Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: vuxenutbildning

Besök på Yrkes-SM

Av , , Bli först att kommentera 9

Det är roligt att så många barn, unga och vuxna har varit och tittat på tävlingarna och utställningarna på Yrkes-SM på Noliaområdet i Umeå. Man behöver få bilder av arbetslivets olika delar, tidigt. Men, det finns möjlighet att åka och titta även i morgon fredag. Det kan man göra även om ens yrkesval är passerade och det bara är för nyfikenhets skull.

I Finland är det ungefär 50-50 vad gäller sökandet till yrkesutbildningar och det studieförberedande gymnasiet. Här är det mer 25-75, det har ett bra tag varit för få som söker de praktiska yrkesvägarna. Många unga och deras föräldrar är ganska ovetande om möjligheter, karriärvägar och löner inom de jobb som vissa yrkesutbildningar leder till.

På Aktuell Skolpolitik hann vi få en liten guidad tur, men jag tänker ta en liten sväng även i morgon. Fattas det nu många utbildade yrkesarbetare framöver så hoppas jag att vi kan bli bättre på lärlingsvux och att många av våra nysvenskar kan slussas in på den här delen av vår arbetsmarknad.

Arbetskraftsbristen

Av , , Bli först att kommentera 7


Ibland har människor blivit irriterade när man nämnt arbetskraftsbristen, som om den inte riktigt passat i bilden. Men den är ett faktum.

I den här artikeln i VK tas den och dess betydelse upp. Arbetskraftsbristen begränsar Västerbottens näringsliv och samhällsekonomin bromsas. Ordrar kan inte tas, förtjänster, löner och skatter uteblir.

För flera år sedan talade jag med en västerbottning som drev utvecklings- och tillverkningsföretag i annat land. Han berättade varför. Det var enligt honom inte för lönekostnaderna. De skillnaderna blev inte så stora. ”Men där finns det utbildad arbetskraft”, sa han. Det gällde IT- och teknikområdet. Idag är bristen på utbildade påtaglig i många sektorer, inte minst inom vården.

Det företagen inte alltid förstått är att branscherna själva kommer att tvingas ta ett större ansvar för att hjälpa fram kompetent arbetskraft, som i flera av våra konkurrentländer. Det utbildas inga erfarna arbetare, har aldrig gjort. Återkommer om detta.

Läs artikeln i länken ovan. Vi måste av många anledningar hjälpas åt att vända utvecklingen och bl.a. uppgradera yrkesutbildningarna som har med sig jobb, samhällsutveckling och välfärd.

Din och min vård

Av , , 8 kommentarer 9


Hur får man fram 129 000 undersköterskor inom 3650 dagar? SKL beräknar att vi behöver det tillflödet de närmaste 10 åren.
Rätt svar är inte att sitta med händerna i kors. Vänta är inte heller i närheten av korrekt.

Lösningen är inte heller att så småningom ta in vem helst som vill, utan eller med väldigt lite utbildning.

Det behöver startas flera utbildningsvägar där man från olika utgångslägen och bakgrunder kan få en fullständig utbildning till undersköterska. 129 000 på 10 år är 12 900 per år. Vi utbildar inte så många och långt ifrån alla som utbildas blir kvar i yrket.

Sjuksköterskor är det också brist på. Där beräknar SKL att det behövs 38 000 ett decennium framöver. Många specialiserade.

Utbildningar, förbättringar i arbetsmiljön och andra saker som lockar till uppgifterna. Sådana saker kommer inte för att vi pratar om dem och knäpper med fingrarna. Vi behöver börja nu.

Göra jobb

Av , , Bli först att kommentera 8


Nyligen mötte jag en alldeles ny företagare. Språket och kommunikationsförmågan var bra trots kort tid i Sverige.

För en tid sedan påbörjades en anställning med visst stöd, men den avslutades väldigt snabbt. Anledningen var att han skulle starta företaget. Nu behöver han rekrytera. Igen.

Många av de nysvenskar som tagit sig hit har ett sagolikt driv. När landets nyföretagande är så lågt som det är får vi vara glada över varje livskraftigt företag som startas. Inte minst de som erbjuder anställningar som inte kräver så mycket utbildning. De företagen behövs verkligen.

Tankar om Academedia

Av , , 14 kommentarer 13


Aftonbladet har under några dagar haft artiklar om företag i välfärden. De har blivit rätt många de senaste decennierna och bör förstås granskas och debatteras.

Problemet är felaktigheterna i artiklarna. I en påstod man t.ex. att största utbildningskoncernen Academedia, där också min arbetsgivare Eductus ingår, för ut pengar ur landet. Man har bett om ursäkt för den uppgiften och jag tror det kan bli fler dementier.

Just Academedia ägs till stor del av AP-fonder – nuvarande och blivande pensionärer – och har sina lån och pengar i Nordea. Man har varit extremt öppna med ekonomin. Man har också gett de anställda meddelarfrihet som i kommunen. Med nästan 10 000 anställda i Sverige borde det hagla avslöjanden om missförhållanden vore vanliga.

Drygt 80 000 barn, elever och deltagare tillbringar dagarna i någon av de 330 verksamheter som drivs av Academedia. 2,6 % av Sveriges barn och elever, vilket motsvarar ungefär var fjärde i hela Norrland.
Vid 10 enheter i landet har man haft rejäla problem som man jobbar med.
Det finns kommuner som har svårigheter i betydligt mer än 3 procent av sina skolor och förskolor.

Flera har tävlat om att ge en skev bild. Förra året fanns 4 gymnasieskolor i landet som Skolinspektionen inte hade något alls att anmärka på vid granskning. 2 var Academedias. Otur att Anna Dahlberg på Expressen inte visste om det när hon utifrån den mest problemtyngda skolan tecknade sin starkt negativa bild av Academedias verksamheter.

Och vinst? Nyss mötte jag ett västerbottniskt kommunalråd som berättade att man har ett överskottsmål på 2 % för att verksamheten ska vara sund. För att man ska kunna reinvestera och ersätta det som förbrukas. Academedia har en vinst på 7 %, till stor del genom synergier, gemensamma stödfunktioner och affärsmässighet kring lokaler.
Det egna kapitalet ligger kring 35 %, ungefär som min hemkommun Vännäs.
Både Academedia och vi betalar ränta på lån. Academedias omsättning är 10 gånger större än Vännäs, drygt 5 miljarder. Det är naturligt att det blir en hel del ränta i kronor.
I Vännäs bygger vi en ny skola som vi lånefinansierar – något vissa nu antyder att skolföretagen inte bör få göra. Så skattepengar inte går till ränta. Hur tänker man då, och på vilken grund?

Om verksamheter är kvalitetsinriktade, bidrar positivt för individer och samhälle och har nöjda brukare ser jag inget problem i om de är organiserade som företag. Inte heller i om de gör ett par tjugor i daglig vinst per elev och deltagare under samma ekonomiska villkor som kommunala verksamheter.
Vinsten delas inte ut till ägarna i det här fallet, pensionärerna och andra. AP-fonderna och övriga ägare räknar med värdeökning när verksamheten säljs.

Förra veckan var jag bland annat på internutbildningar kring kollektivavtal och systematiskt arbetsmiljöarbete. Vad jag hunnit se är Academedia en seriös koncern som vill leverera god verksamhet och nytta för människor och vårt gemensamma samhälle.
De människor jag arbetar med och möter i andra delar av koncern är ambitiösa och målinriktade och gör bitvis storverk. Verksamheterna man jobbar i berör många. Har varje barn, elev eller deltagare inom Academedia 5-6 närstående som följer med i det som sker finns kring en halv miljon rätt initierade bedömare där. Jag tror de allra flesta är positiva, det har också verkat så när Aftonbladet bett om utlåtanden.

Det vore dumt, dyrt och förödande att krossa alla de här verksamheterna och vända tillvaron upp och ner för väldigt många. Däremot ska det ställas höga kvalitetskrav. Inifrån och utifrån.

Osanningar om utbildning

Av , , 2 kommentarer 11

Nu skrivs mycket som inte stämmer med verkligheten och bilden förvrängs riktigt rejält av både Aftonbladet och Expressen. Bland annat vad gäller Academedia, Sveriges största utbildningskoncern. Man bör vara försiktig med att vidarebefordra det som sensationspressen går ut med nu. Somt är inte sant, annat är rejält skruvat.

Ska försöka återkomma med en del uppgifter efter arbetsdagens slut, just nu finns inte tiden.

Spelregler på arbetsplatsen

Av , , 2 kommentarer 5


Jag har varit med om en väldigt bra kursdag om utbildningsavtalet idag. Kollektivavtalet som bl.a. Eductus omfattas av och som ger spelregler och förutsättningar för fungerande arbetsplatser i en bransch som präglas av relativt växlande och ”kortlivade” verksamheter jämfört med skolvärlden.

Förutom avtalet har det handlat om koncernens omfattande personalwebb. Duktiga HR-experter har lett dagen och det känns tryggt att kunna ha dem i ryggen framöver, tillgängliga via mail och telefon när man stöter på sådant som måste tolkas eller få sin praktiska förklaring.

En och annan aha-upplevelse har det blivit, det känns riktigt bra att ha tillgång till de här resurserna. (Dessutom flera kollegor runt landet som man kan konsultera när det behövs) Väldigt ofta kan man känna sig rätt ensam med avtals- och HR-frågorna som skolledare. Oftast är de fackliga företrädarna oerhört mycket mer välutbildade i regelverket än arbetsgivarföreträdarna. I alla fall i mindre kommuner och ideella sammanhang, fast det förstås även där finns stödjande resurser att tillgå. Den olikheten kan ha med sig många onödiga nackdelar för alla inblandade.

Idag är jag inte skolledare, men behovet av kompetent expertis som hjälper en att fylla kraven på en nutida arbetsgivare är lika stort i den här uppgiften. I morgon blir det mer utbildning på lite andra områden. Efter den här dagen är förväntningarna inte mindre.

Dåliga verksamheter

Av , , 6 kommentarer 7


Det finns privata verksamheter i välfärd och samhällstjänst som är så generande usla att det gör ont att höra om dem. De är ett hot mot sina seriösa, ofta kreativa och branschledande kollegor. Verksamheter som samhället behöver.

Brister och empatilöshet som ibland kan hittas hos offentliga aktörer ändrar inte bilden på något sätt, ursäktar inget. Dåliga verksamheter ska stängas ner.

Förbättring

Av , , Bli först att kommentera 7


De två första dagarna denna vecka har varit väldigt intressanta och stimulerande. Dagar av förbättring och kommunikation som förhoppningsvis leder till förbättringar för många.

Morgondagen ser också ut att kunna bli en sådan dag.

Kvällarna har däremot varit mindre bra. Två, långa, kvällar på NUS har det blivit, som ledsagare. Gårkvällen gick riktigt bra. Det ärendet flöt fint. Kvällens, och nattens, går inte riktigt lika geschwinnt. Doktorn jobbar bra och håller humöret uppe när hon tittar in, men hon ser också trött ut.

Nytta görs i alla fall här på NUS. Yrkena som är representerade här måste ligga högt på ”känna-att-man-gör-nytta-skalan”. Som inom skola och övrig utbildning.

Etablering för välfärd

Av , , Bli först att kommentera 5


Ikväll var det ett möte i Umeå där Länstyrelsen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och företrädare för Umeåregionen mötte politiker i regionen. Träffen kretsade kring flyktingmottagande och etablering.

Det var intressant att få informationen från inblandade myndigheter presenterad så här samlat. Att få både dagens och morgondagens arbetskraftsbehov, vår felvända befolkningspyramid och migrationens strömmar presenterade i konkreta siffror. Det finns så många myter, vrångbilder och sifferfel som är ute och går. Några av dessa kunde rättas ikväll.

Helt klart är att vi behöver bli bättre. Att t.ex. vi i kommuner och landsting i regel är sämst på att erbjuda praktikplatser är inte ok. Fasta sådana i olika verksamheter var ett förslag som kom fram. Kommunala överenskommelser – mellan de egna verksamheterna – en annan. Fler borde kunna lämna etableringsfasen och vara i jobb eller studier. Att många efter SFI-undervisningen inte får tillfälle att praktisera svenskan och börjar backa i sina kunskaper är definitivt inte ok.

Lite knepigt är det en sån här kväll att både vara politiker och att arbeta inom området. Att se och alltmer förstå behoven som är kopplade till området, ha ett politiskt ansvar samtidigt som man har till vardagsuppgift att lösa en del av dem.
Lite dubbla stolar blir det. Men, man måste kunna vara lokalpolitiker i nästan alla yrken.