Vilken tur att jag hade tid hos sjukgymnasten i dag, för plötsligt blev det så där akut och dramatiskt för mig igen.

I går eftermiddag fick jag akut ont i ett muskelfäste vid axeln. Jag kunde inte lyfta armen och minsta rörelse gjorde vansinnigt ont. Ett tag trodde jag att axeln hade hoppat ur led. Jag har haft lite känningar några dagar, men inte brytt mig så mycket.

Natten blev mardrömsaktig. Jag sov knappast något, låg på ena sidan och kramade en kudde för att hitta en avlastande ställning, vaknade till ett par gånger med avdomnad arm och en gång med hjärtklappning efter en jobbig dröm. Hade jag inte haft tiden hos sjukgymnasten hade jag troligtvis åkt upp på akuten.

Sjukgymnasten konstaterade att det var fästet på en av musklerna som håller axelkulan på plats som gjorde ont. Jag fick några rörelser och rekommendrades att äta Ipren, som ju är både smärtstillande och antiinflammatoriskt.

Nacken är mycket bättre. Röntgen är beställd och jag blev erbjuden att låna en Tens-apparat. Tens= transkutan elektrisk nervstimulering, fungerar så att man via elektroder på huden tillför svaga strömimpulser, vilket ska avleda hjärnans smärtförnimmelser. Jag sätter elektroderna två och två på axlarna och så pirrar det lite… Efter midsommar har jag en ny tid hos sjukgymnasten då vi ska utvärdera om den behandlingen ger någon verkan på mig. 

När jag kom hem stoppade jag i mig en Ipren, smorde in axeln med Ipren-gel, åt en sallad och somnade sedan på soffan. Sen pratade jag en lång stund i telefon med min kompis, som är uppe i Norrbotten. Jag skall  åka dit och fira midsommar igen. Åh, vad jag längtar!

Nu känns det mycket bättre. Jag har varit ute på en promenad i regnet. Jag älskar att gå i skogen när det är fuktigt. Det luktar så gott och jag får stor lust att kasta mig raklång på marken och borra in ansiktet i blåbärsriset.

Nu ska jag snart preparera mig med mera Ipren inför natten.

God natt mina vänner<3