Etikett: Pixie-Bob

Inget jäkla fredagsmys, tack så mycket!

Av , , 4 kommentarer 18

Då man var tonåring, var det inget jäkla fredagsmys eller Tacodinner. Utbudet av mat, var inte lika stort som det är idag. Men som specialare ibland, kunde det serveras köttfondue. Det var det lilla extra, gott och annorlunda.

Vi åt nog det några gånger då Theresé var liten och även Nicco, men det dröjde nog inte så länge innan jag lät fonduegrytan vandra vidare. Idag, då vi är sugna, så steker jag köttbitarna och sedan äter vi det på det traditionella sättet som vi gjorde det på, som barn.

Det ska vara en cirkel på tallriken, fylld med olika kryddor, sallad i mitten och en rejäl klick med gräddfils dipp. Vi åt det igår, jag och Åke. Köttet steker jag utan nån krydda alls. Det doppar man ju sedan köttet i.


Man får en helt annan smaksensation, då man äter det på detta viset. Kryddorna framhävs på ett annat sätt. Vi äter också mjukt bröd vid sidan om. Som barn, var detta bröd, ALLTID en baguette, som delades i flera bitar. Allt hörde som ihop.

Kommer ihåg första gången jag blev introducerad till Tacos. Jag jobbade en period i mitt liv i köket på en förskola. Jag gick utöver, ordinarie kokerska, som råkade vara en gammal klasskompis till mig.

Vi skulle då ha en personalfest. Först skulle vi tillaga Tacos, käka det och sedan dra vidare till Blå Dragon eller om det var Blå Aveny, jag kommer inte ihåg, annat än att jag gick vilse på det stället vi åkte till, haha, ovanligt, not.


Denna Taco middag, tyckte jag smakade dåligt, tillbehören var väldigt enkla, men jag vet att alla var fascinerade över hur gott det smakade. Ja, alla utom jag då. Fast idag äter vi ju det, och jag tycker visst att det är ok mat. Vissa saker lär man sig att tycka om.

Bobby, Järlåsa katten, har tydligen hittat nåt den ser ut att tycka om. Sallys napp, som hon sparat som minne. Bobby var in i hennes rum och kom utspringandes med den i munnen, haha. Theresé Hällsten fångade händelsen på bild.

Ja våra katter var också intresserade av saker gjorda av gummi…till exempel fötterna på Niccos barbie dockor *nickar*

Har varit ut på morgonsvängen. Solen speglades i Tvärån och det såg ut som rena guldet i vattnet. Och med den här bilden önskar jag er alla en fin måndag!

Tuggummi med skalbaggar i 😳

Av , , 2 kommentarer 16

Kan man ens ta semester från bloggandet… näpp, det går inte. Får ingen ro förrän jag skrivit lite.

Jag hamnade på Coop Tomtebo igår, och kolla vad jag hittade, som jag köpte till Sally.


Wow, jag visste inte ens att tuggummi innehåller plast. Eller kan man egentligen skriva vad som helst. Typ, detta tuggummi innehåller inte skalbaggar. Najs, då köper man ju det och tror sedan att alla tuggummin man ätit genom livet, har varit gjorda på skalbaggar som lever i gummiträden i Brasiliens regnskogar.

Även om det förmodligen är sant, det finns inga skalbaggar i tuggummit, men det gör det inte i andra heller… fniss.

Tycker inte om Pucko, men tänkte att man ändå kunde få prova en burk med en twist. Här var det roliga, det dom skrivit på burken, längst upp i kanten, haha…


Jag hade ärende på mitt jobb igår och då jag kom hem så var Theresé, Sally och Bobby redan här. Theresé noterade att katten jag har på frysen i köket, ser ut att vara just en Pixie-bob. Ja visst ser ni likheterna.


Winstone är återhållsam, nyfiken men lätt rädd, för den lilla katten. Respekt, det är bra Winstone, du gör helt rätt.


Bobby fräser lite lätt åt honom men det blev då aldrig någon cirkus. Han verkar inte heller fega, utan han är nog nyfiken han med, fast på nytt ställe och med allt annat så kan det ju ta ett tag innan han är riktigt varm i pälsen.

Det fick bli ett kort inlägg idag, ska fundera ut nån lunch, och sedan dra iväg på ett annat ärende. Avslutar med ett konstaterande jag gjorde för ett tag sedan. För visst ser det ut som om det var dags för semester, då man sätter på sig byxan avig, men märker inget förrän det gått över en timme, haha…


Ha en fin måndag, allihop!

Redo för äventyr!

Då börjar jag idag med en dementi. Jag skrev ju att Bobby (inte säkert att det är vad han kommer att heta än), han är inte en Bob Cat. Så här kommenterade Theresé igår och sedan mitt svar.

”Bobby” är en Pixie-Bob, ingen Bob cat (Bob cat betyder lodjur) Mamman till den första pixie-bob:en hette Pixie, och därför…

Rackarns, Bob cat, lät nästan som catepillar, haha, han kan heta byggare Bob, tycker jag. Får väl dementera imorgon dagens…” slutcitat

Nu har dom tänkt att ”Bobby”, kan få hänga med ut äventyr. Det ser han ut att vara redo för.


Theresé har köpt en väska som han kan sitta i då dom far ut på hajk.


Ja jag tror att allt man lär dom från början, kommer inte att vara nåt konstigt i framtiden. Dom vänjer sig fort vid nya saker.

Letade i mitt mejlarkiv, sökte efter en specifik adress, och där kom det plötsligt mejl som Nicco skickat för drygt 8 år sedan, innan Winstone flyttade hit. Vi hade en fotosession inför julen. Var tvungen att skratta då jag såg bilden. Våra katter var lite som Winstone, ville vara med överallt. Jag tror att det är Eloise på bägge bilderna.


Och där i botten fanns även denna bild, och det är nog en av dom allra första, på Winstone. Inte vi som fotat, utan förmodligen ägaren till kenneln.


Blir man då nå glad då man ser att väderleksproffesorerna haft fel, det ser inte att det ska regna i 3 veckor längre. Jisses, det såg grått ut ett tag där, kändes som om vi kanske skulle få se sol, då semestern skulle vara till ända.

Men nu är det på gång, den lilla solen. Även gräset, såg jag igår. Eller ja, Nicco påpekade att det höll på vara dags att klippas. Då jag kikade ut så ser det faktiskt ut som om våra järnstolar är rotade i backen.

Nåja, gräset är då grönt i alla fall. Och det är precis som med städningen, det kommer inte att försvinna av sig själv. Så ingen behöver vara rädd att gå miste om lite gräsklippning. Och blir det inte idag, eller imorgon, så kommer det att sitta kvar till den dag vi känner för det.

Här avrundar jag nu inlägget med att önska er alla en fin dag och här får ni en rolig historia att börja dagen med. På återstörande, mina vänner!

Lille Jonny kom in i köket där hans mamma stod och lagade middag. Hans födelsedag var i dagarna och han tyckte att det var ett bra tillfälle att tala om vad han önskade sig.
– Mamma, jag vill ha en cykel när jag fyller år.

Lille Jonny var lite av en bråkstake. Han hade varit i bråk både hemma och i skolan.

Mamman frågade om Jonny trodde att han förtjänade några presenter.

Självklart tyckte Jonny det.

Jonnys mamma som var en kristen kvinna tyckte att han skulle se över sitt beteende det senaste året och sen skriva ett brev till gud och förklara varför han tyckte att han förtjänade en cykel.

Jonny sprang upp för trapporna till sitt rum och satte sig för att skriva ett brev till gud.

“Käre Gud,
Jag har varit en väldigt snäll pojke detta året och skulle vilja ha en cykel när jag fyller år. En röd. Din vän Jonny.”

Jonny visste att han inte varit ärlig, han hade ju inte varit riktigt snäll det senaste året. Så han knycklade ihop brevet och började på ett nytt.

“Kära Gud,
Detta är din vän Jonny.
Jag har varit ganska snäll i år och skulle vilja ha en röd cykel i present när jag fyller år. Tack på förhand Jonny.”

Jonny visste att han fortfarande inte var ärlig så han rev sönder brevet och började om igen:

“Kära Gud,
Jag har varit en hyfsad pojke i år och jag vill verkligen ha en röd cykel på min födelsedag. Din vän Jonny.”
Jonny visste att han inte skulle kunna skicka detta brevet heller till Gud.

Jonny kände sig väldigt upprörd. Han gick tillbaka ner i köket och sa till sin mamma att han skulle gå till kyrkan.
Jonnys mamma trodde att hennes plan hade fungerat för Jonny såg väldigt ledsen ut.
– Kom hem innan middagen bara, sa mamman.

Jonny gick ner för vägen till kyrkan och väl där gick han fram till altaret. Han såg sig omkring för att se om någon var där som kunde se honom.
Han lyfte upp en staty av heliga Maria, lät den snabbt glida ner innanför jackan och sprang sen ut ur kyrkan. Han sprang hela vägen hem och väl hemma så sprang han genast upp på sitt rum där han skrev ett nytt brev till Gud.

“JAG HAR DIN MAMMA. OM DU VILL SE HENNE IGEN SÅ GE MIG DEN SATANS CYKELN!
HÄLSNINGAR… DU VET VEM!!”

Är jag lättläst, månntro 🤔

Av , , 2 kommentarer 15

Undrar om jag är genomskinlig och lättläst 🤔 Det är så många som vet vad jag skulle gilla, på riktigt. För att ta ett exempel, min vän Elisabeth, skickade det här lilla inrednings tipset.


Och då jag såg den så hade jag i huvudet, på 0,001 sekund, redan slängt ut vår toalett, och installerat den där 😍

Men jag hejdade mig, hahaa…. Vi ska i alla fall vänta tills det är dags, och tänk, nån gång i framtiden, kanske det blir en toalett till, nere i källaren. Hm…

Fast ok, jag kanske inte är så svårläst, med våra döskallar som finns utspridda, lite överallt.

Min Annika, ni vet, den där gammbossen, som kallar mig för Ulla-Bella, för att jag en gång för längesedan, jobbade hos henne. Hon som startat upp bageriet i Vojmån. Den Annika, var med i tidningen Land. Om ni klickar på bilden så kommer ni till ett jättefint reportage om henne.

 

Det är så roligt att allt detta blev av. Jodå, jag och hon utbytte tankar och idéer redan för över 20 år sedan. Platser att öppna nåt litet Café på, och så vidare. Och som hon säger i reportaget så har detta varit hennes dröm, sedan barnsben. Så det är ju extra kul, att hon faktiskt, förverkligat sina drömmar, big tajm!

Själv har man både en och två drömmar, men det mesta jag skulle vilja göra, lägger jag på sparhyllan. Finns inte tid till, just nu. Kommer kanske aldrig att hända heller, livet pågår ju för fullt och jag vill nog inte dra igång nåt, som man inte kan syssla, 100% med.

Känner jag mig själv, så är risken stor då, för ett haveri. Men det känns ändå bra att ha nåt som ligger där, kanske det slår rot och börjar växa, i framtiden. Vi får se!

Vi satt ute igår med, jag städade bort påsken.

Och Winstone fick lite spa tid. Lite ansning av päls, kloklipp och sånt.

Hans päls är en never ending story. Men men, det är så med dom små djuren.

Till Järlåsa kommer det att komma ett litet djur innan sommaren. Deras lilla/stora Evert, finns tyvärr inte längre 😔 Och efter att det nu gått några månader så har dom bestämt sig för en ny stjärna. Denna gång blir det en Pixie-Bob. Lite lodjursliknande med extra tår, som ser ut som ett par lovika vantar på tassarna.


Nä, jag ska börja jobba tidigare idag, så det är väl dags att göra ett ryck. Börjar med en påtår av kaffet, haha bra ryck, där!

Ha en fin måndag, allihop!

Maria Lundmark Hällsten