Etikett: kilometer

Tankar och funderingar

Av , , 2 kommentarer 13

Apropå Japan som jag skrev om igår, så skulle jag ju förstås ha lagt ut denna bild också.


Haha…fast jag lovar absolut inte, att det faktiskt stämmer. Det kan vara ett hittepå ord, bara för att.

Jag buljongkokade köttbullarna som jag skrev att jag skulle fixa till middagen. Dom är så jäkla lätt att göra, så jag undrar varför det dröjde 37 år innan jag kände mig bekväm med att göra egna köttbullar. Och nej, vi åt dom inte enbart för att munnen kände sig ensam, utan för man är hungrig då det är middagsdags.


Inte ofta man får annat i brevlådan än räkningar, men igår kom det ett fint brev, adresserat till moi. Från bästa Sally i hela världen. Och två teckningar som hon ritat, satt fast på vykortet.


Om en månad kommer dom upp, då är det ju tänkt att det ska vara VM Rally här. Tycker dock att anordnaren har svårt för att sätta ett datum och komma med svar om när, var och hur. Jag fattar inte varför dom inte tagit reda på, sökt tillstånd och allt som krävs för genomförandet, för längesen. Man tycker väl inte att dom kan blåsa av det nu, som i nu.

Apropå ansökningar så hade God Assistans, sin årliga tävling där vi ska nominera en assistent och en assistans grupp. Jag kunde ju inte låta bli att skriva några rader. Och även fast vi inte vann i år, så blev jag tillfrågad om dom fick lägga ut min text på Instagram. Självklart, fick dom det. Jättekul att det jag skriver, tycker och tänker, även berör andra 🥰


Och tänk, min vän Mary, i Duluth/Minnesota, kommenterade inlägget på FB och skrev att hon önskat att hon visste vad jag skrivit. Jag körde en google translate och svarade henne. Sedan bad hon om lov att lägga ut den på hennes tidslinje, så det blev än mer spridning på mina ord, jättekul, faktiskt.


Jag och Winstone har travat 3 kilometer denna morgon också. Synd att han ska göra sina stopp, lite överallt. Men det känns skönt att gå direkt på morgonen, i alla fall. Så blir det frukost då man kommer hem.


Hoppas på en fin dag, för era alla!

Älvor 🧝‍♀️ eller häxor 🧟‍♀️

Av , , Bli först att kommentera 11

Det börjar kännas lite småtrist att man blev halvt handikappad. Det är så mycket jag skulle vilja ha gjort…typ nu. Men det går inte, det här är inte kul. Så här långt har jag haft värsta natten och morgonen, fast jag har då haft turen att få lite starkare smärtstillande tabletter att kunna ta då det börjar kännas övermäktigt.

Tror också att en del av smärtan kommer av att man inte har samma rörelsemönster som då man inte har gjort sig illa. Det ena ger det andra och man överkompenserar och använder kroppen på ett sätt man inte är van vid. Och det får man betala för.

Var upp till mamma igår då jag ändå skulle in på Apoteket. Hon visade på häxringen, hon har utanför balkongen. Häxring eller stället där älvorna dansar🧝‍♀️🧙

Jag kanske skulle ha ställt mig där en stund och hokus pokus hade jag varit helad…eller med min tur, flög väl en fågel förbi och sket i skallen på mig. Sedan hade jag i förskräckelsen, halkat och brutit ett annat revben.

När jag googlar häxring och folktro, så tänker jag att jag inte ens ska gå i närheten, då den inte alls helar människor, utan tvärtom. Älvorna som sägs ska ha dansat där, kan slänga sjukdomar på en. Och skulle man lägga sig i en sån ring för att sova, så kommer du att sova i 100 år…jisses 😬

Nå, häxringen är inte en ring, just nu, utan här kan ni se vart den är, eller vart de kommer att vara då ordningen är återställd. Under det gula strecket kan ni ana mönstret.

Mamma berättade att ringen består av svampar, och då gräsmattan är klippt och svamparna är borta så tar det ett tag innan mönstret kommer tillbaka. Och efter ett tag kommer även svampen upp igen. I en absolut rund cirkel.

På Wikipedia kan man läsa följande och jag citerar.

”En häxring (även kallad älvring och älvdans är en cirkel- eller bågformad sammanhängande grupp av svampar. Fruktkropparna växer utmed cirkelns kant och inne i häxringen är växtligheten ibland förtvinad och svag, ibland extra kraftig. Häxringar kan bli mer än 10 meter i diameter, men håller sig vanligen inom ett fåtal meter.

Ringformen beror på att mycelet efter att ha etablerats på ny plats växer radiellt utåt. Den allra vanligaste häxringsbildande svampen, som ofta förekommer i gräsmattor, är nejlikbroskskivlingen, men även andra och giftiga svampar kan förekomma i häxringar.

Orsaken till den förändrade växtligheten i häxringens inre är inte helt klarlagd, men teorier finns om att svampens mycel förändrar jordens genomsläpplighet för vatten. Det är även påvisat att svampen släpper ifrån sig ämnen som är skadliga för gräsets rötter.” slutcitat

Jag anmälde mig till Glädjeruset som God Assistans, årligen anordnar. Det brukar då vanligtvis utföras i Sundsvall, men i dagsläget och som det sett ut så gör man nu detta på egen hand. Jag vann ju att delta gratis ifjol, så det var inte så mycket att fundera på, att även ställa upp i år.

Nu tänkte jag, skadad som man är, att jag kanske skulle skippa detta, men… Att röra på sig är aldrig fel, jag ska ju använda mina ben inte ryggen. Jag tänker lämna Winstone hemma, är lite rädd för att han kanske måste tillrättavisas eller att han tvärrycker, och det vill jag inte. Så det är planen idag, att gå 5 kilometer, är förberedd på att det kommer att ta tid, men då får det väl göra det.

Man får också dela upp längden, så jag kan gå halva nu och halva senare idag, vi får se hur jag löser det. Klicka på bilden för eventuell anmälan eller bara för att ni är nyfikna.

Ha en fin måndag, allihop!

Too much!!!

Av , , 2 kommentarer 12

Gick ut genom dörren igår, på väg till mitt arbete, klappade på fickorna, nycklarna med…mobilen med, vände mig om mot Åke och sa, visst är det för jäkligt ändå, för 10-15 år sedan var det inte så viktigt med mobilen, men nu…

Herreminje, världen kan ju gå under om man glömmer den hemma…varför??? Tja, en orsak, och kanske den första orsaken till varför man ens ville ha en mobil, var ju att kunna bli nådd, om något hände.

Tänk, Åke kanske satt 7 rätt på V75 och vi plötsligt blev miljonärer, jag menar…då hade man ju varit tvungen att begära akut tjänstledigt och dragit iväg och firat…(ja, nu var jag lite too much :D), nämen en olycka, nåt viktigt.

Men hur många idag har en fast telefon på sitt arbete?

17951586_10155152460451585_8490342167529662307_nInte jag i alla fall, och vi tillhör nog den mindre grupp människor som fortfarande envisas med att ha en fast telefoni, här hemma. Jag litar inte helt och fullt  på mobilen…faktiskt…kanske inte så konstigt heller med dom måndagsexemplar jag råkat ramla över. Men jag vet också att mina mobiler inte är dom enda, heller, som kan göra precis som dom vill, när dom vill.

Vi pratade om gator och vägar här i Umeå, för några dagar sedan, ja ni ser ju vad vi pratar om för saker, allt mellan himmel och jord, och jag frågade Åke om det kan vara så att man åkt mycket på en väg, då man vet exakt hur överdimensionerad ett farthinder är.

Det finns många såna efter Storgatan, nåt kan man glida över, knappt kännbart, i 30 kilometer/timmen, andra får du bromsa på, så där lämpligt, för att sedan lätta på bromsen och utnyttja fjädringen på bilen för att det ska kännas mjukare, andra har stora gropar efter hindret, när du kommer ner, som du får undvika genom att hålla ut…ja, jag har nog åkt den vägen…too much 😀

Vet inte men ett av Umeås första farthinder, åtminstone det första som blev kännbart för jag och Theresé, var det uppe vid Stadium på Mariedal. Jag kom i vanlig fart, typ 40-50, på väg mot Mariehem, vi satt i vår AMC Hornet, som inte var speciellt hög under, precis som Camaron, och hindret var så nytt att dom inte hunnit märka ut det…Theresé är lite längre än jag och fick känna av guppet med huvudet om jag inte missminner mig, vi flög som över…typ…jojocken!

El AMC

amcEl Camaro

2016-07-20 22.14.01Och här måste jag ju avrunda med en bild som Nicco taggade mig i, igår, jag känner igen mig, flera gånger om 😀

17883814_1349971908391914_6177313069041743410_nÖnskar er alla en Glad skärtorsdag!
IMG_3390

Inget att lita på

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag tycker detta är märkligt, jag känner en person, som har förmånen att åka färdtjänst om h*n behagar att göra det. En jättefin tjänst, faktiskt, där du tar dig från dörr till dörr för en billig penning. Men så var det, det här med deras områden, eller zoner, som dom kallar det. Det är dyrare efter ett visst antal kilometer, ja, det förstår man ju, men…

För att ta ett dråpligt exempel, h*n åker från sin bostad, till Plantagen, (Ersboda) och det låg utanför 1:a zonen, så det kostade 51:-. Nå, h*n betalade och såg glad ut. Hemresa, efter 30 minuter, samma adress, och samma sträcka kan man tycka, men se, nu kostade resan 38:-, och detta för att chauffören valde att inte ta E4:an, vilket den första chauffören gjorde.

Är det rimligt, att chauffören väljer körväg om det blir en dyrare resa? Jag tycker nog att dom bör välja det billigaste alternativet och inte en väg som dom tjänar 1 minut på att åka, det är inte dom som betalar. Och jag vet, in facto, att detta hänt tidigare, då jag själv åkt med personen, och då jag nämnde det för chauffören så stängde han av taxametern så det blev en vanlig 36 kronors resa vilket det kostat tidigare.

Vi käkade middag på West side igår, jag kände inte för att laga till mat hemma, då jag gjort bort en arbetarhelg nu. Man blir lite slut på, och jag iddes inte komma på vad som kunde vara mer lättlagat än att få maten serverad utan att behöva starta upp en spis (smart tänkt, Maria).

Och kvällen avslutades med kaffe och Farmen veckofinal, intrigerna tätnar, jojo. Nä, egentligen fattar jag inte varför jag kan tycka att det är fascinerande att se på den såpan, förhållandevis vuxna människor som inte kan bete sig, bättre än så där. Fast när man sitter i soffan så vet man egentligen inte hur dom upplevt alltihop, vi får ju bara se en bråkdel av allt som händer. Dessutom umgås dom med en grupp människor som dom inte själv har valt.

Och givetvis, tv produktionen har väl knappast totat ihop en grupp som skulle vara som hand i handske, dom väljer naturligtvis personer som är varandras olikheter, annars blev det väl inget att se på, tyvärr, och lite konstigt. Vi dras onekligen till det turbulenta och det ej förutsägbara, det är mest spännande 😀

Dont_Try_to_Explain_Yourself_to_Stupid_People__42129.1405426399.1280.1280

Hoppas på en fin måndag, för er allihop!

Skogsbrand

Av , , 2 kommentarer 3

Hade jag tur igår eller vad. Först var jag ju upp på Mariehem, till mina föräldrar. Jag hade ju talat om för morsan att vår dammsugare hade gett upp så då åkte dom och köpte en ny till dom själva och jag fick överta dammsugarnas Rolls Royce.

Vi har aldrig ägt en dammsugare som varit så här bra, eller jo, den allra första som vi fick för 25 år sedan, det var också en värsting som sög fast mattor och diverse saker åkte in i den. Den här verkar vara exakt lika bra men med fördelen att man kan ändra sugstyrkan med sex olika lägen. Perfekt, nu slipper jag peta in katthåren i röret, jag slipper till och med stå på knä med klädvårdsborsten för att ta bort katthåren från rumsmattan, nu fixar vår nya dammsugare det.
 
Sen kom min käre make, Åke hem. Han hade varit och köpt en försenad födelsedags present, detta fina halsband och dessa coola örhängen, jag har aldrig sett såna förut.
 
Idag skiner solen och apropå en skinande sol så kom jag ihåg en gång för längesedan. Vi, dvs jag, Åke och Theresé (detta var före Niccos tid), var uppe i stugan på sensommaren. Vi satt ute där på kvälls sidan och noterade ett flammande gult/rött sken, på andra sidan sjön, uppe på berget.
 
Ju mer vi tittade desto säkrare blev vi på att det var en skogsbrand. Fast vi kunde inte begripa hur det kunde brinna däruppe, in the middle of nowhere, inget hus finns det där och det ligger dessutom en två – tre kilometer från vägen.
 
Nå, vi beslutade oss för att ta bilen och åka dit och kolla läget, innan vi ringde brandkåren. Det var en himla tur, att vi gjorde det. När vi äntligen kom oss runt hörnet på berget så uppdagades det vad skenet var för något…soluppgången. Men så fånigt, att vi inte hade sett eller kunnat lista ut det. Men jag har aldrig förr eller senare sett ett sådant sken, så för mig var det nog inte så konstigt att det blev en del huvudbry.
 
Och med dom orden önskar jag nu er en fin dag.
Maria Lundmark Hällsten