Marja

Den långa resan.

Lyfter man blicken…

Förr hade man såna där hyllkantband eller spetsar, som man satte fast med häftstift. Finns de fortfarande? Vad fyllde de för funktion, förutom att vara dekorativa förstås?

Kom att tänka på det när jag lyfte blicken på väg till Kretsloppsrummet och såg fina vågformer i snön på garagetaken.

Som ett fint kantband.

Snön ligger alldeles plant på den korrugerade plåten.

Går man närmare och sträcker på nacken, ser man det fina vågmönstret.

Man ser så mycket mer när man "lyfter blicken", för:

Lyfter man blicken, finns inga gränser! (Japanskt ordspråk)

 

2 kommentarer

  1. Sus

    Det är så rätt, man bör lyfta blicken lite oftare! Kul associationer du fick där 🙂 Kantband var fina, vi hade dem överallt, så småningom kom det ju sådana man kunde klistra fast också. Tror de finns kvar, men är väl ovanligare… lite svårare att hålla rent, kanske man tycker…?

    Underbart japanskt ordspråk! Tål att tänka på!

    Tack för det och kram på dig

  2. Babs

    Oj vad fint du har fångat snöbårderna!
    Ja, dom fästes med häftstift kommer jag ihåg, sen när man skulle torka så åkte all smuts ned mellan bården och hyllkanten men fint var det.
    Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.