Etikett: Jennifer

Julrullar, jo tack så mycket!

Av , , Bli först att kommentera 3

Vid lunchen igår så åt jag och Åke blodpudding, ingen favoriträtt men nångång per halvår så äter vi det. Jag frågade Jennifer vad den vegetariska versionen på blodpudding var, då hon äter vegetariskt i skolan. Det var så olika sa hon men blodpudding får dom tydligen inte längre i skolan, det är potatisbullar istället.

Hm, jag som trodde att barnen tyckte om blodpudding.

Hon tyckte då i alla fall att julbordet i skolan var det bästa. Jaha sa jag, och vad fick du då? Vårrullar, svarade hon, Men Hallå, vaddå vårrullar, skulle det vara julmat det, då får dom väl ändå döpa om den till julrullar.

En granne som mina föräldrar hade för längesedan, var dagmamma, och hon hade en pojke där som tydligen aldrig, fick äta något som var onyttigt eller konstigt på något sätt. Då han fyllde sex år frågade denna granne, honom vad han önskade sig mest av allt. Jo, det var blodpudding det. Han hade hört dom andra barnen prata så varmt om just den och han ville så gärna smaka. Hon fixade blodpudding till honom på hans födelsedag och med mammans, högst motvilliga medgivande, fick han smaka men om han någonson fick äta det hemma, ska var osagt. Idag har han förhoppningsvis flyttat hemifrån och bestämmer själv vad han vill ha för mat.

Ha en bra dag och planera en god middag, och framför allt, en middag ni själv vill ha!

Lundalogén

Av , , 3 kommentarer 3

Jennifer vill ha designade ostskivor på sin macka. Med designade menas att dom ska anpassas till hur mackan ser ut. är den rundad uppe i ena hörnet ska osten skäras runt på den sidan och är hela smörgåsen rund så ska hon ha två rundade skivor, hm…vilket påhitt.

Hon frågade igår, vart ordet smörgås kommer ifrån, det låter ju lite halv knäppt om man delar upp ordet, smör-gås, vart kommer gåsen in i bilden?

Idag ska jag ragga upp någon som skulle vilja adoptera en Herman. Herman är egentligen en surdeg som ska bli en sockerkaka efter tio dagar. Man tar hand om smeten och efter 10 dagar ger man bort två delar till någon som ska börja om från början. En del är redan bortlovad till Birgitta så jag har en del kvar. Får se om någon i grannhuset kan tänkas vilja ha en Herman. Våran del, eller egentligen Jennifers, för det var hon som kom dragandes med den, ska idag bli en kanelkaka.

Imorgon är det arbetsdag igen, i alla fall för många, mitt jullov fortsätter till den 4/1-10, då jag ska skrivas in på arbetsförmedlingen. Theresé och Anders kommer upp på onsdag, från Järlåsa så då får det väl bli julklappsutdelning igen. Två julaftnar/år är inte fy skam. Hon ringde igår och undrade om det skulle bli same procedure as last year, och med det var frågan om vi ska fira nyår på Lundalogén i vanlig ordning. Lundalogén är hemma hos Brälla och Lena och dom har väl mer eller mindre blivit påtvingade att ha nyår för oss alla, då det blivit mer eller mindre tradition att vara där och ingen planerar för något annat. Åke får nog fråga vad dom tänkt sig i år.

Ni får ha en bra dag!

En hemlighet att avslöja

Av , , 2 kommentarer 2

Något som jag har undvikit att tala om, vad det gäller cheven och dess låsanordning som fryser hela tiden, är att jag inte har låst förardörren när jag har åkt bort och detta enbart av den anledningen att jag inte har velat bli utlåst. Jag har inte lämnat några värdesaker i bilen och inte heller bilnycklarna, jag har räknat kallt med att inget skulle bli stulet, inte heller bilen, och vi har klarat oss undan.

 
Nu kan jag skriva detta då Åke har uppfunnit ett hopkok som han har hällt i låsena och se, nu fryser dom inte längre. Kanske borde söka patent på smörjan?
 
Det roliga var då jag och Jennifer for på Maxi, då jag hade parkerat bilen sa jag till henne att inte låsa dörren, jag gjorde det med centrallåsningen och drog upp knappen på min dörr så den var olåst. Då vi kom tillbaka till bilen var knappen nere och alla dörrar låsta…??? Jag muttrade och var bergsäker på att jag inte tryckt ner knappen men men, jag fick vara glad för det var inte tillräckligt kallt för att låset skulle ha hunnit frysa på den korta tid vi var borta.
 
Nåväl, i tisdags, då jag skulle iväg så hade inte motorvärmare med kupévärmare hunnit gå så länge och jag var tvungen att skrapa rutorna. Jag började med att starta upp bilen och sedan klev jag ut för att göra mitt jobb, när jag var klar och skulle in igen så var dörren låst…ännu mer??? Men då visste jag att jag inte hade haft fel, jag hade lämnat dörren olåst på Maxi men bilen har ibland eget liv och den låser alltså dörren själv, då den känner för det.
 
Nu hade jag sån extrem tur att jag hade låst upp alla dörrar med centrallåset och bilen hade bara låst förardörren så jag tog mig in i alla fall. *suck* tänk vilken dag det annars hade blivit, jag utlåst från en bil som stod och puffade på, dessutom nytankad för 400:-. Jaja, som sagt, det är väl bättre att det händer saker hela tiden istället för att livet skulle vara jämngrått och trist.
Enya, en högst motsträvig katt som inte vill finna den rätta julstämningen, luvan får hon slippa och även katterna ska få go´maten idag.
 
Nu vill jag önska er alla en riktigt God Jul med fina klappar, god mat och trevligt sällskap! En speciell hälsning får gå till Järlåsa och dottern Theresé med sambon Anders, ha en bra Jul så ses vi om en vecka och hälsa Järlåsa borna från oss.
 
Sen, inte att förglömma, så är det inte bara julfirande för oss, jag och Åke firar också förlovningsdagen idag, 24 år sedan i teverummet uppe hos min farmor och farfar i Malå/Lainejaur. Jodasåatt…
 

Smällkaramell för Bob Marley?

Av , , 5 kommentarer 3

 

Igår fick Jennifer främmande av en gammal klasskompis till henne som heter Isabel. Dom skulle ut och prova på brädan. Jennifer har varit ute varje dag sedan snön kom, och åkt snowboard. Ingen stor kulle men alldeles lagom att göra sina första åk på.
 
Vi var en sväng på Teg för att hämta igen sommardäcken till gammbilen som eventuellt kan bli såld imorgon. Det kommer en från Lycksele och ska se på den. Låset på cheven var inte det enda som frusit, det hade även stor låset till kallförrådet. Efter en del kämpande gick det upp.
 
På kvällen plockade Jennifer fram filmen Ice Age 3 och jag tror att vi skrattade 55 minuter av 60. Vi såg inte klart på filmen men den är ju bara för bra, och det finns en viss suspekt figur som på minner om en som vi känner och det blir bara mer knasigt då man ser den personen framför sig hela tiden. Av förståliga skäl ska inga namn nämnas. Eloise borrade då ner skallen i hennes sängplats, undrar om hon var less på skrattet.
 
Hur ska vi tro att julen kommer att se ut om 10 år, detta är julpyntet Jennifer gjort på skolan. En rasta smällkaramell. Klura på den ni.
 
Ni får ha en bra dag!

Klappar

Av , , Bli först att kommentera 3

Gårdagen gick som planerat, Jennifer fick sin spruta och det funkade bra, vad jag däremot inte visste var att alla under tretton år ska ha två sprutor, så vi får åka tillbaka om 3-4 veckor. Dom har kommit fram till att det fungerar bättre på minderåriga, att få fördela innehållet i sprutan på två tillfällen.

Sen åkte vi till "The boss", jag hade bakat en saffranskaka som jag bjöd på och sedan lämnade jag några små men ändock innehållsrika julklappar till henne och hennes två yngre döttrar.

Jag blev erbjuden att få köpa ett par skor av henne, när vi var ute på shoppingrunda förra gången men jag tyckte att det var så onödigt, skor har jag, så jag avstod. Men hon gav mig i alla fall en älgstek och en serveringsbräda med skiffer sten på, så jag blev inte utan julklapp ändå. Även fast jag hade klarat mig utan klappar, jag vet att jag skulle få i princip vad jag ville om hon hade råd. Men varför ska man ge saker till varandra bara för att? Att ge till dom närmaste är väl helt ok men till andra, som redan har allt, det blir oftast nån hyllvärmare eller dammsamlare.

I skolan till exempel. Jennifers klass hade bestämt att ge varandra en klapp, alla köpte något för 30 kronor och sedan fick en elev ta en klapp varje dag. Jag menar, vad får du för 30 kronor som är något att ha…absolut ingenting. Dom kunde istället ha gett varandra pengarna och köpt en godisbit eller en glass, till sig själva eller varför inte lägga dom i klass kassan så hade den vuxit litegrann. Eller, för att ge ännu ett alternativ till deras miljötänk, dom hade ju faktiskt kunnat skänka dessa pengar till tigrarna som dom nu sponsrar. Hm, kanske något för dom att tänka på till nästa gång.

Nä nu ska jag ge datorn vidare till Åke och själv ska jag kamma håret oh göra mig iordning för dagen. Ha det gott!

 

Det kom ett…

Av , , 2 kommentarer 5

Fick precis ett mail från Victor och Jennifer. Dom sitter på Hedlundskolan och har haft en uppgift om miljön. Nu har dom då kommit på att dom skulle maila brevet till mig och jag skulle lägga ut det på bloggen för att så många som möjligt skulle ta del av deras tänk.

Så här tycker dom att vi ska göra för att spara på miljön:

Tänk mer på miljön!
För du som vet att du slänger skräp på marken, har vi en fråga till dig, brukar du slänga skräp på marken inomhus också? För vissa är det i alla fall självklart att man kastar i en soptunna!
Panta! Det finns absolut inget negativt med att panta, det är hur lätt som helst och du får pengar själv.
Om du inte har så långt till jobbet eller till skolan kan du gå eller cykla.
Om det är väldigt långt kanske du kan ta buss. Men det är ju klart, du kanske har en etanol bil eller någon annan bra miljöbil. J
Om man vill göra nåt alldeles extra kan man skänka pengar! Det finns hur många olika organisationer som helst så det är bara att välja vilken du tycker är bäst.
Vi på Hedlundaskolan håller på med att skänka pengar till tigrarna, men som sagt det finns hur många organisationer som helst att välja mellan!
Vi har en sak till att ta upp. Köp ekologisk mat, kläder m.m. Alla varor behöver inte vara ekologiska men någon vara någon gång hjälper är bättre än ingenting!

Hoppas ni fick några tips i alla fall! J

                                       //Victor och Jennifer klass 5 på Hedlundaskolan 

 

ockupation

Av , , 2 kommentarer 3

Min sjukdom eller vad man ska kalla den är borta, mår precis lika bra som in onsdags, knepigt men tur, nu är det bara att hoppas att Jennifer och Åke slipper få en släng eller däng av den.

 
Igår kom det hit en äldre man för att intervjua Åke, dom använder materialet på universitetet, och han ställde hur många frågor som helst om hur Åke upplever vissa saker eller hur han tycker att det ska fungera i samhället. Såna där samhällsfrågor som man egentligen inte ens kan svara på om man inte först får bli lite insatt i vad eller varför man skulle göra på ett visst sätt.
 
Hela intervjun tog 1½ timme och Åke hann ångra flera gånger att han gått med på detta. Nåväl, då mannen skulle packa ihop sin dataväska och fara härifrån så studsade han till på stolen då han böjde sig ner för att lägga dit datorn. Väskan var nämligen ockuperad:
 
När Åke schasat bort Eloise och mannen lagt ner datorn så hann han inte mer än vända bort blicken från väskan så låg Eloise där igen. Och nu var den ju dessutom uppvärmd av värmen från datorn. Så kan det gå om man kommer hit och lämnar väskor öppna.
 
Jag passade på att slå in en del (ja inte slå in som i att slå sönder utan lägga jul papper om en del paket), nu då Jennifer var i skolan igår och jag liks gick omkring här hemma. Jag saknade ett paket och gick runt i cirklar för att leta fram det. Jag var så säker på att det skulle ligga på ett smart ställe i vårat sovrum. Efter 10 minuters sökande hade jag istället hittat en julklapp jag köpt åt Åke men som jag faktiskt hade glömt bort, och den låg inte i sovrummet utan ute i hallen. Sen hittade jag till slut klappen jag letade efter, den var redan inslagen och låg längst upp på en hylla med böcker, den var ju för tusan nästan kamouflerad däruppe, inte konstigt att man inte hittade den.
 
Till nästa jul ska jag börja lägga alla saker på ett och samma ställe och inte sprida ut dom överallt.
 
Fast jag har då än så länge inte köpt samma julklapp, 2 år i rad, Som Svärmora gjorde då Theresé var liten. Hon gav en likadan, tjock, sagobok till Theresé två jular i rad och Theresé var måttligt road av det.
 
Nä, nu stundar frukosten, sen har jag fått det eminenta uppdraget att lägga ut Åkes ”gamm” bil på blocket. I eftermiddag ska Jennifer får vaccineras och sedan ska jag åka förbi på jobbet med några julklappar om bossen är hemma. Ha det gott!

Inte bra

Av , , 8 kommentarer 4

Tyckte att jag inte var helt hundra igår, lite små ont i benen och på kvälls sidan blev det kallt som sjutton här hemma. Satte på mig ett till par byxor, en extra tröja och virade in mig i en filt och sa att det är väl märkvärdigt att det ska vara så kallt i lägenheten,

Åke höll inte med om detta utan tyckte att det var ganska varmt. Provade febern och ja, det var det som var problemet.

Jag tror att det var över fyra år sedan jag var hemma och sjuk, annars brukar jag passa på att göra bort sjukdomar när jag är ledig. Har man tur nu så är man då i alla fall frisk och kry till julen. Litegrann som Jennifer, hon har inte många sjukdagar men jädrar då det drar ihop sig till sport/påsklov, då ligger hon.

När vi var på Maxi, i förrgår, så hämtade jag ut fotona som jag lämnat in för framkallning, kort till kort, och höll på tippa omkull då han sa vad det kostade. 25:-/kort x 17 stycken, då hamnade vi på 425:-. Hur kunde jag vara så knäpp att jag inte frågade innan, jag kunde inte i min vildaste fantasi, tro att det skulle vara så dyrt. En femma styck kanske. Ja det var bara att betala och se glad ut, fast jag svor till då han sa priset. Men jag tror att Tex son blir glad över korten som jag har tänkt skicka till honom. Kort på hans pappa i yngre dagar.

Sen får man väl vara glad att man numer har digitalkameran, då kostar det ju ingenting så länge man inte framkallar dom, och vill man göra det så är det betydligt billigare. Tänk förut, då man hade en "vanlig" kamera, när man väl tog fram den och skulle knäppa kort så tog man flera stycken på samma gång, sen lade man bort kameran och plockade fram den efter flera månader och gjorde om samma  sak. Korten blev ofta stela och tillgjorda, man ville inte "offra" kort på någonting som man inte visste hur det skulle bli. Nu kan man ta hur många man vill och sedan sitta och sovra bort sånt som inte blev nånting. Det är väl den största fördelen med digitalkameran.

Nä, nu ska jag ta en ipren, väcka Jennifer och fixa frukost. Ni får ha det bra, själv tar jag det lugnt idag.

Vinhak i pilträdet

Av , , 2 kommentarer 4

Igår då jag svängde in bilen på Näckrosvägen , var det något som saknades…några stora, härliga pilträd.

Jag kan ju förstå varför, dom boende i det huset har ju ingen vidare utsikt, men jag visste att en tjej i den här familjen, skulle bli grymt besviken. Då Jennifer kom hem frågade jag om hon sett något annorlunda ute, nä, men hon hade inte kommit den vägen, då jag sa att träden var borta så kom det en del ord från hennes mun som jag inte tänker ta upp här, sedan sa hon att det där…har dom gjort bara för att jäklas och hon tyckte att vi skulle flytta härifrån.

Det har nämligen varit populära träd att klätta i, dom hade också fixat dit en liten korg i ett av träden där dom hade diverse saker som en freesbee, några pantflaskor, en boll osv. Tänk vilken humor det hade varit om dom lagt dit några tomma vin pavor, ett vinglas och en askkopp, vad tror ni trädfällarna hade tänkt då? Att nån tossig skumtomte hade det som ett annat vinhak där hon/han satt och pimplade vin och kollade in utsikten.

Historien om filtren i ventilationsluckan fortsätter. Kertsin frågade vaktmästaren om dessa filter och han sa att filtren hade plockats bort, dom ska inte sitta där. Nähä…varför sitter dom då kvar på vissa ställen? Sedan ringde Janne till vice värden och han sa: Filtren ska sitta där. Hm…vem ska vi nu tro på och vad ska vi göra, ta bort dom eller låta dom sitta kvar, thats the question.

Ni får ha en bra dag och kom för all del ihåg, ät inte snö som är gul!

Adrian Skräcklund

Av , , 2 kommentarer 3

 

Jag var och såg på en julkonsert i lördags. Jennifer är med i en kör och dom uppträdde i Hedlunda kyrkan tillsammans med tre andra körer. Mina föräldrar var också där och tittade.
 
Det enda som verkligen stör och det felet fanns vid förra julkonserten också, och det är deras orgel. Dom spelade på den och rätt var det är så skriker den falska toner så det skär i öronen och jag hör glimtar av en spökskiva vi hade som barn, med en skumtomte som hette Adrian Skräcklund.
 
Dom sjöng jättebra, allihop men den orgeln är ett störande moment, som borde åtgärdas.
 
Min chef fyllde år igår så jag tänker överraska henne med något gott, nu på morgonen, eller gott och gott, det beror väl på vad man gillar förstås. Hon ska få en apelsinglögg, pepparkakor och choklad fingrar, hade jag tänkt.
 
Ikväll ska det bjudas på glögg i bastun och det blir nog sista gången därnere, på ett tag. Nu är det ju så mycket annat att tänka på.
 
Jag mailade fram och tillbaka till min kusin Anna igår och vi insåg vad lite tid man har, egentligen. Och vad man fyller sina dagar med. Jag skrev att man får vara glad att man faktiskt hinner stiga upp innan det är dags att gå i säng, och det känns verkligen så, ibland.
 
Vi sitter ofta i soffan, så där strax före tio på kvällen och säger, jaha, det var den dagen det. Och man hinner tvär tänka, vad stackarn har vi gjort med dagen. Igår blev det ju som jag skrev tidigare en sväng, tur och retur till Övik, fort har det gått 4 timmar, och det känns inte som om man åstadkommit något speciellt, men det är väl för att man suttit still på ett säte även fast bilen har rört sig.
 
Nä, dags att tänka ut en lämplig frukost till Jennifer och försöka starta upp henne. Ni får ha en bra dag, själv kommer jag att ta med mig hårfönen till bilen, låset har nämligen frusit och det var inte alls förvånande, jag visste det, HA…
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten