I dag hände samma sak igen. Jag satt och väntade på att bli insläppt på vattengympan och en annan kvinna än förra veckan kom och började banka på dörren. Då var det bara ett par minuter kvar tills någon skulle komma och öppna. Hon bankade och bankade tills en naken karl kom och öppnade. Han såg inte glad ut. Jag fattar inte vitsen med att inte orka vänta.

Vi hade vikarien på vattengympan och han körde hårt med oss. Fast vi fick beröm också, för han tyckte vi var en duktig och ’vältränad’ grupp. Dessutom håller han på mycket längre än vår ordinarie ledare, så jag känner mig så där skönt trött nu.

På dagen var jag hos Anders och klippte mig. Det har blåst iskalla vindar i dag, stundtals nästan stormat. När jag gick genom parken kom virvlande moln med vissna löv flygande mot mig … och bland dem en scarf och något annat obestämt. Som små trombvirvlar flög allt löst omkring.

Sen promenerade jag in till centrum med kapuschongen nerdragen i pannan, men blev ändå piskad av sandstormbyar. Och så frös jag, för jag hade den tunna jackan på mig.

När jag skulle till vattengympan tog jag täckjackan på mig och stretade ännu en gång i blåsten. What a day!

Utanför sjukhuset låg cyklarna radade som utslagna dominobrickor.

God natt mina vänner <3