Etikett: bråttom

Ordentligt otäckt, under en nanosekund…

Av , , Bli först att kommentera 13

Ni vet hur skumt det kan vara då man lagt sig och är precis i skymningslandet, mellan vakenhet och sömn. Man vet inte riktigt om det är sanning eller påhitt, det man hör eller tänker.

giphy-221Bild lånad här

Jag hamnade där igår kväll, och det var ordentligt otäckt, under en nanosekund. Jag måste ju ha somnat (om jag ska tänka logiskt) men jag trodde inte det, utan jag låg och blundade, och plötsligt är det en hund som skäller, precis mitt i ansiktet på mig, inte Winstone skall, utan ett annat ljusare ljud. Och det är så nära så att det låter som om det kommer från mitt huvud.

Jaja, det gjorde det ju också, eftersom jag vaknade och det fanns då absolut ingen hund i våran säng. Så somnar jag och tror att jag vaknar, men tänker att jag drömmer ändå, för att jag hör en hund som tassar runt i hallen…på parketten.

Jag tänker att det var en lustig natt, först en hund som skäller och nu nån som tassar runt. Anledningen till varför jag inte har en tanke på Winstone just då, är för att han aldrig är uppe och tassar runt, så länge vi ligger i sovrummet.

IMG_2022Men så vaknar jag till på riktigt, sätter mig upp i sängen och försöker lokalisera Winstone. Han är inte i sovrummet…mycket konstigt. Kikar på klockan, den är 3, jag kliver upp och därinne i hallen står han och ser lite skamsen ut. Men vad är det, är min första fråga…jäkligt konstigt att man ens ids fråga, precis som om han skulle svara 😀
Nästa fråga jag hade tänkt ställa, var om han ville gå ut, men jag sa ingenting, för jag kom på att jag förmodligen inte skulle få ett svar. Jag klädde på mig och han var överlycklig då jag tog fram selen, så visst ville han ut, och det var aningens bråttom.

Han är ju verkligen udda då det gäller att säga till, eller hur. Hade det inte varit effektivare om han satt upp sina tassar mot mig i sängen, hur tur hade han inte att jag faktiskt hörde han små trippande därute i hallen. Ojoj, nåja, detta har hänt en endaste gång tidigare i hans liv och nu är han ju 4½ år, lite drygt.
Anledningen till varför han inte säger till, är förmodligen för att vi är så duktiga på att gå ut med honom. 4 gånger/ dag, är det minsta, så han hinner ju aldrig ”visa” att han vill ut.

Hoppas på en fin dag för er alla. Själv ska jag på en liten intervju, det är två tjejer som har nåt projekt via universitetet, dom utbildar sig till dietister, och nu ville dom ha nån lämplig kandidat att ställa frågor till. Och ja, varför inte, kan man vara till någon hjälp så varsågod, tänkte jag 😀

21558636_10155630762116585_7518072950917175716_n

Bråttom, bråttom…

Nicco meddelade, nu på morgonen att hon skulle ta ett senare tåg…ok, jag frågade när det skulle gå, men trodde inte att jag fick nåt svar. Räknade kallt, med minst 45 minuter bort, så jag satte mig och sydde upp ett par jeans…för hand.

Tio minuter senare kommer hon ner med andan  halsen och säger: Vi måste åka nu, nu, nu…jag tittar på henne, sedan på klockan, och frågar när går tåget? Jaa, det går nu, klockan nio. Sedan tittar hon på klockan, och undrar hur mycket den är, egentligen, ja, snart åtta.

Undrar just vart hon trollade bort 1 timme, på tio minuter…:D

Kommer ju ihåg då hon gjorde praktiken hos Brälla för 2 år sedan, och det var praktikdag, hon kommer ner, och jag gapar på henne om att det är bråttom, jag står med bilnycklarna klara och är lätt stressad, för hon kommer att missa tåget.

Hon ser helt oförstående ut, och det fattar inte jag…jag jagar på, vi kommer ut och jag hoppar in i bilen medan hon sakta går ut mot cykelbanan, ja, säger hon, jag kan gå!!!

Nu fattar jag ingenting…ja, säger hon igen, varför måste jag åka bil till Brälla. Haha…jag var så inkörd på att hon skulle med tåget, inte underligt att ingen fattade vad den andre menade…

Ser ut att bli ännu en fin dag, nu är det bara värmen som saknas. Jag hoppas och håller tummarna för att yr.no levererar det dom antyder, kolla bara:

Skärmklipp 2017-05-16 08.19.46

Fast jag törs inte lita på dom…jag litar icket på nån, då det gäller vädret. Enda gången jag faktiskt VET, att det är dåligt, och det kan jag sätta en slant på, det är då vår gamla gård har vårstädning, så det så 😀

Önskar er alla en fin tisdag!

18447489_10155259733736585_6636451404587332547_n

Run, Nicco…RUN!!!!

Av , , Bli först att kommentera 12

Jag och Nicco var ner en sväng på stan igår, ytterligare shopping inför student och bal…jisses, ibland kan det kännas skönt att man aldrig tog nån student. Nej, jag jobbade istället, både med mig själv och i butik 😀

När Theresé tog studenten, nere i Uppsala, var det spännande. Vi hittade ju inte stället där dom skulle komma utspringandes, och bussen hade vi också, tänk er bara att hitta parkering till den. Och bråttom var det!

Vi följde strömmen av människor som gick uppför backen mot slottet (om jag nu inte blandar ihop den med kyrkan, förstås), men det var nåt som inte stämde. Klockan tickade och snart skulle dom komma utspringandes från stället dom var på.

Fick tag i henne på mobilen, jag förklarar vart vi är och får då veta att det är fel, fel, fel, typ, vänd er om, längst därnere är Botaniska trädgården, och längst bort i den ligger ett hus, där är vi. Gissa om vi fick bråttom.

linneanum1

HÄR hittade jag den bilden

Sista biten räckte vi över plakatet till Nicco och skrek: Run Nicco…RUN!!! Och hon hann precis 😀

Nåja, det blev ju ett minne för livet, det med. Allt ska inte bara gå på räls, inte är livet bara en dans på rosor heller, vilket enligt Nicco,är en jäkla tur, för vem vill dansa på rosor som är så jädrans taggiga.

Jag hittade i alla fall en kruka med tulpaner, nere på stan, tror jag letat i 3 år efter en sån, men inte hittat någonstans, men nu så…får se hur länge dom står sig. Dom är by the way, inte taggiga.

IMG_3528Nicco är nere hos Adam nu, och jag har en jobbarhelg framför mig, undrar om jag ska ta Winstone ett varv runt Umestan idag…ser då inte ut att blåsa så farligt, i alla fall. Jaja, jag ser väl då vi kommer utanför dörren. Hoppas på en fin fredag, för er allihop!

IMG_3506Avslutar med ett klipp från youtube…mindblowing, faktiskt!

Upp och ner, hit och dit…

Av , , Bli först att kommentera 16

Tänkte på det här med, hur man påverkas av andras känslor. Rätt så tydligt blir det, då man är på en begravning, nånstans tror man att det kommer inte att bli så ledsamt, hon eller han, kanske levt ett långt liv, och då gör det som mindre, det är tidens gång, och inget man kan göra något åt.

Men nej, det spelar ingen roll, då andra gråter, eller talar med bruten röst, då är det svårt, man känner deras sorg och saknad. Och plötsligt påminns man, om andra gånger man suttit där, och hur man kände då.

Samma sak, fast tvärtom, då människor som skrattar och mår gott, och kanske till och med,  fäller en tår av ren glädje, då känner man deras lycka, och man gläds tillsammans med dom. Och här är det ju lite lustigt, det har ingen betydelse om man känner dom eller inte, kanske nåt man ser på tv, och ändå rycks man med 😀
Mja, empati, är väl ordet jag söker, vad eller hur, vore livet utan det? Att kunna känna för andra, glädje, sorg, saknad, eufori, nedstämdhet, hoppfullhet, drömmar och fantasier. Det är väl livet, om inte annat! 😀

Och alla går vi igenom allt detta, plus lite till, under våra år på jorden, det är väl också därför, vi ibland refererar livet, till en berg och dalbana. Vissa har en bana med fruktansvärda höjder och dalar:

2737274333Här, hittade den bilden

Medan andra klarar sig med banor, avsedda för barn, inte så skräckinjagande, fast ändå roliga.

4527364035_a009a8874d_bOch HÄR finns den bilden

Jag var ju på begravning i lördags så det är väl därifrån mina tankar kommer. Prästen följde med på samlingen efteråt, han hade lite bråttom, eftersom han skulle vidare till ett barndop, och där har vi ännu ett av livets ytterligheter, från begravning då en människas liv tagit slut, till ett dop, för ett barn i livets början.

Önskar er alla en fin måndag!
roliga-bilder-antligen-mandagBild...HÄR

Maria Lundmark Hällsten