Etikett: förskola

Den råa sanningen, take it or leave it!

Åke ser på naturkatastrofer på teven och kommenterade precis vad nån sa. -Det tog 130 år att bygga upp den där staden och 10 sekunder och den var jämnad med marken. Historien förtäljer inte HUR stor staden var eller vilken naturkatastrof som inträffat. Jag gissar hej vilt på tornado eller nåt sånt.

Nå, med den kommentaren sagd, reflekterade jag en nanosekund, över själva uttalandet. Och jag refererade till en annan händelse. Ingen katastrof, utan det handlade mer om hur lång tid nånting ta och hur fort allt kan hända.

Detta har jag skrivit förut, för länge länge sedan och händelsen i sig, var då Nicco gick på förskolan Klumpen. På vintern åkte dom skrana och pulka nerför en kulle, och därnere stod ett x antal större träd. Ett av dom, i ganska direkt anslutning till själva lutningen på kullen.

För att minimera olycksrisken, så lindades trädet in med skranor (presenning täckta) madrasser men trädet stod ju kvar. Egentligen, var det enda sättet att vara hundra säker på att ingen skulle bryta ett ben eller krascha med huvudet före i trädet, att ta bort trädet.

Fröken Thomas, kontaktade kommunen, och fick till svar att det tar sekunder att såga ner ett träd, som det tagit hundra år för trädet att växa upp. Så det blev ett nix pix. Här är jag osäker på om det var jag som skrev till dom och ifrågasatte uttalandet och kontrade med, att det tar en sekund för ett barn att bryta ben eller nacke också. Och där svarade dom att dom kunde gräva bort kullen istället 😵‍💫

Oj så mycket dumt, ja, lika jäkla dumt som när jag hälsade på där, en gång och gungorna var nedtagna. Då jag frågade om anledningen sa dom att dom var så underbemannade att barnen inte fick lov att gunga. Dom hade ingen som kunde ha koll på dom. Snacka om att ta bort lekar och att ha kul, och ändra allt till enbart förvaring. Här lägger jag givetvis inget på lärare och pedagoger, utan på kommunen som fördelar pengarna på detta sätt.

Pratade med Tina igår. Som vanligt med mycket skratt och funderingar. Vi kom in på ämnet filter på mobilen, och alla som älskar hennes mobil, då hon har ett fel på kameran som gör att alla ser nalta yngre ut. Och här kan dom ju säga att inga filter använts 😄 Hon sitter med andra ord, på en dyrgrip.

Vi filurade på varför man använder filter, speciellt på profilbilder på fejjan och andra ställen. Risken är överhängande att du sedan träffar en person i riktiga livet men ingen känner igen den andre, för verkligheten stämde inte riktigt med filterlivet.

Mja det är ju valfritt, och nånstans tror jag att vi alla, som har våra rynkor och skavanker, blir lite gladare då man ser hur man kunde ha sett ut…eller är jag ute och cyklar 🚴‍♀️🫣 Världen vi lever i är väldigt ålders och utseende fixerat, klart att man inte vill se gammal ut. Eller som en mycket god vän till mig sa, och vi garvade rått. ”-Jag är sur, men jag behöver väl för faan inte se, sur ut!” ☹️

Tina och jag satt också, oberoende av varandra och försökte sätta ihop nya avatarer på FB. Vi var bägge två, lätt irriterade över dom val som finns. Jag gav upp, dom rynkor jag ville sätta i ansiktet fanns inte, så jag kände inte igen mig. Men, kanske… om jag jämför filter från snapchat...

Och min avatar…

Haha, jag lite likt ändå. Tänkte jag inte ens på förrän jag såg dom efter varandra. Men, bara så ni ska känna igen mig, här är den råa sanningen. Men, det är fortfarande samma människa inuti, kan ni tänka…

Kan ni gissa vem som står bakom… haha…

Ha en fin lördag allihop!

Inget jäkla fredagsmys, tack så mycket!

Av , , 4 kommentarer 18

Då man var tonåring, var det inget jäkla fredagsmys eller Tacodinner. Utbudet av mat, var inte lika stort som det är idag. Men som specialare ibland, kunde det serveras köttfondue. Det var det lilla extra, gott och annorlunda.

Vi åt nog det några gånger då Theresé var liten och även Nicco, men det dröjde nog inte så länge innan jag lät fonduegrytan vandra vidare. Idag, då vi är sugna, så steker jag köttbitarna och sedan äter vi det på det traditionella sättet som vi gjorde det på, som barn.

Det ska vara en cirkel på tallriken, fylld med olika kryddor, sallad i mitten och en rejäl klick med gräddfils dipp. Vi åt det igår, jag och Åke. Köttet steker jag utan nån krydda alls. Det doppar man ju sedan köttet i.


Man får en helt annan smaksensation, då man äter det på detta viset. Kryddorna framhävs på ett annat sätt. Vi äter också mjukt bröd vid sidan om. Som barn, var detta bröd, ALLTID en baguette, som delades i flera bitar. Allt hörde som ihop.

Kommer ihåg första gången jag blev introducerad till Tacos. Jag jobbade en period i mitt liv i köket på en förskola. Jag gick utöver, ordinarie kokerska, som råkade vara en gammal klasskompis till mig.

Vi skulle då ha en personalfest. Först skulle vi tillaga Tacos, käka det och sedan dra vidare till Blå Dragon eller om det var Blå Aveny, jag kommer inte ihåg, annat än att jag gick vilse på det stället vi åkte till, haha, ovanligt, not.


Denna Taco middag, tyckte jag smakade dåligt, tillbehören var väldigt enkla, men jag vet att alla var fascinerade över hur gott det smakade. Ja, alla utom jag då. Fast idag äter vi ju det, och jag tycker visst att det är ok mat. Vissa saker lär man sig att tycka om.

Bobby, Järlåsa katten, har tydligen hittat nåt den ser ut att tycka om. Sallys napp, som hon sparat som minne. Bobby var in i hennes rum och kom utspringandes med den i munnen, haha. Theresé Hällsten fångade händelsen på bild.

Ja våra katter var också intresserade av saker gjorda av gummi…till exempel fötterna på Niccos barbie dockor *nickar*

Har varit ut på morgonsvängen. Solen speglades i Tvärån och det såg ut som rena guldet i vattnet. Och med den här bilden önskar jag er alla en fin måndag!

Minnen som finns lagrade i bilder och ljud

Av , , 2 kommentarer 19

Nä, det var ingen som gissade vad jag hämtade hos Bo-Lage igår. Vilken tur, då behöver jag inte bjuda nån, på den 😁

Kommer ni ihåg Råstoff med salted caramel.. en underbart god likör.


Nu finns den, med lakrits smak. Givetvis inget för er som inte gillar lakrits, men det gör jag, ibland. Får nog prova den ikväll, efter avslutat jobbpass.


När jag letade efter teckningarna igår, hittade jag en pärm från förr. Jösses, lite skolpapper och gamla klassfoton. Bland annat ett från förskola, eller lekis, som vi sa, på den tiden. När jag ser min uppsyn, jag såg btw likadan ut som på den här bilden, haha. Fast nä, jag log faktiskt på skolbilden. Här är det riggat, haha.


Så tänker jag först, Tjorven, och sedan tjurskalle, Så kom jag ihåg att jag hade med mig 1 krona till lekis. Då vi skulle hem, visade jag upp kronan för nån, jag tappar den och den rullar in under is som samlat sig under hängrännan.

Jag fick inte fram den utan det blev värsta projektet. Till slut gick jag och hämtade fröken som sedan hjälpte mig att hacka fram den. Och här VET jag, hade hon inte hjälpt mig, hade jag stått kvar där tills jag klöst fram den med bara händerna. Även om det hade tagit hela dagen.

Då är man väl som en tjurskalle, va. Så kom jag att tänka på min morbror Assar, han som gjorde lumpen med min Åke.


Kommer så väl ihåg en gång, när jag var hos mormor, och Assar var där. Han skulle lyfta upp mig och jag ville icket det. Jag gjorde mig så olyftbar jag bara kunde och han lyckades inte hålla fast mig. Haha, han berättade detta för mig senare i livet, och han hade inte kunnat förstå hur ett barn kunde göra sig så omöjlig att lyfta upp. Jag hade sträckt upp armarna i luften och böjt mig bakåt som en ostkrok. Och där halkade man ur hans grepp.

Lite roligt då jag tänker på det för visst har jag sett andra barn, göra exakt samma sak. Hur vet man att det är så man gör?

Älskade by the way, min morbror, han var mer som en storebror. Ställde alltid upp och gjorde ingen skillnad på folk och folk. Det var nån man såg upp till. Tyvärr blev han inte äldre än 27 år, fruktansvärt tragiskt, men sant.

Tror inte jag är lika tjurskallig idag. Nää, jag tror jag väljer mina strider men visst, handlar det om en sak som betyder mycket, då kommer det beryktade pannbenet fram. Sen beror det på vem man frågar också.


Tänk vad en bild kan få en att minnas. Sen kan man alltid fundera över VARFÖR, detta minne ens sparas i hjärnan Hur kan jag komma ihåg känslan, atmosfären runt omkring, till och med att vissa saker bara kunde rinna av mig, likt vatten på en gås. Konstigt!

Samma sak är det definitivt med musik. Som kan framkalla så många olika känslor, till stor del, beroende på vom man gjorde något speciellt då man lyssnade på just den låten. Ibland förknippar man även musik eller bilder till olika lukter, Ganska fantastiskt ändå!

Ni får ha en fin fredag, allihop!

Dom kommer att gå svältdöden tillmötes :O

Av , , 2 kommentarer 15

Har ibland svårt att låta bli att lägga mig i diskussioner, speciellt på FB, där man liksom kan hamna i hetgröten på ett ögon”klick”.

En av dom aktuella ämnena just nu är om förskolan på Rödäng som tänker servera 5 vegetariska måltider i veckan.

Screenshot 2019-11-06 09.21.57Klicka på bilden om ni vill läsa mer.

Här går vissa i taket, oh hemska tanke, barnen kommer att gå svältdöden tillmötes. Dom kommer att bli undernärda, orkeslösa och inte kommer dom att lära sig nåt heller. Ingen vill äta äcklig mat, barn älskar kött och hatar grönsaker.

Ungefär så låter det, ok, jag överdrev liiite, ta bort svältdöden, så är resten sanning.

Anledningen till varför jag gav mig in i detta var för att jag blev så less att man  svänger till det, och får det att låta som om staten kommer att tvinga alla i Sverige att äta gurka och nån tomat, resten av livet.

75294169_10157561907596585_3125394495244337152_n

Sen kommer det in en där och börjar dumförklara en kvinna med svordomar och skriva med stora bokstäver,  och jag förstår inte grejen, kvinnan är ju så saklig som hon kan bli och försöker inte alls påtvinga den andra, nåt överhuvudtaget. Och där hoppade jag in och ställde följande fråga:

”Har en fråga till dig. Om barnen fick se vilka djur dom äter, hur dom slaktas och behandlas, tror du då, att dom skulle äta det? Bara undrar, bara för att…”

Här är svaret:

”Varför skulle de inte veta det??? Måste de få mat de inte tycker om för att det ”är nyttigt o bra” för vissa!!! Lämna ut ett frågeformulär på en Svensk skola o fråga hur många som vill äta veganskt eller vego, som de tvingas till, du får inte många ja där…”

Jag kontrar med:
”Inte många ja heller, om dom fick se filmerna med kycklingkvarnar som mal ner djuren till en massa som sedan ska blekas, färgas och smaksättas, så nån överhuvudtaget kan stoppa det i munnen. Vi tycker tydligen olika om vad som är äckligt eller inte. Tror inte alla håller med dig och inte alla som håller ned mig heller. Är bara spyless på att det alltid ska vara antingen eller, svart eller vitt, fast det finns hela j-vla regnbågsfärger och ett helt spektrum av gråa nyanser. Det ena behöver inte utesluta det andra, eller?”

Svar på det:

”ja men nu handlar det om att en hel förskola ” bestämmer” vad alla barn ska äta, Jävlar e det kött på menyn så står de o gör veganskt, kommer de att göra tvärtom nu när 90% vill ha kött????”

Ehhh, ok? Och då skriver jag avslutningsvis och en liten förklaring innan, personen jag diskuterar med framhärdar att vegetariskt mat är äckligt.

”Jag vet inte vem du är eller vilka erfarenheter du besitter. Själv har jag varit barn en gång i tiden, har egna barn och barnbarn, har även jobbat i köket på en förskola, och kan med dom erfarenheterna tala om att barn överlag, inte alls vill ha kött som i kött. Grin och gnäll det är segt det är äckligt det går inte att äta…äckligt, om vi väljer det ordval du kör med.

Barn gillar köttbullar och korv, men tala om för ungen att det finns lök i köttbullarna så kommer dom att tycka att det är lika äckligt.

Vi vuxna säger att dom får lära sig att äta det, mm, vilket innebär att man lika gärna kan lära dom att äta nyttig mat också. Det absolut roligaste av allt i denna smått löjliga diskussion, är att det handlar om 5…5 måltider på en hel 7 dagars vecka med alla mål mat dom klämmer i sig, övrig tid.

Så nej, jag tror inte att dom kommer att bli undernärda, tärda och orkeslösa. Är det som många tror att det är det som händer då man äter vegetariskt så menar ni samtidigt att dom dagar det serveras pannkaka, så går era barn på knäna av orkeslöshet, eller? För att avrunda mitt deltagande i denna tråd så för mig, är detta ett jättebra förslag och jag hoppas fler förskolor tar efter.”

Och sen har det varit tyst i det inlägget. Inte för att jag nu tar åt mig äran och tror att jag satt nån på plats. Nä, hon orkade kanske inte mer, eller så kom hon inte på nåt bra svar.

Nicco tipsade om en podd som handlar om just hur man kan undvika såna här diskussioner, som oftast blir väldigt enkelriktade, en lyssnar inte på den andra och den tredje lägger in egna teorier och skiter fullständigt i allt annat som delgetts. Jag har lyssnat på den podden och jag håller med dom, så där är det och visst kan man undvika klavertramp, om man vill 😀 Här finns den för er som också vill lära er nåt, klicka på bilden så kommer ni dit:

Screenshot 2019-11-06 09.33.22

I just det här matinlägget, så kan ingen ha läst eller hört hela historien. Ingen tvingar nåns barn att bli vegetarianer, dom får äta vad dom vill då dom är hemma. Och det är ju jätte synd att många barn, uppenbarligen, inte fått en speciellt varierad kost hemma, då kött är ett absolut måste, varje dag…i alla fall om man ser vad folk skriver 😀

Nej, nu har jag vräkt ur mig allt detta och det här är ju min blogg där jag skriver precis vad jag vill, men vill nån diskutera vidare här, så varsågod, kommentera och jag kommer att svara  på bästa sätt jag kan.

Fick betalt för en av mina bilder jag tagit:

75181378_10157561849436585_8669050200284725248_n
60 kronor, jo man tackar, ska jag plocka ut slantarna och parta en dag eller ska jag byta in den till 2 nya, hm. Svår fråga…not, jag byter in dom 🙂

Ha en fin dag, allihop!

Har skaffat nytt jobb!

Av , , Bli först att kommentera 15

Årsdag idag…det var nämligen 34 år sedan vi fick Theresé:

68557_10151372247962060_1852624735_nOch efter fem dagar på BB, så hämtade Åke hem oss och jag har aldrig åkt så långsamt i bil, någonsin (inte ens utan gas stag i bussen) som den dagen. Han tordes knappt gasa, det var dyrbar last 😀

Här en mer uppdaterad bild, som Nicco tog på oss alla 3, på nationaldagen i Uppsala:

69339004_10157348545561585_7927651828957708288_nJag gick förbi Niccos förskola idag på morgonpromenaden:

67947158_10157348547991585_4982965565841735680_nOch jag var ju tvungen att fota, även om det tog emot. Jag vill ju inte att nån ska tro att jag inkräktar och försöker fota några konstigheter. Nå, det såg ju lugnt ut, tar upp mobilen och givetvis, då kommer en pappa med barn på cykel.

Känner mig nödbedd att förklara vad jag håller på med. Det är nämligen så här att jag, för 17 år sedan, målade dessa små runda tavlor som sitter här:

68513588_10157348560736585_4400427744052117504_nDetta var en gång i tiden ett rött äpple med hjul under och däruppe sitter en mask och kör. Men att färgen ens sitter kvar (och tavlan för den delen) går över mitt förstånd. Ja sa jag till pappan, dessutom målade jag med inomhusfärg. Då skrattade han till och sa att då, säger det en hel del om den färgen.

Har inte sett om det finns nån fler kvar, tror jag gjorde 5-6 stycken med olika motiv. Dom spikades upp på lekstugan, träd och det här förrådshuset.

Roade mig också att räkna hur många trasiga kontra hela, bevattningssäckar som står runt björkarna är.

68397318_10157348546001585_8779526650447527936_nOch på sträckan som bara går här, rätt över från vår infart, och rundningen vid Ica Nära, så finns det 15 hela och 10 trasiga…jojomensan. Jag utnämner mig nu själv till bevattnigskontrollant, och jag fakturerar Umeå Kommun, 1 gång/månad.

Gjorde som jag sa igår, städade lite och botaniserade i blåbärsbusken, Winstone också:

68430806_10157348548926585_4913776155259043840_n 68751536_10157348548536585_1360390329336856576_nSnacka om blåbärsår i år, vi har aldrig haft så mycket bär nån gång i denna buske.

I eftermiddag ska jag kaffedejta en annan Helena, och den här gången på vårat Ullas. Kollade in Ullas öppettider och fick en smärre chock, eller vad säger ni om ni kikar på morgonsdagens öppettid:

67952902_10157348548341585_3860626710873505792_nWOW, och tänk om det hade gått att köpa en nattamacka och kanske en…öl 😀

Ha en fin fredag, allihop och stort grattis till Theresé, här till vänster, och moster Emma till höger!
Skanning_20190315 (5)

Supermänniskor vs vi vanliga dödliga

Har man lite att göra så ordnar man nåt att greja med. Igår hittade jag på att jag skulle gå igenom en kartong med bilder, det blev mer än en kartong, kan jag ju säga.
Sen fick jag igång skannern och la upp lite bilder på datorn. Vad sägs om den här:

53377734_10156966727711585_9022116732721954816_oBilen vi hade då Nicco föddes, så hennes absolut första åktur, på väg hem från BB, var i en Valiant, med röd skinnklädsel, jojo 😀

Vi hade en röd Valiant då Theresé var liten, hm, weird.

Och den här bilden som Åke hade, på en Ford Vedette, 58:a, som han och hans kompis Larry, köpte 1976 för 120 svenska enkronor, och sålde året därpå för en tusenlapp, jämt.

53752710_10156966603616585_8818831493901058048_nJag gillar kortet, skulle kunna tänka mig en förstoring på den och hänga upp på väggen.

Sen i nån låda hade jag detta recept som florerade där på 90 talet.

2019-03-03_181003

Jag fick just den här av lillebror Lars. På den tiden jobbade jag i köket på en förskola, nån typ av projekt där jag skulle gå utöver ordinarie kokerska (Sussie) och blev plötsligt utlånad till en annan förskola.

Nu tyckte inte riktigt jag om det, jag menar, jag kände ju dom flesta på ”min” förskola, men ingen därnere. Så i min frustration kopierade jag receptet och skickade det brevledes till min gamla förskola, så dom skulle fatta att jag inte var så glad där jag hamnat. Dom skrattade mest…haha 😀

Och här kan ni få skratta åt ett klipp, på supermänniskor som fixar allt, kontra vi andra, vanliga dödliga 😀

 Önskar er nu alla en underbar måndag och avlutar med en bild på min gammhund, Lady.
Skanning_20190304

Hett tips!

Av , , Bli först att kommentera 11

Läste en Allers tidning och hamnade på Tips sidan, och detta tips, väckte ett minne:

46396514_10156726148681585_618525232503717888_oBack in the days, typ, för över 20 år sedan, jobbade jag i köket på en förskola. Detta var ett jobb där jag skulle gå utöver, kokerskan, som råkade vara en gammal klasskompis till mig, Sussie.

Tror vi garvade varje dag, åt både det ena och det andra. Hittade vi inte på ofog och skämt, så kom det av bara farten, eller rättare sagt, helt ogenomtänkt.

Det var nu strax innan jul och Sussie tyckte att vi skulle koka risgrynsgröt…till 40 barn med personal. Med den mängden ätande, så krävdes det en JÄTTESTOR kastrull.

IMG_3682

Klicka på bild för länk till sidan där bilden finna

Den togs fram. mjölken kokades upp och grynen åkte ner i kastrullen.

Vad som sedan följde var en liten miss, tror inte ens att vi kan skylla på ålder och glömska, möjligtvis tillfällig sinnesförvirring, för oss båda två.

Vi gick in i fikarummet, som låg vägg i vägg med köket, och där drack vi kaffe, surrade, pratade med personal som kom och gick, filosoferade, jag menar, vi hade ju all tid i världen. Fast…vi glömde ju bort en sak, gröten borde ju kanske ha rörts om, några varv, då och då 😀

Gissa vad som brände fast i kastrullen…och gissa hur högt upp i kastrullen, det satt fast?

Hela vägen upp var det fastbränd gröt, det fanns inte på världskartan att vi skulle få ren kastrullen. Så hon frågade faktiskt områdeschefen om lov, att få skrota den, och det fick vi. Tänker här att det knappast hade hjälpt med tipset från Allers, lite för mycket bränt.

Bidde ingen gröt den dagen, eller ja, kanske en av havregryn, möjligtvis mannagryn, men då under sträng övervakning av oss båda två, under tillagningen. Så ett hett tips kan ju vara att hålla koll på tiden så slipper man arbetet som kan bli efter en bortglömd gröt i kastrull.

Idag ska jag införskaffa hundmat, hämta en beställning gjord till Bo-Lage (spännande), plocka upp blodsockermätaren, hämta upp B:son, och ikväll åker vi till Umevatoriet och hoppas få se lite stjärnor. Det får vi oavsett, men frågan är om det blir riktiga stjärnor eller låtsas, beroende på hur klar himlen är. Kan ju ändras från hur det ser ut just nu.

domteater-1Klickbar bild

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Idé torka!

Av , , 2 kommentarer 14

Jag jobbade en kort period i mitt liv, i köket på en förskola/dagis. Jag kockade inte ensam utan gick utöver, ordinarie kokerska, och det var ingen mindre än en gammal skolkompis, Sussie, som jag kände sedan tidigare. Vi hade mycket roligt ihop, då vi arbetade.

Ibland gjorde vi stordåd, och andra gånger vimsade vi bort oss, som den gången vi slog igång en STOR kastrull med risgryn, som sedemera skulle bli till en gröt. Eftersom det skulle ta ett tag innan den kokade upp, och vi hade gjort bort allt annat arbete, så fanns det tid för chill i fikarummet.

Vi chillade lääänge…för länge, innan vi kom på att kastrullen stod på plattan, så var det bara en svart gegga, ända upp till kanten. Det bidde ingen risgrynsgröt, den dagen. Men vi räddade alltid upp situationerna vi ibland hamnade i. Ja vadå, man kan väl trolla med knäna! 😀

Funny-Friendship-Quotes-A-good-friend-would-offer-you-an-umbrellaBild lånad HÄR

Vi skrev matlistor, och hade vi tur, så rullade förslagen bara på och vi kunde göra lista för flera veckor framåt, det kändes bra, och det skulle kännas ännu bättre idag, om man hade den fantasin. Jag testade igår…jag gjorde matlista för 10 dagar, sedan tog det stopp.

Men det känns väl ändå någorlunda bra, och jag har nåt att utgå ifrån. Men det är som rackarn då det blir idé torka. Man kanske vill testa nåt nytt, så gör man det, och man tycker det smakar fantastiskt bra. Det roliga en sån gång, är att det 99 gånger av hundra, bara görs en gång, sen faller det i glömska och man är tillbaka i sin ordinarie kryddhylla, och gör det man är van att tillaga, och dom smaker man alltid kört med.

Jag försöker blanda så man inte äter potatis två dagar i rad, eller pasta, ris eller mjölmat, men det är inte så enkelt, alla gånger. Idag ska det i alla fall serveras, den dyraste ugnsgratinerade korven, som någonsin har lagats till i detta hus. Och det blir med en botten av Napoli, senapsinsmord rödstugekorv, toppade med ost…och till detta, kokt potatis.

Jag kände mig tvungen att mejla Resta Gård och fråga om priset på korven, verkligen kunde stämma, och ja, den kostar 25kr/hg, och korvringen jag köpte vägde drygt ett kilo…jaja, som sagt, den smakar säkert bra och vi ska äta upp varenda liten smula.

Hoppas på en bra dag, för er alla!
201539842402451107646wx1015hy569

Jag tål kyla i vinter!

Av , , 2 kommentarer 10

Det gick bara fint att få igen mina pengar för spriten (Fireball), dom öppnade inte ens korken, men å andra sidan, vem skulle slå över spriten och spara hemma, för att sedan dricka upp det som var kvar, då det ändå innehöll för mycket av en giftig vara? Mycket bökande för liten slant, nää, inte jag i alla fall.

Nu när jag då druckit av den där förgiftade saken som innehåller ett medel som bland annat hjälper flygplansvingarna att behållas isfria, och i kylarvätska, så antar jag att det inte kommer att frysa is i mitt hår, i vinter, inte heller kommer jag själv att frysa så mycket, haha…kanske därför jag tycker det är så varmt härinne, ja där ser man, inget ont som inte har något gott med sig 🙂

Idag har jag jobbat 4 år på samma ställe, kanske ska fira det med en godsak som jag kan åka dit och bjuda på, bara för att. Jag kommer så väl ihåg, första mötet, och då jag åkte hem, hade jag en anställning, bara så där, vad glad jag var.

Jag hade ju då en praktikplats, som jag hade hunnit vara på i en vecka, detta på en förskola och jag kände ju i benmärgen att det inte var ett jobb för mig. Det ska till en speciell typ av personer, för att fixa ett sånt jobb, det tror då jag på.

Vi är nog alla som har ett jobb man brinner för, gjorda för just det, och fixar man det inte, så har man nog inte hamnat rätt, utan ska nog söka sig vidare för att hitta det där man känner extra för. Därför är det ju också idag helt åt skogen att folk ska tvingas söka x antal jobb, för att vara aktiva i sitt sökande, javisst…men om dom jobben inte finns då?

Det är verkligen ett dilemma, hamnar jag någon gång i framtiden i den karusellen, kommer jag att söka random, hjärtspecialist, hjärnkirurg, veterinär, ja allt, och i slutändan framstå som rätt så korkad eftersom jag inte har utbildning för något av det, utan det enda som händer är att jag stjäl tid av dom som sitter och går igenom ansökningarna, så man får väl börja med att skriva att man inte alls, är kvalificerad för just det jobbet, men att man ändå är tvingad att söka.

Ja fy för den lede, men jag är inte där nu, och man kan alltid hoppas att det kommer att ändras i framtiden. Synd att det ändå blivit som det är idag, för 25 år sedan, blev man ju uppmanad att knalla in på en affär eller ett företag och bara fråga om dom hade ett jobb att erbjuda, har inte hört talas om att det funkar så, idag.

Däremot finns det ju bemanningsföretag, dit man kan vända sig och göra en intresseanmälan, inte riktigt samma sak men täcker ändå upp rätt så bra.

Nåja, nu ska jag ut med vovven, in i dimman, vill säga, ser rätt tjockt ut, på vår gata i stan. Önskar er alla en fin tisdag!

Foto1134

 

 

Vilket jobb dom gör, egentligen

Av , , 2 kommentarer 13

 

Är det någon som känner igen eller kommer ihåg lektanterna? Theresé pratade just om Prussiluskan i Pippi Långstrump böckerna, som nu råkade vara just en lektant. Åke har pratat om lektanterna som dom hade här på Västerslätt då han var liten.
Jag, däremot har inget minne av någon lektant, utan dom försvann förmodligen någon gång i slutet på 60 talet eller så fanns dom inte på alla områden i stan. Detta ska då ha varit ”tanter” som via kommunen, hade i uppdrag att vistas på lekplatserna, kanske dom ansvarade för något lekförråd eller dylikt, jag vet inte riktigt.
Men ganska coolt egentligen, men jag undrar jag, det skulle förmodligen inte fungera idag, det är ju knappt några barn ute på lekplasterna längre, förut hade man som inget annat att välja på, inte hade vi datorer…mobiler…ja, ni vet, utan vi var ju ute tills det var dags för Bolibompa.
Sedan gick samtalet över till alla dom som jobbar på förskolorna, vilket jobb dom gör egentligen. Barn i alla ära, men man vill ju också ha vuxenkontakt. Jag vet, ju lite om vad det handlar om att vara på en förskola, jag började ju min praktik där, men fick mitt nya jobb innan den första veckan var avklarad.
Jag saknade nog att kunna föra ett ”vanligt” samtal med en vuxen människa. Men samtidigt har dom ju ett, på sitt sätt, spännande jobb, där alla barn är under utveckling, det händer saker hela tiden, och dom får vara med på allt det. Ja, jag tycker då dom gör det bra och vilken tur att det finns dom som ger sin tid till att vara med på den resan, med våra barn, medan vi gör andra arbeten.
Önskar er alla en fin skärtorsdag… hm, är det idag månntro, det kan dyka upp påskkärringar, och ska man ladda för det?