Etikett: dammsugare

Varningslampan lyser…

Av , , 4 kommentarer 3

Av alla ställen det kan sitta en varningslampa på, så har jag aldrig noterat att vi hade en sån på dammsugaren!!!

Och givetvis, tveklöst, utan några som helst konstighetsteorier, så nu, när jag var som mest uppe i städningen och skulle avsluta med att dammsuga så dör den, mitt på tv rumsgolvet, jag vänder mig om och en varningslampa lyser rätt upp i ansiktet på mig.

Check nummer ett: dammsugarpåsen. Och det såg ut att vara den som var överfull.

Check två: kollar om jag har nya påsar, och naturligtvis inte.

Tar fram storsaxen och klipper ett hål i botten på påsen, tömmer den, och tejpar ihop…nu är vi miljövänliga också, då vi sparar på påsar 🙂

Men det var inte så enkelt…är ni förvånade? Den startar inte ändå, och lampan slocknar inte heller, så nu lämnar jag den där den står och går över till huset istället. Jag ids inte anstränga min hjärna på den där apparaten, just nu.

Apropå this and that

Av , , 2 kommentarer 5

 

Marja Granqvist, ni vet, hon som också bloggar här på Vk, skrev igår om att man skulle ha haft en kamera inbyggd i glasögonen, jag tyckte att man även skulle kunna ha haft en gps där så man visste vart man var någonstans.
 
Och nu, apropå detta med gps. Vi har en granne här på gården, som genom en olycklig gråstarrs operation, förlorade synen. Han var redan blind på det ena ögat och nu blev han alltså helt blind.
 
Ett av hans stora nöjen förutom fotografering och musik, är att promenera. Han har assistenter som kommer tre gånger i veckan så han får gå ut på en längre promenad, men dagarna däremellan få han klara sig själv.
 
Han brukar gå i sakta mak runt parkeringen och vårat lilla bostadsområde, och alla tycker att han gör det så bra. Jag vet inte om man skulle vilja testa själv att gå med förbundna ögon. Man tycker det är tillräckligt då man ska hitta sin egen säng då det är kolsvart i rummet och man inte har tänk lampan. Man vill gärna gå med händerna framför ansiktet, även fast man vet att inget finns därinne i den höjden.
 
Så undrade jag nu, efter att ha sett denna man flera gånger, varför skulle det inte kunna uppfinnas en gps för blinda personer, som är mera centralt, alltså att man skulle kunna knappa in bostadsområdet och lite längre? Javisst, den går ju aldrig att programmera för eventuella hinder på vägen men dom går ju även med käpp, och skulle kunna upptäcka hindren med den. Det skulle väl också vara ett sätt att få känna sig mer oberoende och att man faktiskt kan gå iväg själv om man kände för det.
 
Och nu, apropå detta med hjälpmedel. Tänk alla som är så ofärdiga att dom går med rullator, inte bara utomhus utan den används även inne. Det går bra att gå runt med den men att till exempel klara av att dammsuga kan var stora problem och många kanske måste ha hjälp med detta.
 
Kunde man inte då uppfinna en sån liten enkel sak som en dammsugare som sitter fast nedanför rullatorn? Fort hade dom kunnat dammsuga själv då, och hade man en enklare variant så fixade man bara stora, tomma ytor, och med en lite mer avancerad rullator så kunde man med ett knapptryck skicka iväg ett dammsugar rör under soffan. Mja, jag skulle då tycka att det vore något att satsa på, vem vet, det kanske kommer i framtiden 🙂
 
Ni får ha en bra lördag!

Skogsbrand

Av , , 2 kommentarer 3

Hade jag tur igår eller vad. Först var jag ju upp på Mariehem, till mina föräldrar. Jag hade ju talat om för morsan att vår dammsugare hade gett upp så då åkte dom och köpte en ny till dom själva och jag fick överta dammsugarnas Rolls Royce.

Vi har aldrig ägt en dammsugare som varit så här bra, eller jo, den allra första som vi fick för 25 år sedan, det var också en värsting som sög fast mattor och diverse saker åkte in i den. Den här verkar vara exakt lika bra men med fördelen att man kan ändra sugstyrkan med sex olika lägen. Perfekt, nu slipper jag peta in katthåren i röret, jag slipper till och med stå på knä med klädvårdsborsten för att ta bort katthåren från rumsmattan, nu fixar vår nya dammsugare det.
 
Sen kom min käre make, Åke hem. Han hade varit och köpt en försenad födelsedags present, detta fina halsband och dessa coola örhängen, jag har aldrig sett såna förut.
 
Idag skiner solen och apropå en skinande sol så kom jag ihåg en gång för längesedan. Vi, dvs jag, Åke och Theresé (detta var före Niccos tid), var uppe i stugan på sensommaren. Vi satt ute där på kvälls sidan och noterade ett flammande gult/rött sken, på andra sidan sjön, uppe på berget.
 
Ju mer vi tittade desto säkrare blev vi på att det var en skogsbrand. Fast vi kunde inte begripa hur det kunde brinna däruppe, in the middle of nowhere, inget hus finns det där och det ligger dessutom en två – tre kilometer från vägen.
 
Nå, vi beslutade oss för att ta bilen och åka dit och kolla läget, innan vi ringde brandkåren. Det var en himla tur, att vi gjorde det. När vi äntligen kom oss runt hörnet på berget så uppdagades det vad skenet var för något…soluppgången. Men så fånigt, att vi inte hade sett eller kunnat lista ut det. Men jag har aldrig förr eller senare sett ett sådant sken, så för mig var det nog inte så konstigt att det blev en del huvudbry.
 
Och med dom orden önskar jag nu er en fin dag.

Det här trodde ni aldrig, va? *ironi*

Av , , 6 kommentarer 4

Ja, jag sa ju att vi skulle till Kubbe, och det ska vi men…utan Camaro. Åke körde över bilen på verkstan igår, och när han tog upp den på lyften och vi stått och kikat därunder ett bra tag så uppdagades nya problem. Dessa är nu för stora för att hinnas fixa nu, vi får se om vi överhuvudtaget får åka på någon tävling i år. Mycket beror på tid, reservdelar och engagemang.

Jag fyller år på lördag och sa då vi såg detta, -Jag som sett framför mig, att jag skulle få sätta en perfekt nolla igen och få gå till final, bara för att det skulle vara min dag. Nu blir det inte så, men jag ringde ner till en av tävlingsledarna och frågade om inte vi skulle få komma ändå och stå på platsen vi blivit tilldelad. Det skulle vi absolut få göra, och till ett reducerat pris, eftersom jag inte tävlar. Så därför blir det som jag sa igår i alla fall, vi åker till Kubbe, sådeså!
 
Jag pratade med Theresé igår och hon blev väl inte speciellt överraskad heller. Jag sa att nu får det väl ändå räcka. Vår dammsugare är knäpp, om man tar bort den nedre delen på röret så suger den av bara f-n, röret är ju rakt och man kan se rätt igenom det, inget skräp är i vägen, men då jag sätter på röret igen så orkar den inte ens ta in katthåret, jag får pula i det och sedan faller det ut i på golvet då jag sätter ner det igen. Ja Ok, det är en dammsugare med stora problem.
 
Sen var det det här med symaskinen. Jag plockade fram den igår för att riktigt kolla hur den fungerade. Med raksöm, så åker nålen upp och ner i tyget och när jag sedan tar upp tygbiten så är det bara ett rakt sträck som man kan lyfta bort, tråden fastnar inte.
 
Med sicksack sömmen så far nålen i sicksack, men mönstret blir en rak söm, med samma fenomen, tråden ligger rakt på tyget men sitter inte fast. När jag sagt detta till Theresé så skrattade hon och frågade om det inte var så att dammsugare, tidigare, inte fungerade i ett av våra eluttag. Ja, så var det faktiskt, i hallen så flög alltid proppen när jag satte på dammsugaren, eller så spröt det eld ur uttaget. Är det inte dags att ni flyttar därifrån, sa hon då.
 
Nu frågade jag Theresé om inte hon ville ha den där döskalle urnan, men hon betackade sig, sedan sa hon att den måste nog säljas för att man ska bli av med spökerierna, sätt ut den på tradera, vet jag, sa hon. Hm, ja man får god lust. Men det skulle ju nästan vara lite kusligt om man gjorde det, blev av med den och plötsligt så hände det aldrig mer några ”konstiga” saker här hemma.
 
Nä, nu får man koncentrera sig på att packa färdigt i bussen, bära ner sängkläder etc. Jag längtar verkligen till att få höra lite motorljud, jag sa det till Åke igår, och det hade jag väl aldrig trott, att jag skulle säga, jag saknar till och med lukten av lite bränt gummi, är man knäpp eller?
 
Hoppas ni får en underbart trevlig dag i solen!

Monstersugare

Av , , 2 kommentarer 4

Fick dammsuga både i förrgår och igår. När nu solen lyser igenom fönstren så blir man smärtsamt medveten om att man har, inte bara en katt, utan två.

Dammsugaren håller på att ha gjort sitt och är snart redo för sin sista vandring eller städning. Förra veckan lagade jag den med häftmassa, jo det gäller att vara uppfinningsrik och nöden har ingen lag. Munstycket vill inte sitta kvar längre och den går ju inte att tejpa fast då den ska kunna rotera, så det fick bli häftmassan, det funkar än så länge, man får bara justera till massan med jämna mellanrum, så den inte pöser över.
 
Dessutom tystnar den varje gång jag drar den över trösklarna, låter misstänkt nära en glappkontakt. När jag skulle starta den igår så ville den inte ens, innan jag släppte ner den lite våldsamt i golvet, då gick den igång.
 
Det är inte läge att köpa en ny…än, jag väntar fortfarande på pengar från Januari. Vår förra dammsugare var jättebra, den sög in allt som var löst, det vara bara att hålla fast i sakerna man var rädd om. Theresé hade två troll som stod i hennes rum och jag tyckte att håret på dom höll på se lite dammigt ut så jag tog till dammsugaren. ”Swooosch” så hade den sugit in hela hårskallen och trollet hade blivit hårlös.
 
Morsan dammsuger deras katt, och Tracy går med på det, helt frivilligt, hon kommer springandes då dammsugaren kommer fram, så lägger hon upp sig så hon kan dammsugas. Fast med våran före detta monstersugare, hade hon kanske tyckt att det hade blivit för häftigt. Hon brukar också vilja bli tejpad, när dom plockar fram bruntejpen kommer hon trippandes och vill bli av med lite överflödig päls. Jag önskar att våra katter hade diggat dammsugaren, dom har ju dessutom ett överflöd av päls, det tar aldrig slut.
 
Idag ska vi ut i kylan, jag som tyckte det såg så varmt och härligt ut, men -18 grader är ingen lek. Det kan ju förstås hinna bli lite varmare innan vi går iväg, man kan ju alltid hoppas. Ni får ha en trevlig lördag, det tänker vi ha.
 
 
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten