den terror som drabbat Paris; nu senast terrorattack med 129 döda och nästan lika många svårt skadade.

”Reaktionen från Israels premiärminister var direkt och kristallklar men utan att namnge Wallström eller Sverige vid namn. Israel, och stora delar av den fria västvärlden, håller fast vid mer traditionell diplomati till skillnad från Sveriges nya moderna diplomati som går ut på att förolämpa andra länder närhelst det finns en journalist i närheten.” (ledarsidorna.se)

”Resonemanget känns dock igen i grunden. Samma logik brukar våldtäktsmän anföra för att legitimera sina övergrepp, att det var kvinnans lätta klädsel eller sexuella utstrålning som var orsaken och gärningsmannen därmed oskyldig.”

Westerholm går så långt att han kallar Wallström ”en nyttig idiot ur den europeiska vänstern som Al Quaida och Daesh/IS utnyttjar via ombud.” Gärningsmännen är utan skuld och det är offrens fel att de blir dödade och lemlästade. Undra på att vi börjar bli utfrusna i EU, inte tas emot någonstans i Mellanöstern inklusive Israel samt betraktas som konstiga av USA! För att inte tala om vad våra nordiska grannar anser om regeringens invandringspolitik!

Denna ’nyttiga idiot’ är m a o den av alla tillgängliga medborgare som Stefan Löfven anser vara bäst skickad att föra Sveriges talan internationellt. Vilket radarpar! Och vilken brist på omdöme! Sveriges statsminister, Löfven, utrikesminister, Wallström, och vice statsminister, Romson, är nog den svagaste och mest inkompetenta politiska maktelit landet någonsin drabbats av. De verkar leva i en egen värld långt bort från verklighet och förnuft. Alltid för sent, för litet och fel fokus. Nu om någonsin behöver vi en statsminister och en regering som kan se och förstå åtminstone vad varje engagerad och normalbegåvad svensk kan. Undra på att vi svenskar känner stor oro och sorg nu!

Med tanke på alla migranter som strömmat till Sverige de senaste månaderna känner jag och många med mig också stor oro över vem som kommit hit. Vår slappa asyl- och migrationspolitik kombinerad med fega, inkompetenta och känslostyrda beslutsfattare har inneburit att det i landet nu finns tiotusentals migranter som valt att inte registrera sig. Vilka är de? Var finns de? Varför har de valt att ta sig in illegalt? Och hur många av alla som tagit sig hit och sökt asyl med syriska pass köpta på nätet? IS säljer syriska pass och det innebär att Sverige i praktiken kanske är med och finansierar denna terrororganisation.  Vi bidrar ju som bekant också till att finansiera flyktingsmugglare.

Frankrike har en klart hårdare asylpolitik än Sverige. Efter tidigare terroristattacker har de också en mycket hård bevakning och intensiv underrättelseverksamhet. Om jihadisterna förra veckan lyckades genomföra flera samordnade terrorattacker i Frankrike, med sin välfungerande säkerhetstjänst och sin erfarenhet av terrorism, kan de definitivt göra det i Sverige också om och när de vill. Här har  vi inte ens koll på vilka som smitit in utan att registrera sig. Och politikerna har koll varken på vad som måste göras eller hur de ska ta kontroll över kaoset. Skrämmande! Ytterst skrämmande!

Låt mig avsluta med ett citat om terrorism av ekonomen Steven Levitt (Freakonomics):

”What makes terrorism particularly maddening is that killing isn’t even the main point. Rather, it is a means by which to scare the pants off the living and fracture their normal lives. Terrorism is therefore devilishly efficient, exerting far more leverage than an equal amount of non-terrorist violence.”

Säkerhetspolisen förstärker sin personalstyrka och har direkt kontakt med sin franska motsvarighet efter terrordåden i Paris. De mångkulturella länderna samarbetar nu för att hindra att nya terrordåd sker i Sverige. Sverige har enl Säpo tagit emot runt 120 IS-veteraner som stridit i Irak och Syrien. Myndigheten ska också utreda om européer nu kan tänkas genomföra ”hämndaktioner” mot flyktingförläggningar och moskéer i Sverige, skriver Dagens Nyheter (14/11).

– Vi har i Sverige ett antal personer som har avsikt och förmåga att utföra terrorattentat. Det är personer som vi har mycket god koll på, säger Anders Kassman på Säpo till DN.

”Det som hände i Paris kan också hända i Sverige. I december år 2010 gjordes ett försök som tack och lov inte dödade fler än förövaren. Hur ser vår förmåga att hantera en liknande situation som den i Frankrike ut? Terrorismforskaren Magnus Ranstorp har länge påtalat att naiviteten i den svenska terrordebatten är skrämmande stor, samtidigt som heltäckande lagstiftning på området fortfarande saknas. Sverige ligger långt efter andra länder, som Frankrike, trots att vi har flest IS-krigare per capita i EU efter Belgien. Många av dessa kommer från Göteborg.” (http://www.gp.se/nyheter/ledare/ledarkronika/1.2896542-alice-teodorescu-vive-la-france-)

Vi måste bli mycket bättre på att förhindra att våldsbejakande islamism breder ut sig i Sverige och på att utkräva ansvar från återvändande IS-terrorister. Det är helt fel att som Örebro kommun vilja erbjuda återvändande jihadister skattefinansierade jobb, terapi och bostäder. Att tro att den ideologiska övertygelsen snabbt ska botas med terapi är huvudlöst.

Att regeringens samordnare mot extremism, Mona Sahlin, stöttade Örebros initiativ är anmärkningsvärt men inte oväntat. Vad har hon egentligen åstadkommit sedan hon tillträdde denna post? Prat i kvadrat! Omkring 300 svenskar lär ha anslutit sig till IS främst i Syrien. Hur kan man ens komma på tanken att belöna dem som deltagit i terrorism och krigshandlingar samtidigt som man låter skötsamma och fredliga svenska ungdomar gå utan både bostad och jobb? Vilka signaler ger det?

Återvändande IS-terrorister måste få tydliga straff som markerar det avskyvärda i deras handlingar och avskräcker andra från att göra likadant. I Tyskland är det förbjudet att tillhöra, bilda opinion för, finansiera eller uppvisa symboler för organisationer som vill omkullkasta grundlagen. Det borde det vara i Sverige också. Återvändande terrorister ska straffas, inte uppmuntras med jobb, terapi och bostad. Att döda oskyldiga människor ska ses och bestraffas som den krigshandling det är.

Vår nuvarande feministiska utrikespolitik har heller inte underlättat vår förmåga att förebygga och avvärja terroristattacker. Johan Westerholm har insiktsfullt skrivit om hur Margot Wallströms politik i Västsaharafrågan har fått Marocko att reagera negativt. Marocko var de som larmade Danmark om en planerad terroristattack mot Köpenhamn.  Sådana relationer ska man vårda, men Wallström kör sitt eget kortsiktiga ’race’ utan tanke på hur det kan påverka Sverige. (http://ledarsidorna.se/2015/10/vi-bygger-oss-en-jarnrida/    http://ledarsidorna.se/2015/10/en-vacker-kvartett/)

Den engelska tidningen The Telegraph skriver att en av de män som misstänks ha utfört gårdagens terrordåd i Paris anlände illegalt till Grekland med syriskt pass i oktober för att söka asyl där. Grekiska regeringen bekräftar att hans fingeravtryck registrerades och att det pass som nu hittades vid hans döda kropp i Paris efter terrordåden igår är samma syriska pass som han visade upp när han kom till ön Leros. Den franske åklagaren har också bekräftat att fingeravtrycken från hans döda kropp matchar de fingeravtryck han lämnade vid registreringen på Leros.

Eftersom Sverige sedan månader tillbaka tappat kontrollen över vilka som flytt hit och söker asyl här finns skäl att misstänka att bland dessa i allmänhet, och bland dem som anlänt men valt att inte registrera sig i synnerhet, finns terrorister ”som har avsikt och förmåga att utföra terrorattentat” i eller utanför Sverige. Så hur regeringens konkreta plan för att skydda oss medborgare ut? Finns den?

”Nu handlar det inte om ekonomiska system, utan om en kamp mellan patriarkalt religiöst förtryck eller demokratisk frihet och jämlikhet. Europa befinner sig i krig och Sverige är på väg att invaderas av hundratusentals unga vapenföra män uppfostrade av patriarkalt religiösa förtryckare. Av de flyktingar som nu väller in över gränserna är 82% sådana unga män. Det finns nästan inga likheter med flyktingströmmarna under Andra Världskriget. Situationen för Sverige är denna gång mer extraordinär än då. Skall landet överleva detta krig krävs extraordinära åtgärder. Under Andra Världskriget tillsattes en samlingsregering under en stark och karismatisk ledare. Detsamma är mer nödvändigt nu än det var då.” (http://antropocene.se/)

”Morgan Johansson har konsekvent, tillsammans med miljöpartiets Maria Ferm, sorterat bort de varningssignaler som kommit från Polisen och Migrationsverket. Ett underlag från i mars varnade explicit för den situation vi står inför. Underlaget togs bort från beredningsarbetet av Maria Ferm personligen då det inte rimmade med miljöpartiets ideologiska bild av situationen” (ledarsidorna.se).

Löfven har med en dåres envishet gång på gång upprepat att det inte finns något tak för hur många vi kan ta emot. På bara ett några veckor har regeringen nu bytt ståndpunkt från att allt är under kontroll till att migrationsminister Morgan Johansson erkänner att gränsen är nådd. Plötsligt svänger man 180 grader och erkänner att man inte längre kan garantera boenden för asylsökande och idag inför Sverige med ytterst kort varsel gränskontroll. Varken journalister eller övriga politiker ställer de ansvariga mot väggen för bristande ordning, urusel information och oansvarig hantering.

Vi har alla länge insett att Löfven och Johansson bara pladdrar på för att slå blå dunster i oss väljare i hopp om att krisen ska lösa sig av sig själv innan vi förstår vad som pågår. Hur kan de tro att vi väljare är så dumma att vi inte ser och förstår vad som sedan länge pågår runt omkring i landet? Jag vägrar även att tro att Löfven och Johansson är så korkade att de inte ser vad som pågår i Sverige. De har både tagit del och förstått, men om de öppet erkänner detta måste de ju agera för att lösa de problem de skapat för landet. Det är troligtvis där det brister.

Ända sedan i augusti har det stått klart vad som kommer att hända. EU:s yttre gräns slutade fungera och hundratusentals människor såg plötsligt chansen att forcera Fästning Europa. Migranter började strömma in i Europa som då inte klarade av att hantera migrantströmmarna. Enl Dublinförordningen ska migranter söka asyl i det land de först kommer till, men det höll inte när tiotusentals migranter vandrade eller på annat sätt tog sig från land till land. Genom Schengensamarbetet har personkontrollerna vid de inre gränserna avskaffats. Majoriteten av migranterna med Sverige eller Tyskland som mål, kunde därför lätt ta sig hit, där vi här har de generösaste asylreglerna. Trots att regeringen är klart överbemannad tycks de sakna en fungerande omvärldsbevakning.

Rexhep Hajrizi på Migrationsverket säger att dagens situation varit känd länge och varningarna och informationen har skickats upp i systemet. Han varnar dessutom för ökade volymer, att vi kan se en ökning på 20 procent per vecka framöver. Varje vecka. Detta har löpande, sedan flera veckor tillbaka, rapporterats till ledningen.

”Något har inte fungerat i Regeringskansliet. Något eller någon har gjort att information och underrättelser inte nått regeringssammanträdena. Vi bör på något sätt reda ut vem och vad som har fallerat, att driva ett lands välfärdssystem till denna punkt är direkt oansvarigt.” (ledarsidorna.se) Dags för Riksrevisionen att granska denna soppa. Behöver jag säga att jag saknar Inga-Britt Ahlenius?

”Regeringen har med öppna ögon styrt Sverige in i en krissituation. Allt tal om att detta skulle ha varit omöjligt att föreställa sig så sent som för någon månad sedan är nonsens. Problemet är att vi har en statsminister som har varit oförmögen att leda landet. Löfven har halsstarrigt surrat sig fast vid en strategi som nästan alla utomstående har konstaterat är utsiktslös” (Anna Dahlberg, Expresssen 8/11).

Löfven och regeringen har med god hjälp av övriga 7-klövern genom sin ansvarslösa framfart försatt Sverige i en ytterst utsatt situation.  Så var finns regeringens nationella strategi för att hantera krisen? Finns den överhuvudtaget eller hoppas man fortfarande på att andra länder ska rädda Sverige från undergång?

– Är Sverige fullt? Är Norden fullt? Är vi för många människor? Vi är 25 miljoner människor som bor i Norden. Jag flyger ofta runt över den svenska landsbygden. Det vill jag råda fler att göra. Det finns oändliga fält och skogar. Det finns så mycket plats man kan tänka sig. Den som hävdar att landet är fullt måste visa var det är fullt, sa han till tidningen Politiken.

Reinfeldts ”öppna era hjärtan” satte stopp både för hans egna politiska karriär och för Moderaternas framgångar. Det satte också stopp för en del av vår välfärd; ”Det sovande folket” har vaknat till en verklighet som ingen av oss längre känner igen och som oroar. Reinfeldt seglar dock vidare med hjälp av omställningsersättning à 156 000 per månad från Riksdagen och konsultarvoden à 100 000 per framträdande som hamnar i hans aktiebolag. Har han då öppnat sina egna dörrar i den nya lägenheten i Gamla stan för att ge tak över huvudet till dem han så generöst välkomnat hit? Knappast! Det är svårt att leva som man lär och lätt att vara generös med andras tillgångar.

Det senaste året har diskussionerna gått höga när det gäller invandringen och dess kostnad. Det har delat landet i två delar; den ena delen hävdar att invandringen är en vinst för Sverige och den andra att invandringen är en kostnad för Sverige. Jag såg för några dagar sedan en intressant och sevärd diskussion om detta på EFN, Ekonomi- och FinansNyheterna:

http://www.efn.se/nyhetsrummet/nyhetsrummet-flyktingdebatt/

Jon Åsberg, journalist på Affärsvärlden, Annika Creutzer, privatekonom, och Tino Sanandaji, nationalekonom och forskare, deltar i samtalet. Creutzers syn på invandring skiljer sig radikalt ifrån de två andras syn.

Skillnaderna i syn på invandring, ansvar, asylpolitik m m blev också tydliga på Nordiska Rådets möte nyligen. Löfven meddelade övr nordiska statsministrar att: ”Vi har fyllt upp asylboenden, vandrarhem, gamla skolor och myndighetslokaler. Nu förbereds det för boenden i tält.”

Under en livlig frågestund ville alla där att Löfven skulle förklara Sveriges asylpolitik. Sannfinländaren Juho Eerola t ex förstår inte hur invandring kan vara både rikedom och börda:
”Tidigare påstod Sverige att invandringen är en rikedom som stärker ekonomin. Men nu beskriver ni den som en börda som måste fördelas. Jag förstår inte hur någonting samtidigt kan vara en rikedom och en börda?”

Statsminister Erna Solberg, Norge, sa: ” Vi upplever inte att Sverige påverkar oss nu. Men de val Sverige kan komma att göra kan komma att påverka oss. Till exempel att man måste få till returen. När människor har fått avslag måste man se till att de lämnar landet, annars kan vi få en grupp människor utan rättigheter som kan påverka oss alla. Men i dag tror jag att Sverige först och främst har avlastat andra europeiska länder.”

Statsminister Lars Løkke Rasmussen, Danmark, konstaterade att: ” Vi måste alla sända en signal till dem som inte är flyktingar utan ekonomiska migranter om att det inte är vägen fram. I det finns en påverkan i allt vad länderna gör.”

Statsminister Juha Sipilä, Finland ansåg att: ”Varje land måste sålla fram de asylsökande som uppfyller villkoren för asyl och de som är ute efter bättre levnadsvillkor. Och för det andra måste vi tillsammans jobba för att ta tag i orsakerna till att människor flyr och att de yttre gränserna faktiskt fungerar som de ska.”

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Island, föreslog tydlig signalpolitik: ”Signaler om vilka insatser man gör avgör vilka länder de asylsökande väljer. Ofta vill de till släktingar som bor i Malmö i stället för till Europa generellt. Vi måste alla sända ut signaler om att vi kommer att ta emot dem som är legitima flyktingar och att de som inte har legitima skäl kommer att skickas tillbaka.”

En sak är säker; asylsökande kostar pengar dels för staten de första två åren, sedan för kommunerna via socialbidrag och försörjningsstöd i upp till sex år för de ca 50 % som får jobb inom åtta år. Ännu längre för de övriga. Därtill kommer välfärd som föräldraförsäkringar, skola, sjukvård, etc. Löfven och den förhandlingsförlamade regeringen försöker nu få andra att ”ta ansvar för Sveriges problem”.

Allt tyder på att våra politiker tagit sig vatten över huvudet. Varken regering eller opposition har mod eller förmåga att ta kontroll över situationen. Politik handlar bl a om begränsade resurser och målkonflikter. Allt till alla hör inte hemma i riksdag och regering. Hur ska landet med i-ländernas sämsta integrationsresultat kunna hantera EU:s största asylmottagande? Det måste kapten Löfven nu svara på.

Sverige kan inte längre garantera migranter som kommer tak över huvudet. Alla bostäder har tagit slut. Gustaf Fridolin erbjuder därför privata människor att härbärgera asylsökande för 2 000 kronor per månad. Bert Karlsson tar 350 kronor per dag för detta. Hur många har Fridolin och andra Mp-politiker själva bokat in? Det finns rätt många miljöpartister i landet, alldeles för många om ni frågar mig. Om var och en av dem tar en eller ett par migranter var skulle det möjligen minska bostadskrisen några veckor.

När det gäller skolan erbjöd sig Fridolin att fixa skolans problem på 100 dagar. Är hans erbjudande till allmänheten en ny 100 dagars quick bostadsfix? Resultatet av hans 100 dagars quick skolfix väntar vi fortfarande på trots att det gått ett helt år.

Med tanke på att Sverige sedan länge förlorat kontrollen över vilka som tar sig in i landet, skulle jag inte våga ta in några av migranterna i mitt hem. Det kommer då och då rapporter om att en del av migranterna är IS-soldater som med hjälp av falska syriska pass tar sig hit.

”Miljöpartiet är det parti som i princip ensamt ligger bakom den politik som fört oss till denna punkt med sitt explicita motstånd mot att avvisa de som saknar skäl att uppehålla sig i landet. Under 2013 var de drivande att tvinga polisen att lägga ned REVA-projektet vilket nu innebär att vi bedöms ha runt 40 000 personer i ett parallellsamhälle eller som bor kvar på flyktingboenden och upptar plats för de med reella behov.” (ledarsidorna.se)

Miljöpartiet tillsammans med Alliansen öppnade dörrarna till Sverige på vid gavel. Det har kostat oss skattebetalare stora pengar och försämrad välfärd. Det har också förstört vårt förtroende för politikernas förmåga att lösa de problem de själva skapat. Den rödgröna regeringen har drabbats av kollektiv pandemi och totalt tappat perspektiv på och grepp om verkligheten! En frisk och handlingskraftig regering hade satt stopp för galenskaperna för länge sedan genom att tillfälligt stänga gränserna och se till att följa övriga i EU och utvisa dem som saknar asylskäl.

Efter ett år med den rödgröna regeringen är det dags för en haverikommission. Bostadspolitiken med Mehmet Kaplan, skolpolitiken med Fridolin, arbetsmarknadspolitiken med Ylva Johansson, biståndspolitiken med Isabella Lövin och migrationspolitiken med Morgan Johansson har totalt misslyckats och Sverige är på väg utför i hög hastighet. Sve-tsaren Löfven tvingas nu öppet erkänna att han och regeringen tagit sig vatten över huvudet och ber övriga EU om hjälp att ta över en del av våra migranter.

Inte minst har han kritiserat både Danmark, Finland m fl EU-länder för att de inte haft samma naiva inställning till invandring som Sveriges rödgröna regering. Till ingen större nytta upprepar de svenska partiledarna sitt mantra: ”Vi är överens om att alla länder måste dela på ansvaret”. Danmmarks utrikesminister Kristian Jensen, Venstre, besvarar med illa dold sarkasm Sveriges rop på hjälp med:

”Om Danmark kan inspirera andra länder till hur de skall hantera flyktingkrisen är det naturligtvis roligt att kunna hjälpa till”. ”Varje land har valt sin kurs på flyktingområdet. De effekter dessa beslut har måste de hantera själva”.

Dansk Folkepartis ledare, Kristian Thulesen Dahl, anser att det inte är Danmarks uppgift att hjälpa Sverige att lösa de problem som är en konsekvens av vår naiva inställning att det finns plats för alla här. Inger Stöjberg, Danmarks uläningsminister, säger att Sverige själv skapat den kaosartade flyktingsituation landet nu befinner sig i genom den generösa flyktingpolitik vi fört.

I egenskap av minister är Morgan Johansson ansvarig för migrationen. Hans ledarskap har hela tiden utmärkts av förnekelse, reaktivitet, önsketänkande, för lite och för sent. Vem kan ha förtroende för en sådan minister? Han har ansvar för det kaos Sverige nu befinner sig i men han verkar inte ha förstått sin egen roll. Det är synd att ett tomt huvud inte vållar sin ägare samma bekymmer som en tom mage gör! Det hade sannolikt påskyndat Johanssons och den övriga regeringens avgång.

I en intervju i Dagens Industri (30/10) säger finansminister Magdalena Andersson ( S):  ”Det finns en del som kommer till Sverige mitt i livet med låg utbildningsnivå och där är rutsektorn ett sätt att komma in på arbetsmarknaden. Jag har absolut inga problem med att utvidga rut på det här sättet.” ”Kan du tänka dig ytterligare utvidgningar?”
”Absolut”, säger hon och tillägger att det nu behövs en diskussion om hur nya former av subventioner ska utformas. Nyss talade hon och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) gång på gång om kompetensregnet som faller över Sverige och höjer kompetensnivån här!

Samma DI skriver att den samarbetsinvit som Magdalena Anderssons skickat till Alliansen får kalla handen av Moderaterna, som samtidigt riktar en skarp varning till Stefan Löfven att om samarbetet mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet bryts är Moderaterna beredda att fälla regeringen. Moderaterna kräver alltså mer vänsterpolitik för att inte fälla regeringen! Och Socialdemokraterna är helt plötsligt villiga (läs tvungna) att utvidga RUT för att underlätta för alla lågutbildade invandrare att komma in på arbetsmarknaden.

Även Morgan Johansson har nu plötsligt fått ändan ur vagnen och meddelat att han kommit på att han kan korta tiden för det utlovade lagstiftningsarbetet från 12 månader till sex månader. Jag tror det när jag ser det. Morgan Johanssons tid som justitieminister har kännetecknats av förseningar gränsande till något som skulle kunna tolkas som medvetna försinkningar (ledarsidorna.se). Han öppnar också för att bryta mot vissa regler i mottagandet.

”Man måste vara pragmatisk i en sådan här situation, säger han under ett besök på ett boende för ensamkommande flyktingbarn utanför Göteborg.” Så när är det tillåtet att bryta mot lagen för att vara pragmatisk? Johansson har ingen rätt att rekommendera lagbrott. ”All lagstiftning är absolut, inte relativ. Men uttalandet stärker tidigare signaler, att regeringen försöker hitta genvägar genom att luckra upp tillämpningen av olika absoluta lagrum.” Om Johansson hade varit jurist hade han vetat bättre än att uppmana till lagtrots. Som justitieminister med gott om rådgivare borde också han veta bättre.

Och Carin Jämtin, partisekreterare (S), har hon också svängt? Hon ansåg i våras inför socialdemokraternas kongress att invandringsfrågan inte var tillräckligt viktig för att platsa på partikongressens agenda: ”För Sverige och svensk ekonomi så kommer det på kort sikt att vara en kostnad och en ansträngning, men på lång sikt så kan den svenska välfärden bara överleva om vi har människor som jobbar och betalar skatt och bidrar till välfärden.” Just det! OM vi har människor som jobbar och betalar skatt och bidrar till välfärden! Dags förresten att anlita Missing People att söka rätt på henne. Hon har inte synts till på ett bra tag.

De tiggande romerna från Balkan begär inte asyl. De är sina hemländers ansvar. De som organiserar dem utnyttjar en nutida svensk undfallenhet, som djupt skadar hela förtroendet bland svenskar för allt som har med migrationspolitik att göra. Martin Valfridsson, regeringens samordnare för utsatta EU-medborgare, har nu också börjat tala klarspråk. Äntligen! I Ekots lördagsintervju, (SR 31 okt) sa han att han anser det viktigt att staten stöttar kommuner och privata markägare då läger slås upp, och att polisen måste agera. Det är inte okej att bosätta sig utan tillstånd.

”Man kan inte särbehandla en grupp i samhället. Vi har ingen nationell tak-över-huvudet-garanti. Vi avhyser i storstäderna till och med barnfamiljer som inte kunnat betala sin hyra utan ersättning.”

På http://erixon.com/blogg/ läser jag: ”Inga svenska myndigheter är beredda att upprätthålla äganderätten. Ingen i vårt land kan räkna med att få stöd av rättsstaten för att värna sin egendom. Det är vad Malmöfallet bevisar. Det som till slut resulterat i evakueringsbeslut är . . . miljöskäl. (….)  Om inte en olaglig ockupation av annans mark kan hävas med statens tvångsmakt trots att alla vet att den är lagbrott, då är Sverige en anarki”. Jag instämmer helt.

Ivar Arpi, ledarskribent i SvD, publicerade nyligen en ledare med rubriken ”180 grader”. Där skrev han bl a: ”Att byta fot på så kort tid betyder att man förut antingen ljög för att vinna politiska poänger eller att man var okunnig. Oavsett vilket, är det illa!” Mitt i prick!

Vi väljare vill se politiker med hjärna, mod och tuffhet, inte politiker som grips av känslofrossa och styrs av tanken på att vinna nästa val. ”I väst finns nu inte en enda ledare som har pondus, integritet och styrka nog att sätta tonen. Ännu mindre någon som har handlingskraft att ta itu med så enkla saker som att upprätthålla gränskontroller.” (erixon.com)

I en intervju i DN (26/10) sa moderatledaren Anna Kindberg Batra: ”Vi skulle behöva ett regelverk som förtydligar att största underlag också kan regera och genomföra sitt budgetbeslut. Det är bättre än en överenskommelse”. AKB vill sålunda skapa ett regelverk så att en riksdagsminoritet ska kunna styra på en riksdagsmajoritets bekostnad. Detta för att slippa att tvingas samverka med Sverigedemokraterna. Häpnadsväckande och upprörande av ett parti som säger sig stå för frihet!

AKB får tycka vad hon vill om olika partier, men de har i demokratisk ordning valts in i riksdagen av oss väljare. Det är uppenbart att AKB anser att vi väljare valt fel och att det bästa för Sverige och henne vore att överheten, som utgör en liten minoritet, bestämde över den stora majoriteten, d v s folket. Att vilja lagstifta för att driva fram minoritetens rätt att styra över majoriteten känns skrämmande. Historien är full av partier som genomdriver envälde när väljarna röstar ”fel”.

Vad Sverige behöver mest av allt just nu är politiskt ledarskap för att ta oss ur det kaos som den rödgröna regeringen och övr delar av 7-klövern försatt oss i. Löfven upprepar ständigt att ”vi måste ta ansvar för Sverige”, ”nu är gränsen nådd”, ”situationen är ohållbar nu” men hans ord följs inte av handling. Hans och Migrationsverkets prognoser för hur många migranter som kommer till Sverige i år ändras ständigt uppåt. Senaste siffran jag sett är 190 000. Dessutom misslyckas vi att skicka tillbaka alla tiotusentals migranter som fått avslag på sina asylansökningar. Noll koll på alla som illegalt uppehåller sig i landet med rätt till ”vård som inte kan anstå” m m. Noll koll också över alla migranter som tar sig in här men väljer att inte registrera sig. Är det så Löfven ”tar ansvar för Sverige”?

Löfven upprepar också att det handlar om ”människor som flyr för sina liv från krig och förföljelse”. Om han slutade lyssna på sin rådgivare Henrik Arnstad och istället tog del av officiella siffror och statistik, t ex de siffror och prognoser forskaren och nationalekonomen Tino Sanandaji  presenterar, skulle han vinna mer förtroende och respekt. Enl Eurostats officiella siffror är bara 1 av 5 som kommer till Europa flyktingar från Syrien. Men Löfven fortsätter att spela på våra känslor i hopp om att vi ska fortsätta att öppna dörrarna på vid gavel för vem som vill komma hit trots att de saknar asylskäl. 4 av 5 är i verkligheten migranter som söker ett bättre liv. Det har jag förståelse för, men jag har svårt att förstå att vi ska använda vår välfärd till allehanda migranter istället för att hjälpa alla syriska krigsflyktingar som är kvar i Syrien eller i flyktingläger i Syriens närområden. Varför väljer vi att inte hjälpa dem istället? Varför ställer Löfven och övriga makteliten grupper mot varandra?

Dagens oändliga migrationsvåg väljer i första hand Sverige bl a för att vi erbjuder de generösaste villkoren för asylsökande. Detta är ohållbart och kräver ett politiskt mod och ledarskap som vi helt saknar. När Jimmie Åkesson i sitt anförande i senaste partiledardebatten i riksdagen varnade för en ”välfärdskollaps” sågs han som alarmist. Det är tydligen inte vad man säger utan vem som säger det som är viktigt. Margot Wallström säger i en intervju i Dagens Nyheter (30/10) att det finns en punkt då flyktingmottagandet blir en alltför stor påfrestning på samhället.

”Jag tror att de flesta känner att vi inte kan upprätthålla ett system där det kanske kommer 190.000 människor varje år, i längden kommer våra system att braka ihop. Och det mottagandet kommer inte att få folkligt stöd”, säger utrikesministern.

Det mottagandet saknar redan idag folkligt stöd och Löfven har sedan länge en majoritet mot sig både i riksdagen och i landet. Är det kanske dags för Löfven att byta ut 30-30-30-gänget i Rosenbad, som undanhåller eller censurerar jobbig information och verklighetens krassa siffror?

”De kallas så eftersom det som kvalificerar denna regerings politiska sakkunniga till sina tjänster är att de alla är runt 30 år, alla har en månadslön runt 30 000 och alla måste ha sett minst 30 avsnitt av ”Vita Huset” eller ”House of Cards”. För dessa är politik ett medialt spektakel och en sällskapslek över ett glas vin eller två. De har aldrig levt ett vanligt liv, än mindre haft ett vanligt arbete. För dessa är politik det sociala spelet, leken och löneutbetalaren.”  ( http://ledarsidorna.se/2015/10/30-30-30/ )