Vilken pissdag det blev i dag. Nåja, till största delen i alla fall.

Jag hann inte ens hem med den här ljusvasen jag köpte på Mio innan den gick sönder. Busschauffören körde som en tok i halkan och knyckstartade bussen precis innan jag hann sätta mig, så jag föll mot fönsterkarmen med ryggsäcken emellan. Jag kände att det krashade till. F-n också.

Jag kunde inte somna i natt trots att jag var trött. Jag antar att det berodde på att jag stökade omkring till kl 03.00 och antagligen gått över trötthetsgränsen som för mig är vid kl 01.30. Efter en stund steg jag upp och satte mig vid ett korsord, samtidigt som jag proppade i mig några rotfruktschips jag hade kvar i skåpet.

Jag somnade kanske vid kl 04.00 och väcktes av att telefonen ringde strax efter kl 07. För mig var det mitt i natten och min första tanke var förstås att något hänt mina nära och kära. Det var en man som pratade engelska med afrikansk brytning som frågade efter Bo… B…O och så ett efternamn jag inte uppfattade. Jag sa att han ringt fel nummer och då ville han ha det rätta numret!! Vår dialog gick runt, runt och jag förklarade säkert tre gånger att han hade ringt fel nummer och att jag tyvärr inte hade det nummer han behövde och till slut avslutade jag samtalet. Sen fick jag riktig noja. Jag tänkte på det jag läst om att man får samtal från Afrika som kostar en skjortan… eller är det då man ringer tillbaka? Hur som helst, blir man väckt så där abrupt mitt i natten och blir rädd, så fungerar ju hjärnan inte så värst logiskt. Till slut lugnade jag mig och kollade numret. Landsnummer ­+34… det borde vara Spanien. Sen kollade jag samtalstiden… 1 minut och 30 sekunder, inget maratonsamtal till Afrika alltså.

Men jag kunde inte somna om, så min dag började tidigt. Ute dalade snön ner och världen var täckt med fluffigt sockervadd. Så vackert och fridfullt.

Sen for jag alltså ner på Mariedal, till Sporthuset. Hittade vad jag skulle ha och plötsligt dög det inte. Ingenting dög. Jag steg upp på en sådan där pall med hjul under och plockade vinglande ner varenda ryggsäck från översta hängaren. ”Ja, du undrar säkert vad jag håller på med”, sa jag till en tillskyndande expedit, ”det gör jag själv också.” Jag kunde inte bestämma mig, så jag hängde upp alla säckarna igen. Det var dagens gymnastiska övning.
I morgon far jag ner på stan till Utebutiken och hoppas att jag är på bättre humör.

På Kupan hittade jag två fina instruktionsböcker om akvarellmålning och ett par fina örngott. Nöjd, nöjd. Sen blev det en jätteräkmacka och te på Viktorias Café. Ännu mera nöjd.

Mitt hem ser ut som ett slagfält. En låda ska upp till vindsförrådet, en väska ska till Myrorna, Pysselväskan är fortfarande ouppackad, en hög med tidningar under soffbordet, en hög som ska strykas i sovrummet och kluster med saker både på köksbordet och soffbordet. Jag tror det är därför jag inte kan sova. Måste röja.

Ha en skön måndagskväll <3