I Bryggartäppans lekplats står ett par gamla päronträd, som påminner om den tiden då täppan var Bränneriets fruktträdgårdoch päronen användes till spritframställning. Fortfarande bär träden fin frukt och just nu pågår vilda försök att få ner de attraktiva päronen.

Träden är så höga att man måste klättra upp för att nå frukterna. Tidigare år har jag sett ungdomar komma sent på kvällen och skaka träden eller klättra upp för att få tag i päronen.I morse såg jag vad jag först trodde vara en förskolefröken, men sedan visade sig vara en mamma till ett av barnen, klättra upp i ett av träden och kasta ner päronen till de påhejande små barnen. När hon kom ner stod hon en stund och pratade med dem… jag hoppas att hon förklarade att man inte kan klättra upp i vilket päronträd som helst och palla päron. Sen kramade hon ett barn extra mycket, sprang ut till sin cykel och for iväg. Hoppas hon inte kom för sent till jobbet. En tuff mamma var det i alla fall.

Jag sitter och väntar på flickorna. Har precis kommit hem efter en liten utflykt längs Götgatan. Var på Gudrun Sjödéns affär och gissa vad jag köpte… jo, en randig tröja. Jag blev nyligen faktiskt tvungen att kasta en som blivit alldeles för trasig, så antalet randiga tröjor i garderoben är konstant 15 stycken. Vad är det för fel på mig? Fast de flesta börjar bli så slitna att jag bara har dem som hemmatröjor. Den här tröjan är randig i grönt och mörkblått.

Jag stack mig in på biblioteket på Medborgarplatsen och där hittade jag något som fick mig att tänka på 1-milahalsduken. En lång stickad orm ringlade ovanpå bokhyllorna.

Bibliotekarien berättade att det är en anställd på ungdomsavdelningen som vill lära ungdomarna sticka och kommit på idén om ett gemensamt projekt. Jag berättade om Ritvas projekt med 1-milahalsduken i Umeå och hon blev förstås imponerad.

Ha en mysig fredagskväll <3