Etikett: drömmar

Inte kaffe i skallen men ovanpå

Av , , Bli först att kommentera 13

Fick kaffebesök igår. Anna och Ingvar, och deras yngsta son Anton med flickvän. Dom ville kolla in bussen och eventuellt få tips eller idéer på hur en buss eller Van, skulle kunna se ut. Drömma, fantisera och eventuellt fullfölja då rätt objekt hittas.

Inte helt otippat, men efter dom åkt, påmindes man om hur man tänkte då man var i den åldern. Vad man hade för utsikter, och vad man faktiskt nöjde sig med. Det man inte hade eller inte hade råd med, det fick man vänta på. Men det gjorde ingenting. Allt kändes så okomplicerat, på nåt sätt.

Nu, i vår ålder, så är man plötsligt väldigt bekväm och vill ha så lite jobb som möjligt. Utrymme, skön säng, värme då det är kallt och kyla då det är varmt. Vatten i kran, ja, ni fattar.

Fast vi var ju ung en gång i tiden. Då var vi glad i vår folkabuss. Den byggde vi om så vi hade en säng att bädda ut, och som sedan kunde vikas ihop så det blev en matplats. Vi behövde inget mer. Men man ska väl börja nånstans. Det är en del av resan, tänker jag.

Ingvar hämtade ett cykelprojekt, men tyvärr, inte ens Åke kunde fixa bort låset, som dom tappat nyckeln till. Ingvar Näslund, fotade i alla fall 😃

Apropå n´Åke, ingen, eller i alla fall, knappt ingen, kan ha missat den här reklamen för 3.

 


Åke frågade mig, för flera månader sedan, om jag hörde vad hon ropar för namn. Inget jag ens reflekterat över, lyssnade, hm… mja, Jorgo fast med annat uttal, jag vet inte. Nää, hör du inte att hon ropar ÅKE. Vad hör ni?

Idag kan jag absolut INTE höra annat än Åke, irriterande fast kanske mer retfullt för Åke, för nu har jag börjat ropa på honom, på samma sätt.


Igår kväll då vi satt i soffan och såg på Mumien på teven, var vi glad att vi bytt fönster. Man hörde inte så mycket från Nolia, fast om man gick ut på bron. Undra om det var oss, Magnus Uggla ville komma hem till på efterfest… på vår balkong 🥸🫢

I detta nu sitter jag med kaffe och kakao i håret. Jo, det är sant, fast jag har inte flippat totalt och förser mig själv med kaffe även på skallen. Nopp, läste att man kunde boosta sin hårfärg med kaffe, och då hittade jag ett recept med kaffe och kakao.

Detta är inget som sitter i speciellt länge men tänkte att det kunde vara kul att testa. Det blir i alla fall som en hårinpackning, samtidigt. Då allt skulle blandas med en hårinpackning. Luktar gott, gör det då ☺️☕️🍫

Solen skiner så jag tänker satsa på lite utomhus häng, idag. Det gäller väl att ta till vara på soltimmarna. Inne kan vi sitta hela vintern, nästan i alla fall.

Ha en fin söndag, allihop!

Kan detta vara en modell?

Av , , Bli först att kommentera 12

Pratade med Annelie i Renbergsvattnet igår. Hon hade testat en app som spelar in hur man andas och eventuellt pratar, under sömnen. Hon tyckte nog att det var både kusligt och kul, på olika sätt.

Jag tror inte att jag lever om så mycket i min sömn, sa jag. Fast ibland kan jag väcka mig själv av att jag säger nåt, med hög röst. Och då jag vaknar till vet jag ändå direkt, att jag bara drömt.

Vi pratade om drömmar och hur man minns saker, på jobbet, i förrgår kväll. Jag berättade att jag drömmer jätte mycket, det händer saker hela tiden. Men nåt som återkommer, frekvent, är att vi är uppe i stugan.


Jag badar, och väldigt ofta med hajar eller andra, potentiellt, farliga sjödjur. Men jag är aldrig rädd, däremot vet jag, i drömmen, att man ska passa sig. Sen städar jag i våran gamla stuga, heeela tiden, och nu undrar jag, om jag nu städar där, varje gång jag drömmer om den, så varför i hela friden, blir det aldrig rent??


Att vi är i stugan och det alltid händer nåt där, är lite lustigt. Senaste årtiondena har vi inte varit där så ofta, men som barn. Och i drömmarna är allting större där. Större ytor, mera överskådligt, kan det vara för att jag i drömmen, är ett barn. För som barn är ju saker större och rymligare. Jaja, det lär jag inte få veta, men jag vet helt säkert, att jag gillar drömmar, helskarpt.

Åke drömmer ibland att han jobbar…lastar och lossar, kör runt med lastbilen. Sist han berättade det, sa jag att det är synd att han inte får lön för det. Snacka om dubbelarbete.

Nu är tulpan nummer 2, på väg, apropå dubbel…

Och idag är det morotskakans dag. Kan detta vara en modell?


Ha en fin torsdag, allihop!

-SKA DU HA IHJÄL MIG, sa Åke…

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag hade 153 minuter i mobilen igår. 153 fördelat på 10 samtal…jisses. Av dom var hälften, arbetsrelaterade och planerade. Inte underligt att man ibland har lite för mycket i skallen, på samma gång.


Nåt mer jag har i huvudet för stunden, är…hur uttalar man den nya Thoren Arenan, nån som vet?

När Sally och jag, passerade där i julas, så undrade hon bara nåt om Thoren Arenan, och hon sa som det står, eller som man uttalar turen, fast med o, förstås.
Då korrigerade jag henne och sa att det heter Thorén Arenan, som då man betonar To och sedan ren. Men sen ändrade jag mig och sa till henne att jag faktiskt inte vet, hur man säger, det finns ju ingen accent på deras skylt.

Frågade Åke, men han visste inte heller. Dock sa han först precis som jag, men det kan vara för att vi känner dom som heter så i efternamn, haha.

Innan middagen for vi och fick oss tredje dosen. Eftersom den var bokad på Carlshem, i samma hus där det ligger en pizzeria, så fick det bli en pizza till middag. Jag åt nästan en halva sedan fick jag pizzakoma, eller nåt sånt. Sa till Åke att nu måste jag gå och lägga mig. Vilket jag gjorde och sov i över en timme.

Winstone väckte mig (fast det var Åke som lyfte upp honom, first place). Och det var väl tur, man ska väl inte sova för länge, så där på kvällen. Kan bli problem med nattsömnen då.

Jag hade dock inga större problem att somna, däremot mina drömmar, alltså…


Jag klippte ut gröna, stora pappershjärtan och limmade fast röda tygbollar runt om. Dom skulle sedan Joel, som är min brorsdotters kille, ha på en folkabuss som han köpt. Hjärtan skulle sedan klippas av nedtill och sedan skulle jag plasta in dom, och dom skulle slutligen limmas fast, runt om hela bilen…skitsnyggt…NOT 🤢

Då vi sedan satt i soffan och drack kvälls kaffet, sa jag till Åke att han borde testa göra en kullerbytta. Han svarade med en gång: SKA DU HA IHJÄL MIG?? Hahaa…nja, jag läste nämligen precis detta, sa jag och läste högt.


Har en kaffedejt om 1 timme, blir trevligt, och nära…haha, ska träffa bloggarkompisen Helena på Ullas. Det blir en bra start på fredagen och helgen, tänker jag. Ha det gott, allihop!

Hur har ni det med minnet?

Av , , 2 kommentarer 12

Energin försvinner snabbt då man klattrar sig och får ont i ländryggen. Inte så jag kan säga vad jag gjort, på exakten, men jag har mina aningar. Högg till 30 minuter innan jag slutade jobba igår och varje steg och rörelse, känns ordentligt.

Ska fundera ett tag, på vad jag ska göra åt detta. Försöka strunta i och negligera problemet, eller försöka ta det lugnt. Jag vill inte vara hemma, men jag gruvar att åka också. Nå, jag ska fundera och känna efter.

Dom pratar om drömmar på Radio Västerbotten, drömmar man vanligtvis har på natten, inte drömmar om framtiden. Jag kommenterade förstås 😀 Jag som är smått fascinerad av mina egna drömmar vart får jag liksom, allt ifrån?

Så kom jag att fundera över en fråga jag fått förut, hur jag tänker eller ser på minnen. Tydligen kan man göra det på olika sätt, jag som alltid trott att vi alla varit likadan, i det fallet. Inte konstigt att jag ibland funderat på hur nån ibland, inte alls kan framkalla ett minne genom att se bilden framför sig.

Fick nämligen veta att alla inte kommer ihåg just i bilder, vilket jag då gör. Jag ser ju vägen framför mig, kullen, cykeln, ja allt vad det nu kan vara i den händelsen jag ska plocka fram. Och detta ska då innebära att man kanske har ett bättre minne än andra. Mja, eller man kanske kommer ihåg fler detaljer.

Det kan jag köpa, för detaljer har alltid varit en stor del av det jag ser, fråga mig inte varför, eller jo, fråga 😀 Här är en detalj, för att ta ett exempel:

Kom just på att en fördel med att vara ansiktsblind, är att man kan vara en hejare på just detaljer, haha. Vad bra, att det många gånger går att få ut nåt positivt, av grejer som är lite åt det negativa hållet.

Ni som inte ser bilder i era minnen, hur kommer ni ihåg saker då?

Minnen kan ju också väckas av dofter, platser eller musik. Lite coolt ändå. Jag och Nicco pratade om just det här, för ett tag sedan. Och jag tyckte väl att det ändå är konstigt att man inte gör sig av med sånt man inte behöver veta…lite som värdelöst vetande.

Och nej, hon sa att har egentligen allt i huvudet, men man lägger det åt sidan, och sen kan det då förhoppningsvis, poppa upp då man behöver det.

Fast jag undrar fortfarande varför jag behöver komma ihåg att jag tyckte det var tragiskt då pappa varit ner och handlat en back med dricka, på sommarlovet och man skulle få välja en flaska men där fanns bara Grape tonic. Fy tusan, haha, och jag och kusin Anna tvingade i oss drickan genom att blunda och låtsas som om det smakade nåt helt annat.

Då jag nu skriver om det så ser jag oss framför mig, vi går uppe vid gungorna i stugan, fnittrar och delar flaskan mellan oss, och säger att jomen, nu, smakar det ju annorlunda. Fast egentligen, gjorde det inte det, utan vi sa så, för att vi ville att det skulle göra det.

Här kommer nu 3 bilder som pappa tog på en av våra båtturer över till andra sidan sjön, och vad håller jag i näven, på riktigt, haha… här en Coca-Cola i alla fall:

Och tadaa… nu nåt helt annat:

Kusin Anna sa då hon såg dessa bilder förut, att det kommer du väl ihåg, det skulle skämtas och skojas hela tiden, så nog är det din pappa som satt ölflaskan i handen, för att det skulle se ut som om det var det du drack. Ja, förmodligen 😀

Theresé skickade just två bilder på Sally och Evert så dom får pryda sin plats här i slutet på inlägget, Det finns ju små detaljer och det finns stora, Evert får representera den större detaljen 😀

Och nu har jag funderat och känt efter, och nej, jag stannar hemma, det här är inte kul, alls, nu ska jag ta mig en värktablett, tror jag har nån på lager, som kan funka, i hope.

Ni får ha en fin onsdag, allihop!

Den både väser och fräser och vägrar att…

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag drömmer fruktansvärt mycket, nu för tiden. Konstiga drömmar, alltså på riktigt. Ena stunden är det allvar, krig på ingående, bomber smäller, och i nästa sekund, klarnar himlen och det dyker upp en seriefigur i världens största flygplan, han är skräckinjagande tills han landar.

Då skrattar vi åt terrorfiguren som bara gör sig löjlig, och sedan vänder man sig om och där ligger en katt som är en orm, som har en kod i pälsen, som man måste följa med fingret, men kat…ormen, vill inte ge ifrån sig koden, frivilligt. Den ligger och kråmar sig, väser och fräser.

Nä, jag är konstig, det är bara att konstatera, men det är lika spännande varje kväll jag lägger mig, och jag somnar, med förhoppningar om lika snurriga drömmar, dom är trots allt, roande 😀

Blev uppdaterad med bilder på katten Evert, därnere i Järlåsa.

Theresé lyckas fånga honom på bild, emellanåt. Jag tror dock att Winstone är lättare att fota, han finns ju liksom bara där, vart jag nu än är 😀

Fredag till ära, så kommer jag att dammsuga, även om det känns som lite överkurs. Winstone eller alla japanska spetsar, har ju 3 lager av päls, den understa är ull, och den är självrengörande. Vilket, i sin tur, innebär att smutsen ramlar av.

Mm, trevligt! Det innebär dock inte att man kan torka av, alltihop, näpp, man får bort gruset, sanden, men inte det där dammet som lägger sig som en hinna på golvet, efter 30 minuter.

Jaja, det är ju inget jag kan göra nåt åt, annat än att sopa, sopa, sopa, torka golv, sopa och nu dammsuga. Hade ju tänkt hyra en mattrengörare, och med facit i hand, är jag glad att jag inte gjort det än, utan det får bli då dom sopat gatorna ute, så kanske man kan njuta av rena mattor, ett tag.

Här kommer ett enkelt tips till er män, som ni kan testa för att se om ni lider av någon av följande åkommor…apropå, ingenting 😀

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Hypnic Jerk…jojo!

Av , , Bli först att kommentera 12

Jag återkommer ständigt och jämt till mina drömmar. I förrgår hade jag en som verkligen satte sig fast. Det var som taget ur en filmsekvens, med en brinnande  himmel, blixtar och dunder, hög musik, som dunkade i takt med åskan, och hus som brann vid sidan om… och allting närmade sig oss, som stod där och bara gapade.

Nu får jag ju en låt i skallen, jag vet…den kanske inte är allas favvo låt, men för mig har den bränt sig fast i mitt huvud:

Så läste jag detta igår, inte apropå just den där drömmen, men om att sova/somna.

”Du gränsar mellan att sova och att vara vaken, och är bara ett par sekunder från att få en god natts sömn. Men plötsligt känns det som att du faller och du vaknar till liv av ett plötslig ryck i kroppen.

Känner du igen dig? Då är du inte ensam. Tillståndet kallas för ”hypnic jerk” och drabbar en hel del.

Många sover rakt igenom de plötsliga ryckningarna, medan andra vaknar och har svårt att somna om. Det som händer, enkelt förklarat, är att en del av hjärnan försöker somna snabbare än resten.

– Komplexiteten bakom att somna och vakna upp är otrolig. Och ibland, särskilt om du lider av sömnbrist, stänger hjärnan inte ner sig normalt. Detta kan leda till ryckningar när sömnen fortfarande är lätt, säger den brittiska sömnexperten James Wilson till Time.

Hjärnan försöker ibland att tolka de här ryckningarna, vilket kan vara anledningen till att de ofta sammanfaller med känslan av att man faller eller ramlar.”

Källa: https://www.aretrunt.se/darfor-rycker-du-till-precis-innan-du-somnar/

Jo, jag kan relatera till detta, men det hände så mycket oftare då jag var barn. Och min säng stod inte på den ultimata platsen i rummet. Utan precis under fönsterbrädan…i  marmor. Jag vet inte hur många gånger min säng tippade och jag tvärsatte mig upp och…*TJONG* slog pannan i brädan. Och brorsan, som jag då delade rum med, vaknade eller hade inte somnat och frågade vad tusan jag höll på med. Ja, om jag hade vetat det 😀

Dessutom vakande jag ibland med en blomma på magen, till mammas förtret. Då hade jag greppat nån blomma på lämpligt avstånd, dragit upp den från krukan och placerat på min mage…fiiint!!!

Nå, nu råkade jag se en sekvens på FB, inte om åska, blixtar eller drömmar, men detta, och den kan man ju sammankoppla med låten jag la ut, eller hur? Jag är så impad över dessa människor och vad dom kan göra, kolla bara:

Hoppas på en fin dag för er alla, regn och rusk till trots!

Kan man skita i ett blått skåp?

Av , , 2 kommentarer 16

Jag läste Helenas inlägg om drömmen hon hade och vad den kan betyda. Sen tänker jag på mina egna drömmar, såna där superkonstiga drömmar,  som verkar som världens smartaste saker då man precis har vaknat, nästan så att man tror att man kommit på hur man ska lösa världsfreden.

Så går man igenom det man kommer ihåg, och det börjar spåra rejält, efter bara dom första sekunderna och man hinner tänka, vart tusan, kom det där ifrån, och hur i hela…kunde jag ens tycka att det var en bra idé???

Vad som skiljer sig idag, mot för tidigare år, i mina drömmar är just ljud. Jag har vaknat några gånger, bara senaste månaden, av skarpa ljud, Winstones skall, var det ju en gång, så högt att jag trodde att han skällde in i mitt öra, men han låg och sov, helt oskyldig. För 2 veckor sedan var det nåt annat buller, jag vaknar med ett ryck och försöker komma på vad det kan vara, men så fattar jag att det bara är i mitt huvud, och en tredje gång för 3 nätter sedan, likadant, men jag kommer inte ihåg själva ljudet…så irriterande, men ändå så verkligt.

Tyda drömmar, ska man ju också kunna göra, som Helena skrev, jag undrar hur dom skulle tyda min dröm om vår gamla högskåp, som vi hade i stugan, och som min moster sa, att vi skulle måla blå och sedan ställa ner i sjön, och simsalabim så hade vi ett jättefint utedass.

Hahaa….jodå, fantasin är det inget fel på 😀 Fast man kan ju lätt se ett litet ordspråk där…”att skita i det blå skåpet”.

Men visst är det kul att drömma, ja, så länge det nu är roliga eller fantasifulla drömmar, värre är det ju med mardrömmar, dom kan man ju vara utan, eller när det bara är blankt, nada, ingenting, fast dom säger att man alltid drömmer, oavsett om man kommer ihåg det eller ej.

Jag testade årets glögg igår, och mja, bilden får tala får tala för sig själv:

23380094_10155795994696585_3450228410703779171_nLille W ville vara me`. Jag kan också meddela att den smakade förfärligt och jag slog ut mitt i slasken, huvva! Ni ser ju bara hur illa hur det var:

22852927_10155796446546585_1044675881590917262_nDåligt väder var det igår och inte verkar det bättre idag, och apropå väder, så kan man ju alltid reta dom som bor söderöver med denna lilla text:

23559539_10155796444256585_4415448583613014398_nHahaa…

Önskar er alla en trevlig söndag…om några timmar gör jag helg!
23456266_10155796445366585_243591754551614750_o

Ordentligt otäckt, under en nanosekund…

Av , , Bli först att kommentera 13

Ni vet hur skumt det kan vara då man lagt sig och är precis i skymningslandet, mellan vakenhet och sömn. Man vet inte riktigt om det är sanning eller påhitt, det man hör eller tänker.

giphy-221Bild lånad här

Jag hamnade där igår kväll, och det var ordentligt otäckt, under en nanosekund. Jag måste ju ha somnat (om jag ska tänka logiskt) men jag trodde inte det, utan jag låg och blundade, och plötsligt är det en hund som skäller, precis mitt i ansiktet på mig, inte Winstone skall, utan ett annat ljusare ljud. Och det är så nära så att det låter som om det kommer från mitt huvud.

Jaja, det gjorde det ju också, eftersom jag vaknade och det fanns då absolut ingen hund i våran säng. Så somnar jag och tror att jag vaknar, men tänker att jag drömmer ändå, för att jag hör en hund som tassar runt i hallen…på parketten.

Jag tänker att det var en lustig natt, först en hund som skäller och nu nån som tassar runt. Anledningen till varför jag inte har en tanke på Winstone just då, är för att han aldrig är uppe och tassar runt, så länge vi ligger i sovrummet.

IMG_2022Men så vaknar jag till på riktigt, sätter mig upp i sängen och försöker lokalisera Winstone. Han är inte i sovrummet…mycket konstigt. Kikar på klockan, den är 3, jag kliver upp och därinne i hallen står han och ser lite skamsen ut. Men vad är det, är min första fråga…jäkligt konstigt att man ens ids fråga, precis som om han skulle svara 😀
Nästa fråga jag hade tänkt ställa, var om han ville gå ut, men jag sa ingenting, för jag kom på att jag förmodligen inte skulle få ett svar. Jag klädde på mig och han var överlycklig då jag tog fram selen, så visst ville han ut, och det var aningens bråttom.

Han är ju verkligen udda då det gäller att säga till, eller hur. Hade det inte varit effektivare om han satt upp sina tassar mot mig i sängen, hur tur hade han inte att jag faktiskt hörde han små trippande därute i hallen. Ojoj, nåja, detta har hänt en endaste gång tidigare i hans liv och nu är han ju 4½ år, lite drygt.
Anledningen till varför han inte säger till, är förmodligen för att vi är så duktiga på att gå ut med honom. 4 gånger/ dag, är det minsta, så han hinner ju aldrig ”visa” att han vill ut.

Hoppas på en fin dag för er alla. Själv ska jag på en liten intervju, det är två tjejer som har nåt projekt via universitetet, dom utbildar sig till dietister, och nu ville dom ha nån lämplig kandidat att ställa frågor till. Och ja, varför inte, kan man vara till någon hjälp så varsågod, tänkte jag 😀

21558636_10155630762116585_7518072950917175716_n

Dream on…

Av , , Bli först att kommentera 10

Åke berättade vad han drömt om, natten till igår. Ja vi vet ju allihop att drömmar kan te sig hur som helst och ibland kan det mest galna, verka vara sanningen, men den egentligen är långt ifrån, och hur tokig som helst 😀


Nicco undrade om jag kom ihåg då jag skulle väcka henne, för x antal år sedan och hon var inte god och glad då jag äntligen fått upp henne, hon var inne på Subway och skulle precis serveras den ultimata mackan, men så kom jag och förstörde alltihop.

AMSSUBWAY

Jo den känslan kommer jag ihåg, vi bodde  på Mariehem, Theresé var väl runt 5-6 år och hon kom in för att väcka mig  morgontimmarna, och jag skulle precis då, få veta vart det var gömt undan pengar. Sssscchhh, sa jag, försiktigt, i hopp om att ändå kunna höra svaret, men hon fortsatte prata, och jag fick säga: Tyst, jag måste höra…sen låg jag och lyssnade och begrep att det aldrig skulle hända 😀 Haha…ja man kan leva sig in i saker och drömmar.

RobinHood

Photo: Walt Disney Productions/Newscom

Vi, jag och mina arbetskollegor, blev bjudna på lunch av 2 andra kollegor, före jul, och det var supergott. Kebabgryta, rött ris och andra godsaker. Jag ville veta hur man gjorde, vilka kryddor man kunde ta och dom berättade att just den kryddan, bara fanns söderut. Tydligen en färdigblandad påse.

Jag frågade Theresé om hon kunde kolla hyllorna därnere i Uppsala om hon skulle in och handla innan dom kom hit upp, och med sig hade hon denna påse:

2016-01-16 21.30.54

Påhejad av mina jobbarkompisar så har jag nu testat detta, igår. 250 gram nötfärs, 2 msk persilja, 1tsk salt, 1tsk köftekrydda, ½ finhackad lök och lagom med vatten. Sedan gjorde eller försökte jag göra små avlånga saker, som stektes i pannan medan pommes frites åkte in i ugnen och en sallad hackades ihop. Jättegott, om ni frågar mig, denna krydda ska jag använda fler gånger, definitivt.

Winstone låg utslagen  på hallgolvet igår och jag tyckte det skulle bli en sån fin bild, med hans anlete speglande på golvet…mja, synd på skärpan bara:

2016-01-16 21.13.42 2016-01-16 21.14.22Önskar er alla en fin och lugn söndag!

Emil Örn…ni vet

Apropå det jag skrev om igår, människors sätt att faktiskt kunna manipulera sin egen hjärna att må bättre, eller givetvis tvärtom, men vem vill det, egentligen. Jag har egna erfarenheter, och jag kan sätta en slant på att allihop har det, men kanske inte tänker på det.

Jag hade som barn, en ständigt återkommande mardröm. Jag gissar på att jag var i 7 års åldern, drömmen handlade nämligen om Emil Örn, ni vet, den där elake uppfinnaren i Kalle Anka.

Emil_Örn

 

Emil örn

Han stod och lurpassade under bron, då man gick hemifrån oss på Mariehem, och upp på centrum. Där fälldes det ner tjocka pansar väggar, då man var mitt under bron, och man var fångad i fällan. Jag kommer ihåg att jag inte ville gå och lägga mig, drömmen var jobbig.

Men så utarbetade min alldeles egna hjärna, ett sätt att bli av med Emil. Jag gick och la mig, blundade och spelade upp hela drömmen i huvudet, men med en annan version, där jag hade hjälp från andra, att överlista Emil och den fejkade drömmen slutade med att polisen kom och knep honom…jag drömde aldrig mer, den där mardrömmen.

Jag ändrade någonting negativt, till positivt.

Samma sak kan jag nog säga om min spindelfobi, som jag hade. Den blev ju bara värre och värre, och till slut tyckte jag att det var jättejobbigt att åka upp till stugan. Där finns det spindlar, säkert jordens alla arter. Tänk er då att gå in i en stuga, med väldigt lågt tak, och panel både golv väggar och tak, fy fasen.

Och nu slutade min fobi med att jag blev förbannad…riktigt arg, för jag var less på att låta mig styras av rädslan över dessa små kryp. Jag sa med hög röst och stora bokstäver, att nästa spindel som dök upp, skulle få skylla sig själv. Och det fick den, han kom tassande över köksbordet där vi satt och jag drämde näven rätt över spindeln så han blev 20 gånger så stor, och jag överlevde.

Där fick jag bevisat att en liten spindel, inte kan göra mig så mycket skada, som jag kan göra den. Och idag, kan jag till och med rädda nån stackare som råkar hamna på mig, man borstar bara ner den. Lite beroende dock, på storleken, jag älskar dom inte, men jag styrs inte av dom, och jag får inte panik då jag ser en.

Synd bara att den fobin övergick till fjärilsfobi, men å andra sidan, för att vara positiv, dom ser man inte varje dag, kanske inte ens en gång i veckan 😀

Och där tänker jag också, att jag ändrade mitt sätt att tänka på spindlarna, och då försvann även rädslan och det negativa.

Mycket intressant, faktiskt, jag var till min ”gammboss” igår, och vi pratade om just det här. Hon hade förövrigt hittat texten på nätet, naturligtvis, men kom inte riktigt ihåg vart, fast man kan googla på hans namn, så dyker det säkert upp en massa skriverier. Nisse Simonsson, heter killen.

Gamlia blev inställt för vår del, jag fick ett arbetspass, men vi åkte ut på kvällssidan och gjorde en sväng på stan, Winstone gillar att åka vildkatten:

Foto2265 Foto2266

Önskar er alla en toppen dag!