Etikett: Anders

En till…

Av , , 2 kommentarer 2

 

Theresé mejlade ner till chokladfabriken för att höra om dom visste något om vad som varit i burken som jag hade lagt ut en bild på, detta var svaret hon fick:
 
Hej, troligen har det varit kakor/kex i burken. Mazetti hade en stor kextillverkning.
Burken är ganska ovanlig och kanske värd 300-500 :-. Jag har ett ex i vårt museum.
 
Mvh, Peter
 
Så då fick vi svaret på det. Nu till en annan burk, som också fanns däruppe i Niccos ”walk in closet”:
 
Den skulle ju egentligen passa bättre nere hos er Theresé, ni som bor i närheten av Uppsala, fast å andra sidan, det skulle ju ha fått vara en ”pucko” burk i stället 🙂
 
Theresé skickade också ett mejl om grävlingen som synts här i ”dungen”, hon undrade om det var Nicco som fått med sig grävlingen hem, som dom hade i deras carport…som Anders tyckte var lite skräckinjagande så han fick ringa en kompis som kom och schasade ut den därifrån med en pinne. Jag har aldrig sett en grävling häruppe, men det ska tydligen inte vara helt ovanligt. Skulle vara kul att stöta på en…kanske.
 
Nu har dom andra två däcken kommit, som ska på vildkatten, det ska vara med vita däcksidor och det fanns inte hemma, utan fick skickas efter, men ikväll så…
 
Vi ska också åka och hämta bussen, man vill ju gärna hinna städa ur den innan vi ska använda den. Nu hörde jag att tävlingen i Fällfors ligger i farozonen då det kan bli för få anmälda, så snälla, ni som tänkt er dit, anmäl er nu och sitt inte och fundera så mycket, det vore ju synd om den inte blev av.
 
Idag kommer en Micke hit och ska installera proppskåp med jordfelsbrytare och sätta in ett eluttag i hallen, där finns det nämligen inget sådant och det är lite irriterande då man har bärbar telefon och det ska ligga sladdar efter golvet. Sen få vi se hur detta väder håller i sig, om man får sitta ute en stund.
 
Det funkade ju inte riktigt igår, jag hade precis hällt upp en kaffekopp och skulle gå ut då det blev svart ute och stora droppar började falla från skyn. Åskan mullrade så glasrutorna dallrade, det blixtrade nästan samtidigt som det small. Men då det dragit förbi blev det ordentligt varmt och man hann sitta ute en timme i alla fall, innan det var dags att åka upp och fira mamma.
 
Jaja, vi få se vad det lider, nu är det då frukostdags. Ni får ha en bra fredag!
 
 
 
 

Hon upphävde tyngdlagen

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Efter vissa funderationer och spring mellan olika diskar på flyget så kom sig Nicco iväg. Eftersom jag själv inte flugit på över 27 år så var det inte så lätt att veta hur man skulle bära sig åt. På den tiden åkte man på hundralappen, betalade och satte sig för att vänta, här var det säkerhetskontroll, pappersexercis etc. Nåja, det har säkert ett syfte, det med.
 
Sen trodde säkert dom satt därute att jag var värsta flygnörden, då Theresé råkade ringa precis då jag passerade dom. Min ringsignal…fyra år gammal säger nämligen så här: Good afternoon this is your Captain speaking, whit just a little flight information. Coming up on your…
 
Jag ringde efter middagen för att checka läget därnere i Järlåsa. Theresé berättade att dom haft en ”skogsnisse” där under dagen, som kollat in deras skog och vad dom ska göra med den. Hon och Anders hade gått runt med honom i markerna och det var inte så tvärenkelt, alla gånger. Hon sa att hon gjort en Maria Hällsten, hm…vad kan hon mena med det?
 
Anders och killen hade älgat iväg över ett dike, med sina långa ben, Theresé ville ta det säkra före det osäkra och hittade en gammal planka som låg lite lägligt till och en buske som hon kunde greppa, när hon skulle över. Det hela slutade med att hon stod med böjda ben och vågrät överkropp, tio centimeter ovanför det vattenfyllda diket, hahaha…men skam den som ger sig, hon hade vägrat ge efter för tyngdlagen och tog sig upp, mot alla odds. Hon hade dessutom kameran i ena handen och ville givetvis inte att den skulle åka i vattnet.
 
När hon berättade detta så kom jag osökt ihåg vad min mamma berättade för mig för någon vecka sedan. Inte för att det har med diken, vatten, och sådant att göra, men hon gjorde något som jag skrattade gott åt. Hon och pappa var i Norra Sandåsen, där dom har ett litet tillhåll, och morsan for iväg på en cykeltur efter vägen. Efter en tag så märker hon till sin fasa att det lufsar ett djur vid sidan av henne, hon ser detta i ögonvrån, och livrädd för älgar, som hon är så viftar hon till med händerna samtidigt som hon skriker till. Haha…fast det var ingen älg, det var en ryttare på häst. Man kan ju fundera vad den människan trodde 🙂
 
Ojoj, näpp, dags att göra någon nytta här, börjar jobba två idag så man får väl fixa middagen åt Åke och mig, så det är gjort. Ska nog också åka upp på MediaMarkt och lämna in datorn, så dom får fixa till den. Ni får ha en fin torsdag!

Benlösa kycklingar som springer omkring

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Idag firar vi två pigga sexåringar, Enya och Eloise, våra två monster på fyra ben. Jag sa till Nicco igår, vid middagen att dom vill ha en sleep over, som födelsedags present, alltså att dom skulle få fri tillgång till hennes rum och sova över där, dom skulle få ta med sig katt toan också. Men du mamma, sa Nicco, är det inte liiite konstigt att ta med sig toaletten på en sleep over, tänk om jag skulle göra likadant om jag skulle sova över hos någon kompis. Hm…hon vill med andra ord inte ha två håriga katter på övernattning i hennes rum.
 
Hon berättade att Theresé skulle ta med sig filmen Alice i underlandet, så hon och Nicco skulle kunna se den i helgen, Anders var nämligen inte intresserad av att se på den…löjlig kanske han tycker att den är. Men hallå, sa jag, han kan alltså inte se på Alice men byggare Bob går bra.
 
Nu var det inte byggare Bob han hade sett på, tillsammans med Sally, utan stora maskiner, men jag gissar att det är en riktig barnfilm, ungefär som pekböcker eller en liten pixie bok. Nä, Anders, nu är det dags att trimmas inför framtiden, Sally kanske inte enbart, vill se på maskiner och bilar, lite rosa lull lull, bör hon också få ta del av 🙂
 
Anders, som förövrigt tycker att bland det äckligaste som finns är att se när en grillad kyckling tas om hand. När Theresé berättade detta, för säkert över två år sedan, då hon precis stod och rensade en kyckling, så undrade jag hur han trodde att kycklingbitarna i affären hade hamnat där då, om ingen hade stått och rensat dom. Skulle det finnas en avel där kycklingarna föddes direkt som filé bitar, benlösa och fina. Hahaa…nä, jag ska inte vara taskig, vi har alla våra lustigheter och hyss för oss, kommer ihåg själv hur svårt det var att lära sig att skala en räka, det var fruktansvärt äckligt i början, bara en sån sak att ta av huvudet på dom, usch.
 
Idag ska jag ringa till västerbottens läns landsting och fråga hur dom håller sig uppdaterade. Svärfar fick nämligen ett inkassokrav igår, med ett pålägg av 160 kronor. En räkning som han förmodligen, om han ens har fått den, skulle ha kommit då han låg inlagd i början av november. Vad jag tycker är fel är, nummer ett, adressera inte räkningar oh dylikt till en människa som inte finns längre, skriv isf till dödsboet och sedan namn. Nummer två, varför kan dom inte köra en liten koll på människan ifråga, innan dom skickar ut kravet, det har inte kommit någon påminnelse överhuvudtaget, så länge vi har haft hand om posten och räkningarna. Dåligt!!! Nummer tre, samkör dom inte sina register på något sätt, lasarettet borde väl vara det första placet som vet vilka som lever och inte. Jaja, vi ska betala och se glada ut, men jag ska fortfarande fråga hur det kan vara så dåligt skött.
 
Ska ut och gå idag och sedan ska jag åka upp till morsan på en kaffe. Ett besök på obs för att fylla på lite livsmedel och sedan får vi se, kanske skulle ha städat lite mer, vi får ju kändisar (inte främmande eller bekantingar) på besök i helgen. Då Sally och Theresé kommer upp. Ni får ha en bra torsdag!

Se på mitt care face!!!

Av , , 5 kommentarer 5

 

Det är verkligen inte ofta…på en skala som jag kan gå och lägga mig igen när Åke har farit på jobbet, och dessutom somna om, men imorse fixade jag det. Jag fick i alla fall sova 1½ timme och det är inte illa. Vaknade av att jag drömt om, och håll i er nu, Top Gear stekta ägg. Fråga mig för allt i världen inte vad det var för något, och sedan att jag upprepade orden: se på mitt care face, säkert tio gånger. Hu…
 
Se på mitt care face, är nu något som Niccolina kör med då man till exempel säger saker som man vill att hon ska göra som hon inte håller med om, ja…se på mitt care face! Nu säger hon det med ett leende, så man ska inte ta det så allvarligt, om man annars hade menat det så är det ju ganska så oförskämt, typ jag bryr mig inte *gäsp*.
 
Vart Top Gear kom in den här gången, skulle kunna ha varit av något vi började se på igår kväll men som vi inte såg färdigt. Det var en av dom som är med i det programmet som skulle gå på en bro, ihop byggd av meccano. Vi hann bara se vad dom valde för design på bron, men inte hur det hela slutade. Får väl se om det kommer i repris, det såg rätt så roligt ut.
 
Theresé, Anders och Sally har då hittat hem trots deras sjuka GPS. Den visar tydligen att dom är i Eskilstuna, vart dom nu än är på väg, dom har också en temperaturmätare i den där gps:en som visade att det var -9 grader här, men uppe hos oss var det bara -5, så jag sa att det kanske är den korrekta temperaturen i Eskilstuna då 🙂
 
Theresé tog i alla fall ett jätte häftigt kort på Enya, och tyvärr, det är egentligen det perfekta julkortet men jag kan ju inte vänta till nästa jul med att visa det, så här ser det ut:
 
Och med dom orden avslutar jag dagens skriverier…i alla fall för stunden. Börjar jobba klockan 14 och ska väl hinna fixa både en lunch och middag innan dess samt lite städning. Ha en fin dag!
 
 

Benen rätt upp i vädret

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Vi åkte upp till Norum igår kväll där morsan och farsan bjöd på middag och kaffe. Dom har ju ett litet tillhåll där också, inte bara här i Umeå och uppe i Malå. Lillasyster Emma, Johan och katten Benny var också där.  Theresé, Anders, Sally och Nicco hade åkt lite före oss, vi var ju ändå tvungna att köra med två bilar då vi är för många för att rymmas i en bil.
 
Jag och Åke snackade om älgar och hur stor dom egentligen är, jämför en ren och älg, det är skillnad på höjden det. Vi skulle åka ner till Nyåker en gång för rätt så längesedan, och hälsa på Tex, vi hade då bland många andra bilar, en liten Daihatsu. Det snöade lite lätt och mörkret hade redan fallit. Rätt var det var så klev det upp en älg på vägen, Åke bromsade vad han kunde, bilen sladdade och det enda jag kommer ihåg var benen på älgen, nåt annat såg man ju inte där man satt. Vi klarade oss och det gjorde även älgen, men nära var det, och då om inte annat, så fick man en viss hum om hur stor dom är.
 
Apropå benen på en älg, jag har ju berättat tidigare om hur det var då man var liten. Vi åkte ju upp till Malå var och varannan helg, eftersom mina föräldrar är därifrån, renar såg man alltid i massor, älgar var lite mer sällsynta, men inte just den här gången. Vi hade drygt en mil kvar in till själva Malå, det var vinter och kolsvart ute. Pappa satt förstås bakom ratten och vi hade precis svängt ut från ett vägskäl och höll på få upp farten då det hoppar upp en älg från diket.
 
Han hade säkert hunnit över om det inte var för att älgen halkar när han kommer ut på vägen och hamnar platt på ryggen. Farsan bromsade, då älgen ligger precis mitt framför vår bil, vi får dessutom ett möte och han blinkar åt den mötande bilen för att varna honom. Det enda jag såg från baksätet var älgens ben, som fortfarande sprang i luften, han hade inte tänkt stanna av minsann, det såg faktiskt ganska så lustigt ut.
 
Den mötande bilen gjorde allt han kunde för att få stopp på ekipaget och det lyckades han med, ungefär 2 meter från vår bil och då, äntligen, får älgen rätsida på sig själv, ställer sig upp och laddar iväg för att hoppa över diket igen. Då han sticker iväg sparkar han in hoven i sidan på vår bil, men som tur var hittar han av navkapseln och inte plåten, för det smäller till rejält då han sparkar till.
 
Några fler så nära möten med älgar, har jag nog inte haft, men sett dom har man ju gjort. Åke som är ute efter vägarna, åtminstone fem dagar i veckan, ser mer av dom, och det går ju bra, så länge dom håller sig i skogarna och ger fasen i att försöka ta sig upp på vägen.
 
Idag åker Järlåsa borna hem, så jag gissar att jag får ägna dagen till att bära bort dynor, städa undan och fixa lite. Och snart ska man bort med alla julsaker, puh, man kan ju bli svettig för mindre. Nu önskar jag er i alla fall en bra måndag, en lugn och fin sådan!

Överarmar som hälsenan på en…

Av , , 4 kommentarer 4

 

Resan hit hade gått bra och dom kom lagom till middagen. Vi gjorde inte nåt speciellt igår kväll, pratade, gluttade på tv och öppnade julklappar.
 
Anders och Theresé har en kompis därnere i Uppsala som en gång skulle beskriva muskelstyrkan hos en kille och sa följande: Hans överarmar var lika stora som hälsenan på en gråsparv…storväxt kille eller??? Det lät tunt och skört på något sätt 🙂
 
Jag var in på Hp:s för ett kompletteringsköp innan dom kom hit, då det plingade till i mobilen, jag hade fått ett mms från Janne och Kerstin som är i Thailand, det tog en stund innan jag såg var det var:
 
Han undrade om vi var intresserade av lite skrot. Ja, den där hade kanske sett tuffare ut än vårat skelett på toaletten men jag gissar att den skulle kosta en del.
 
Idag vet jag inte vad vi ska göra, Åke ska in med Cheven på verkstaden och se om den tinar upp lite, samt att han ska göra ett byte av bromsklossar och byta olja. Ikväll blir det Lundalogén och det kan ju inte bli annat än trevligt. Och med dom orden så önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt År och en god fortsättning på den nya.

Inte bara vi är knäpp

Av , , 6 kommentarer 5

 

Så här har den här blomknoppen på vår julkaktus, sett ut sedan i somras, rosa, hård och fast.
Stod och skulle ge den lite näringstillskott…i form av vatten, för några dagar sedan och upptäckte att den blommade på andra sidan, i rött. Det är inte bara vi som är lite knäpp och konstig ibland, utan även våra blommor 🙂
 
När Nicco och Saga hade sitt Harry Potter maraton, så hade dom passat på att fixa i Niccos rum, såg ju ut som ett smärre bombnedslag, men dom tyckte nog att det var mysigt att ligga därunder filten:
 
Igår då jag kom ut på jobbet så hade jag givetvis glömt saxen hemma, den som jag skulle ansa björken med, men idag är den packad i väskan och kommer att få göra sitt jobb. Även spaden ligger kvar, det var mer snö än jag trott, så jag får allt ta lite åt gången om jag inte ska dräpa mig själv.
 
Nu håller det på dra ihop sig till Nyårsafton, Theresé, Anders och Sally kommer åkandes/körandes från Järlåsa, imorgon och blir väl kvar till söndag eller måndag. Theresé ringde igår och undrade om vi fått någon uppgift ännu, på nyår, vi brukar få göra förrätt, efterrätt eller fördrink, lite mixat sådär, men än har det inte dimpt ner något önskemål, får nog sms:a till Lena idag och höra om dom har några planer. Det blir väl på Lundalogén vi ska vara, då Brälla sa att dom inte fått någon avbokning än.
 
Nä, nu har jag surfat och skrivit klart, frukost och iväg. Ska prova mig ner på strömpilen efter jobbet idag men känner mig lite misstänksam på att det kommer att krylla av folk där, kan det bero på att nyår är i antågande eller för att dom har mellandagsrea? Jaja, vi får se! Ha det gott!

Bortbjudna igår

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Vi blev som sagt var, bjudna på middag, hem till en Anders och Lena på Lundalogén, igår kväll. Efter en god middag så plockades skivspelare fram, den lilla röda…bärbara saken, och en hel del gamla singlar lades på.
 
Nicco åkte hem efter efterrätten, hennes kompis Saga skulle nämligen sova över och hon var snudd på övervänt.
 
Vi pratade om kommunikationsradios, matställen efter E4:an och uppkopplingar på nätet. I stugan har dom nu lagt ner en bredbandskabel, och ok, som för Niccos del, kan hon nog tycka att det är kul att ha, en regning dag…nä, nu ljög jag, hon skulle tycka att det var ok, alla dagar. Men för egen del så tycker jag nog att det är lyx att ha uppkoppling i stugan, någonstans kan det väl vara bra att slippa eländet.
 
Många säger nu upp sina fasta telefoner, och kanske speciellt i stugorna, det känns ju bortkastat att betala drygt 1200.-/år för några samtal som kanske görs under sommarmånaderna. Och nu håller väl det på finnas mobilmaster på dom flesta ställen. Fast det hjälps inte, jag tycker fortfarande inte om att prata i mobilen, jag föredrar den fasta luren.
 
I lastbilarna idag så används mobiltelefonerna flitigt, men tänk vilken kostnad dom skulle slippa om dom istället använde sig av kommunikationsradio, det blir nog massor med pengar under en dag, som försvinner i cyberspace, bara för struntsaker.
 
Brälla talade om att på vägen ner till Mantorp så användes mobilen ganska så ihärdigt, dom var ju tre bussar samt en personbil som åkte tillsammans. Då hade det nog varit perfekt med en radio att samtala över istället för allt ringande. Jag föreslog, förra gången dom pratade om detta, att dom skull ha provat den gamla hederliga muggen med snöret, det enda negativa med det är vikten av att hålla exakt avstånd mellan fordonen annars blir det jobbigt 🙂
 
Idag ställs bussen undan, det får nog bli någon gång under eftermiddagen, vi hade trots allt ett litet intag av alkoholhaltiga drycker under middagen. Här ska ni få se vad vi körde med (ja, inte körde bil med utan intog under kvällen):
 
Sailor, en ekologisk vodka som inte alls var så tokig, dessutom levereras den inte i den traditionella glasflaskan, utan i plastflaska med en kronas pant, jojo.
 
Nä nu önskas ni en lugn och fin söndag, snart dags för frukost i det LundmarksHällsteniska köket.

En del fynd i det gamla, nya huset

Av , , 7 kommentarer 3

 

I huset som Theresé och Anders har köpt, så fanns det en hel del saker som lämnats kvar. Jag/vi fick denna lampa som stått i gästhuset:
 
Den är hur fin som helst och med ett vackert sken. Påminner om string epoken, och kommer säkert därifrån också.
 
Theresé tog rätt på denna kaffeburk:
 
Undersidan ser ut så här:
 
Den tyckte jag påminner om något som visas på julaftonen, typ i tomteverkstan, en av dockorna som hoppar ut ur säcken. Visst håller ni med?
 
En hel del andra saker har dom också hittat där men jag törs nog inte berätta hälften av det, man vet aldrig vad som då månde bliva (skrev hon och log lite snett), nä, det får förbli en hemlighet bevarad inom kretsen av dom närmaste, hehehe…
 
Att jobba känns bara kul, men snacka om att huvudet är tungt då man kommer hem. Nu är det ju snart en välförtjänt helg i antågande och det är det absolut roligaste med att arbeta, att man får känna sig förtjänt av helgerna. När man är arbetslös eller sjukskriven eller när man av någon annan anledning är hemma, så flyter helgerna ihop med alla andra dagar och då känns det aldrig så där speciellt. Jag ska riktigt njuta nu då fredagen smyger sig på.
 
Idag hoppas vi på att få ett fungerande avlopp, vilket rappel när det inte funkar. Då påminns man också om hur det var förr i tiden, med slaskhinkar och kallvatten, och vilket jobb det måste ha varit. Tänker också på dagens moderna kök, där många av dom bara har en diskho, gärna en rund sådan. Hur gör dom när dom diskar en ugnsplåt, och hur sköljer dom disken? Allting går, men inte utan lite bökande.
 
Nu är det läge att göra sig i ordning igen, vilka korta mornar det är, numer, jag hinner ju ingenting även fast jag stiger upp strax efter sex på morgonen. Jaja, det får bli som det blir. Ni får ha en bra torsdag, håller en tumme för att ingen snö ska falla, den kan vi vänta med, åtminstone någon månad till, för min del.
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten