Etikett: Anna

Avlånga blåbär?

Av , , 4 kommentarer 8

 

Det räckte inte att jag viskade igår, när jag skrev att Buicken var friskförklarad, det var den inte alls det. Men jag tog mig till dom ställen jag skulle, men väl hemma på gården igen så var det samma visa som tidigare.
En fripassagerare fick jag med mig, den ville hänga på från Åhléns:
Och om jag säger att det finns en tjej som fyller två år 29/6, så kanske ni förstår vart den har tänkt flytta sedan 🙂
På eftermiddagen hämtade jag upp Anna, en arbetskompis, för vidare färd till smultronstället, där vi mötte upp Annelie, en annan arbetskompis samt ”chefen”, vi hade bestämt att vi skulle träffas innan semestern, och ta en fika, så det fick bli därute. Mycket trevligt och vädret var perfekt.
Vi fikade och pratade ju naturligtvis om blommor och växter, och kom ju osökt in på mina runda bollgurkor, som jag fick fram ifjol, och tänk sa jag… om jag kunde fixa fram runda gurkor, vad är det så som säger att våra kommande blåbär blir runda??? Dom kan ju bli avlånga för tusan, bara för att, tänker jag 🙂
Efter middagen parkerade vi oss härute och det tog inte speciellt lång stund innan vår närmaste granne kom över och frågade om vi ville komma till deras altan, och dricka kaffe, Tord och Ebba var också där (grannarna längre bort). Så vi gick dit och satt och surrade bort en timme eller två.
Idag jobbar jag, arbetshelg är det, Nicco har vi bokat in på ett flyg till Arlanda, hon ska hälsa på storasyster och Sally och Anders, i Järlåsa, hon blir där till tisdag och det är också därför Åke är uppe och vandrar på just nu. Han får äran att ta henne till flyget på morgonen. Önskar er alla en fin lördag!

Det var en isbrytare

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Vi for och luftade släpvagnen igår, för visst måste det vara så det kallas då man kör från Västerslätt till returbutiken på strömpilen, och åker därifrån utan last, fortsätter upp på K-Rauta, uppe på klockarbäcken, i andra änden av stan och där köper vi faktiskt två saker, men bägge två ryms i bilen, hm… det kan vi kalla för lufta det.
Vi… eller för att vara noga så var det inte vi, utan jag, kom på den eminenta idén att vi skulle köpa en STOR grill, vi har en liten skit, lagom till oss tre, men ingen annan, och med tanke på att det är valborg imorgon så kunde det ju vara trevligt att ha något att elda i och kanske få grilla en korvstackare, eller två.
Nu hade jag ju sett returbutikens jättegrillar, som dom gör själva, och tyckte att dom inte var så pjåkiga, och enligt hemsidan hade dom 18 stycken hemma, men det var nog dåligt med uppdateringen där, för dom hade inte en enda på stället. Därför drog vi upp på Klockarbäcken istället.
Där fanns det grillar och inte bara det, jag hittade en 2 års present till Sally som nu står ute i garaget och väntar på henne. En ledtråd till föräldrarna i Järlåsa, det är ingen gunga, men den gungar, man ligger inte i den men man kan, och ja, det blir nog vi som får ta ned den till Järlåsa med bussen 🙂
Jag krattade lite ute på gården igår också, innan regnet satte igång, jag hade noterat nåt skräp borta vid staketet och trodde att det var  isolering från nåt bygge, Rockwool eller nåt sånt, gick fram och sparkade i det, nä, inte var det isolering… hann tänka att det kanske var dunet från en dödad fågel, men inte, sen såg det ut som en svampliknande dun grej… ja, jag visste då inte vad det var.
Talade om det för Åke då han kom hem, han däremot, visste vad det var, haha… fröna från kaveldunet vi haft stående ute, dom där cigarrväxterna, dom kan ju explodera då fröna ska iväg. Kanske det växer upp en cigarr i gräsmattan, det vore nåt det.
Jag bjöd Åke på en sväng i Camaron innan roliga klippen började på tv.  Där visade dom filmsnuttar där folk lurade andra att dom nös på dom, samtidigt som dom skvätte vatten bakom skallen på dom, och givetvis, nog kom jag på en sak som handlade om att ”låtsas” nysa.
Jag jobbade på leksaksaffären, det var då dom nyöppnat ute på teg och dom hade anställt en tjej som skulle sköta butiken. Det var på den tiden då slime, var inne, ni vet, den där färgade smeten som såg ut som ni vet vad. Vi hade en öppnad burk inne i fikarummet, med illgrön färg och när Anna (som hon hette) gick på toan så passade jag på att rigga för ett litet spratt.
Jag tömde burken i mina händer, geggade runt lite och när hon öppnade dörren så låtsades jag nysa och höll upp händerna mot ansiktet, ni skulle sett hennes min, den gick inte av för hackor. Hon berättade sedan hur förskräckt hon blivit och hon visste inte vart hon skulle vända sig, men frågade ju om hon skulle hämta papper.
Nå, det blev en liten isbrytare i alla fall för efter det så skojade vi runt med allt möjligt och omöjligt. Nu önskar jag er en trevlig söndag, ser ju ut som att vi kommer att hänga ute på gården idag… solen lyser ju för tusan och det kommer säkert att kännas varmt, härligt!
ps. Skickar också ett Grattis till Britt på 26:an, hon fyller ju år idag, Grattis och hoppas dagen blir som du önskat ds.
 
 

Funkar…funkar inte…funkar

Av , , 6 kommentarer 7

 

Vi gjorde ju om i badrummen innan vi flyttade hit, och en ny toalettspegel, investerades det i. Det är en sån här spegel med inbyggt ljus i:
Mm… jättefin och passande tyckte jag. Stod vid spegeln här en morgon och *flupp*, så slocknade bägge lamporna på samma gång. Väldigt konstigt (eller nja, men lite knepigt var det). Nå, Åke plockade ut lysrören och när jag jobbade helgen som var, så köpte han nya och bytte dom.
Så när jag kom hem så funkade bara ett lyse, på ena sidan, hm…jag funderade skarpt på att leta fram kvittot och kanske måsta kosta på en reklamationsrunda, men se, då stötte Åke på en Mikael Lundh igår, och han följde med Åke in.
Dom stod och dividerade därinne på toaletten och sedan ropade Åke på mig. Kolla in här, sa han, och då lyste först och främst bägge lamporna, han drog handen under spegeln och *flupp* (notera samma ljud som förra gången) och bägge lamporna slocknade. Dit med handen igen, och den tändes.
Meh, sa jag, varför gör den så??? Mja, sa Micke, därför ni har köpt en sån spegel. Haha…jaja, då vet vi ju det, förmodligen så kom jag åt med handen därunder då den slocknade första gången. Men hur gick det med lampan som inte lyste då, undrade jag. Ssschhh…sa Åke till Micke, han skulle inte få tala om att det var Åke som inte tryckt fast röret ordentligt,  så nu har vi två extra lysrör till den dagen dom går sönder på riktigt.
Jag och Nicco åkte upp på Coop forum för att hon skulle ta kort till hennes id-kort, som hon ska få. Det var ju spännande. Hon har aldrig testat detta förut och nu har dom ju uppdaterat apparaterna så man kan betala med kort.
Hon justerade stolen men fick inte riktigt till den, jag visste inte ens vart man skulle stoppa in kortet men hittade något som liknade flärpen som dom brukar se ut på affärerna. Jag drog kortet och se, det var rätt. Jag visade henne vart ögonhöjden skulle vara, hon vände sig om för att skruva mer och *pang* så blev det helt plötsligt nedräkning utan att vi tryckt på ”ta kort” knappen.
Du hinner inte sa jag, den tar kort NU! Haha…ni kan ju föreställa er hur första kortet blev, och inte hann hon tänka så mycket till nästa kort. Nu har dom, och det var ju tur, till och med uppdaterat så pass att man faktiskt får en andra chans, att ta fyra nya kort. Så det valde hon att göra och nu hann hon sätta till sig som hon skulle sitta.
Och nu avslutar jag dagens blogg med att skicka ett stort grattis till Anna på jobbet, som fyller år idag, jo jag vet det…faktiskt, för chefen har skvallrat 🙂 och till er andra önskar jag en fin dag!
 
 
 
 

Vill du veta nåt…tryck…

Av , , 4 kommentarer 4

 

Då var den helgen över, gick ganska snabbt ändå, och detta även fast vi var utan internet igår, ända fram till sista timmen. På jobbet alltså. Nu låter det som om det är det enda man gör där, sitter framför datorn, men så är det inte. Däremot vill chefen ibland, veta fakta om något, vill höra vad det är för bra filmer på tv etc. Sedan får vi sitta och surfa runt då hon vill vila. Det är såna gånger man sitter och läser några få utvalda bloggar, och kanske skriver lite själv.
Nå, nu får jag be Anna, en arbetskompis, om förlåtelse, jag har nämligen klottrat i korsorden som var i Hemmets veckotidning, som hon hade lämnat där. Visserligen är tidningen från augusti, men ändock. Jag lovar att köpa dit en ny tidning och du har lov att fylla i korsorden i den 🙂
Jag hittade i alla fall en rolig sak där, här kommer den, Veckans Lindström: -Har du något att fråga om –Tryck 457. Om du tror att du har något viktigt att fråga om –Tryck 458. Vill du ha svar på dina frågor –Tryck 459. Vill du själv svara på frågor –Tryck 460. Vill du komma till någon som inte kan svara på frågor –Tryck 461. Vill du trycka 461 –Tryck 462. Har du tryckt 461 –Tryck 459…
Visst låter det precis likadant då man ska komma sig fram till någon myndighet. Oftast får jag lov att lägga på luren och börja om från början. Man har fått så många val möjligheter att man snudd på, har glömt bort vad man ville från början. Aha, det kanske är det som är syftet med alla val, man ska ge upp.
Jag brukar alltid börja med att säga (när man äntligen får prata med en livslevande människa) att jag inte är säker på om jag kommit rätt. Och hälften av gångerna får jag först tala om mitt ärende, puh, och sedan blir man kopplad till någon annan, så får man börja om från början igen.
Så idag ska jag tacka televerket (Sussie vet precis hur det är) för att jag inte ska ringa ett sådant samtal, jag behöver inte det, inte idag i alla fall, och det är ju tacksamt 🙂
Enya låg som en smurf på soffan igår och hon fastnade på tre kort, dom kommer här:
Och Theresé hade mejlat några bilder på deras hus projekt och givetvis på busungen Sally, som ser ut som en spjuver, vem vet vad hon kommer att hitta på för bus, nästa gång:
Önskar er alla en fin dag!

En svår nöt att knäcka

Av , , 2 kommentarer 5

 

Jag har ju berättat om min alltmer utbredda trötthet på kvällarna, och det här med att läsa är ju nästan tji. Numer är jag inne på att läsa Fantomen, en tidning vi alltid läste förut, jag och Åke, för kanske en femton år sedan.
 
Deckarnöten som vanligtvis brukar vara ett givet inslag i tidningen, är något jag kan tycka om, men man vill ju helst att dom ska vara åtminstone lite halvsvåra så man får ligga och grubbla lite. För några kvällar sedan så fick jag göra det, det hela slutade med att jag fick lov att kolla in svaret, och där stod följande: Ingen kunde direkt knytas till mordet…blablabla och därför ligger fallet fortfarande olöst.
 
Nämen hallå, vad var det för deckarnöt? Skulle man skriva såna där och skicka in så fick man ju aldrig något svar, hel korkat!
 
I en annan tidning kunde man på framsidan läsa om en Fantomen joggingdress som dom föreslog att man skulle köpa som julklapp, jag fick genast en bild för mitt inre och såg hur både pojkar och äldre herrar sprang omkring i Fantomen dräkten, för det var precis hur jag trodde att den skulle se ut, Fantomens joggingdress.
 
Jag var givetvis tvungen att slå upp sidan för att få, vad jag trodde, ett gott skratt, men det var ingen Fantomen dräkt, det var en vanlig dress med texten Fantomen, på byxan och tröjan. Hm, inte ens det fick man ha roligt åt 🙂
 
Vi blev uppringda av Brälla igår kväll som undrade om vi skulle komma förbi och få oss en kopp kaffe, Lena hade fyllt år i förra veckan men då jobbade jag och hans bror hade tydligen glömt bort det så dom skulle h ett litet firande igår istället.
 
Vi blev fler än så, där var Peter med fru Anna och deras son, vi förstås, sedan dök Martin, fru Gunilla och deras två hundar upp samt Micke Lund med hund. Så vi blev några stycken runt bordet. Efter gott fika och en hel del prat så följde Brälla, Lena och deras hund, Tova, med oss över till huset, för att kolla in vad som hänt under dom sista dagarna, det är ganska så rörigt där, just nu, och vi är så glada över att slippa bo där mitt i smeten. Men det kommer att bli så bra…till slut.
 
Jobbar idag och sedan får jag en längre ledighet, så skönt. Jag är då hemma till måndag klockan två, vilket lyx! Theresé och Sally kommer hem på fredag, då är det begravning och på lördag ska vi tydligen få prova på att vara barnvakt, då Theresé har tänkt gå på en liten schlagerfest som min storebror anordnat i samband med hans födelsedag. Det går säkert bra.
 
Önskar er alla en fin tisdag!

ÅÅÅKEEE! Ta båten du…

Av , , Bli först att kommentera 9

Ryktena säger att Ingvar, en kille som är gift med min kusin Anna, fyller år idag. Så därför tänkte jag skicka en liten Grattis hälsning till honom, Grattis Grattis, hoppas du får en jättefin dag med mycket goo´fika.

Ingvar och Anna har en fin sommarstuga nere vid Övik, en av gångerna vi var där så tyckte Åke att det var dags att prova på hans surfingbräda. En bräda han hade mer för att han tyckte det såg cool ut att ha den fastspänd på busstaket, än han var villig att prova på själv. Eller villig och villig, han var sugen men det är inte så tvärenkelt som det kan se ut.

Nu var det Ingvars tur att visa upp vad han dög till. Han blåste iväg över viken och fick upp en hejdundrande fart, det såg verkligen proffsigt ut. Sen hördes en röst från andra sidan, -ÅÅÅKEEE! Ta båten du.
 
Han trodde inte att han skulle få brädan att vända utan att han skulle sluta ute till havs. Nu hann inte Åke ner till båten innan vi såg att han hade rätt teknik och lyckades vända brädan så han kom tillbaka. Nu var det Åkes tur. Det såg väl lika bra ut från början men Ingvar kände sig nödbedd att starta upp båten för att åka och hämta upp honom från andra sidan, han fick inte brädan åt rätt håll då det var dags att sno om.
 
Åke plockades upp på båten och satt längst fram i fören med brädan liggandes tvärsöver knäna. Ingvar gasade på och kom mot stugan, jag och Anna satt uppe på altanen och skådade färden, då gasar han på ordenligt och tänker inte på brädan som Åke kämpar för att hålla fast men som han inte klarar av i den hastigheten, brädan rycks ur hans händer och flipper runt som en propeller över båten. Och där kan vi tacka någon däruppe, att brädan inte klippt Ingvar som stod upp och rattade båten. Puh!!! Egentligen, som vi såg allt från altanen, om vi hade filmat in denna händelse så hade den platsat i Ameircas funniest videos vilken dag som helst, för nu slutade det ju lyckligt och det var verkligen en sån där grej som man knappast ser varje dag.
 
Idag börjar skolan igen, för Jennifer, och för min del innebär det en morgonpromenad innan jag går en sväng med Kerstin, sedan tränar jag i eftermiddag och jag funderar starkt på att plocka undan julen så det är gjort. Så nu är det läge att få upp Jennifer, en tjej som skämt bort sig själv med att sova till mitt i dagen, tror ni jag kommer att få problem nu, med att få upp henne? Det gissar jag det. Ni får ha det gott!

En halvmeter popcorn

Av , , Bli först att kommentera 3

 

När vi satt hemma hos mina föräldrar, på farsdag, så blev det prat om svärmora, Åkes mamma, som ett år firade jul med oss, och Åkes pappa, samt hennes storasyster, Vivan, uppe hos mina föräldrar.
 
Jag hade bakat en kaka med glasyr som serverades till kaffet och Vivan skar sig en stor bit och Elsie frågade om dom kunde dela. Javisst sa Vivan och skar av biten på hälften, men inte som vi vanliga dödliga skär och delar saker, näpp, hon delade kakan så att hon fick den övre biten med all glasyr och Elsie fick botten.
 
Meh, sa Elsie, vad gör du, du kan väl inte dela kakan på det där sättet, nu fick ju du allt det goda. Joho, sa hon, vad är det för fel med det, fick hon till svar. Mjo, det är syskonkärlek det 😀
 
Kom ihåg då man var liten och mamma vid nåt speciellt tillfälle kunde köpa dom där bridge paketen med blandade choklad och lakrits bitar i. Sen skulle det paketet delas mellan jag och brorsan med lika många av alla sorter, varken mer eller mindre och mamma tog det som blev ojämnt. Då var det noga minsann och man hade flera ögon på sig.
 
Eller som alla gånger då vi fick godis i bilen då vi skulle upp till Malå, då brorsan skyndade sig att äta upp allt sitt och sedan spelade han sjuk och lurade av mig mina godisar, han sa att det var hans medicin, hm…nåja, jag tror att man fick i sig tillräckligt mycket godis ändå, lite svinn fick man allt räkna med.
 
Precis som den gången då jag och kusin Anna cyklade iväg till Springliden, en liten by, 3 kilometer från stugan, där det fanns en lanthandel och där såldes det en halvmeters popcorns påsar. Glada i hågen och med laddad plånbok cyklade vi iväg för att köpa just dom där påsarna, gjorde så och snodde om hemåt igen men vad tror ni hände med en av påsarna (nu kommer jag inte ihåg om det var Annas påse eller om det var min) jo, den åkte in i framhjulet på cykeln vilket resulterade i en brusten påse och popcorn fulla vägen. *snyft* snacka om svinn. Jaja nu är det andra tider och just popcorn kan köpas i olika varianter och dom är försvinnande goda eller man kanske skulle säga begärliga. Ha en bra onsdag!
Maria Lundmark Hällsten