Vi hade möte med skrivarcirkeln i dag och det var intressant som vanligt.
Vi är tolv personer som skriver om våra liv, så barn och barnbarn kan läsa hur det var “förr i tiden”. Tolv olika livsöden. Vi pratar kring olika teman och hjälper på så sätt varandra att plöja upp minnesspåren i våra hjärnor. Ju mer vi pratar och tänker, desto mer kommer vi ihåg.

Jag har ju två berättelser: en från tiden i Fåglum, den jag skriver om i “Den långa resan”, och en annan som börjar när jag är 10 år och har kommit tillbaka till Finland. Två olika kulturer, två helt olika berättelser.

Jag berättade att jag börjat skriva om “Den långa resan” på min blogg. Lite nervöst med mina cirkelkompisar som läsare…

I går investerade jag i två nya krukväxter. En Kalandiva, en variant av Kalanchoe med små rosenliknande blommor

(hoppas alla knoppar spricker ut)

och något slags Honungsträd med pyttesmå blad, som behöver mycket vatten.

Bladen är små som knappnålshuvuden.

Det ser lite risigt ut i mer än en bemärkelse och det var väl det jag föll för. Det ska bli en sann utmaning att försöka liva upp det.