Gårdagen försvann i ett till närmaste apatiskt tillstånd. Planerna för min helg blev omkullkastade och vad gör man då med sin tid? Sitter av den? Det är inte likt mig att bli sysslolös…

Jag lyckades nästan med tilltaget att lägga krokben på mig själv. Vet inte riktigt hur det gick till, men när jag skulle sno runt och gå till diskbänken, fastnade min vänstra stortå i höger byxbens fåll och jag hade plötsligt bara ett ben att gå på. Jag lyckades hoppa mig i balans, men hamnade med tinningen farligt nära bordkanten. Om jag hade stupat, hade det gjort riktigt ont.

Fortfarande skakig av den upplevelsen, tappade jag en plastburk jag skulle ta ut ur kylen… rakt på samma tå. AJ, AJ! Jag böjde mig ner för att ta upp burken och när jag reste mig upp slog jag huvudet i en skåpdörr jag hade öppnat innan. Då satte jag mig ner och grät en skvätt. Sen hade jag ett fasligt sjå att komma upp från golvet.

På kvällen parkerade jag mig i soffan och tittade/lyssnade på Eurovision Song Contest medan jag med hålslagaren i högsta hugg sorterade det senaste halvårets papper i sina pärmar. Sanna sjöng bra och kunde ha vunnit, men Conchita Wurst var en värdig vinnare. Hon har en fantastisk röst och låten var bra. Efteråt tittade jag på pressmötet live på nätet och hon gav ett mycket sympatiskt intryck. Så där lagom avslappnad och ödmjuk. Jag önskar henne verkligen lycka till i framtiden.

Det regnar hela tiden. Jag cyklade till Ålidems centrum i dag och det doftade så gott och friskt från skogspartierna längs cykelvägen. Trädens löv börjar slå ut nu och i centrum har Forsythian börjat blomma.

Ha en skön söndagskväll <3