Marja

Den långa resan.

En kul tisdag.

Jag får ont i knän och fötter av att gå på hårda gator och jag saknar min cykel. Jag tror nog att jag skulle våga cykla här. Det verkar finnas gott om cykelbanor mellan gata och trottoar. De är smala och enkelriktade. Folk cyklar i full fart och de är duktiga på att ha cykelhjälmar. När jag stod och väntade på grönt ljus vid Götgatan, susade klungor av cyklister förbi och jag tittade längtansfullt efter dem. Fast jag skulle nog inte åka så där fort.

I dag åkte jag åt fel håll med tunnelbanan. Det händer inte så ofta, men nu åkte jag en ny sträcka. Jag fick för mig att jag skulle åka till Mariatorget. Minns inte om jag varit där tidigare. När jag skulle åka hem, for jag åt fel håll, men upptäckte det vid första hållplatsen.

Mariatorget är en charmig del av Södermalm. Mitt i parken finns en fantastisk fontän som heter Tors fiske. Det kanske inte syns så bra, men Tor har sin hammare i den höjda handen.

torsfiske3

Hundarna gillade att bada i fontänen.

I dag kom en dam ut från toaletten på PUB med en remsa toalettpapper som hade fastnat under foten. Jag blev tvungen att påpeka det för henne och försökte skämta till det med att säga “Det är tydligen inte bara i filmer sånt händer”. Hon fanns sig snabbt och kontrade med “Vilken tur att det hängde under skon och inte någon annanstans”. Så det kan bli.
Sen blev jag petad i rumpan när jag stod där och väntade på grönt ljus. De blindas förening har en klubblokal på Gotlandsgatan och nästan varje dag möter jag människor med vita blindkäppar på väg till eller från lokalen. Det finns en trappa man går i ner till Götgatan och jag fattar inte hur de klarar det där. Det var alltså en sådan där vit käpp jag blev petad med, mannen skulle känna efter var stolpen med trafikljuset var för att veta var han skulle stanna. Vi skrattade gott åt den lilla incidenten.

Jag önskar att affärskedjan GRANIT fanns i Umeå. De har fantastiska förvaringslösningar och annat rustikt och praktiskt. Jag var inne i dag och köpte ett gäng bruna små papperspåsar, som jag ska pimpa och använda som presentförpackningar. Killen som hjälpte mig välja tittade lite lustigt på mig när jag sa att jag skulle scrappa på dem. Det kanske blir lite pyssel i helgen igen när Ronja kommer.

”Närmare nu”, skriver Krister Gidlund och jag vet inte om jag vågar gå in mera på hans blogg http://ikroppenmin.blogspot.se/.

 

Ha en skön tisdagskväll <3

 

P.S. I morgon, onsdag, är det en minneskonsert för Anna Lindh i Kungsträdgården 18.30 – 20.00. Är så glad att jag är här. D.S.

.

 

6 kommentarer

  1. Maggan

    Vänta med cykeln tills du är på hemmaplan i Umeå igen. Bra att du påminde om Kristian G. Jag följer också hans blogg men det är några dagar sedan sist. Underbar kille! Önskar bara att man vore lite bättre att skicka kommentarer till honom.

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Jag tyckte jag såg att Kristian hade över 900 kommentarer på det senaste inlägget. Han är helt fantastisk i sitt skrivande.
      Cyklandet får nog vänta tills jag är hemma igen… hoppas snön inte kommer tidigt i år. 🙂

  2. Ditte

    Det är så roligt att läsa om dina upplevelser i stan, för jag känner igen så mycket…Jag ler inombords.
    Jag förstår att du har trevliga dagar i Stockholm. Och vädret för att utforska stan är ju helt perfekt.
    Och att cykla är går jättebra, bara man håller sig från Götgatan i rusningstid för där tror cyklisterna att de alla är med i tävlingen Tour de France och att inga som helst trafikregler gäller dem. Puh!

    Granit gillar jag också, alltid hittar man något…Bra priser dessutom.

    Ja, i morgon är det minneskonsert för Anna Lindh i Kungsan och jag skall också försöka gå dit. Men vi har Max hos oss eftersom det är en bebis på gång i hans familj. Men han gillar musik…

    Kramar!

  3. Marja Granqvist (inläggsförfattare)

    Då ses vi kanske i Kungsan i morgon kväll. 🙂
    Håller med om att cyklisterna far som dårar på Götgatan. En positiv sak är det i alla fall att de allra flesta har cykelhjälm på sig. Så är det inte bland vuxna i Umeå. 🙂 Kram

  4. Märta

    Jag förstår att du kunde åka i fel riktning från Mariatorget 🙂 Det är ju så långt ifrån varandra tunnelbaneuppgångarna så man blir helt förvirrade när man kommer upp/ner. Det är länge sedan nu, men jag klev av där varje dag i 18 månader samt massor av korta perioder senare. Eftersom jag bodde i olika riktningar gällde det att vara skärp när man skulle välja uppgång.
    Fina bilder o texter från dina aktiviteter. Inte behöver jag själv då gå på dessa utställningar :-))
    Vintern dröjer i Umeå, men idag satte de upp plogpinnar efter vägen. I år lyxiga sorten med reflex, vissa år endast ”kvistar”.
    Kram o njut av barn o barnbarn i vardagen!

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Det var inte från Mariatorget jag åkte fel, där var jag mycket noga med att ta samma uppgång/nedgång som jag kommit från. Det var när jag skulle byta vid Slussen, som jag åkte in mot stan i stället för motsatt riktning. Jag skulle ha gått ut och promenerat hem i stället, men hade lite ont i fötterna.
      Som du ser har jag det hur bra som helst här och njuter verkligen av Stockholm, barn och barnbarn. Ha det så bra och hoppas vi ses snart. 🙂 Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.