Marja

Den långa resan.

Smått irriterad i dag.

Det är sköna dagar nu, med lagom sommarvärme på dagarna och svala nätter. I går kväll for ett åskväder med lite regn förbi igen. Himlen var kolsvart och det blixtrade och mullrade ganska ordentligt. Jag vet inte vad som har hänt, men jag har blivit lite rädd för åskan på senare tid.

Spindeln har jag inte sett till, men i natt hände något mystiskt ute på min balkong. Jag satt med datorn vid köksbordet, på småtimmarna, då jag hörde en svag duns utanför fönstret. Det var kolmörkt ute, så jag släckte lampan och försökte titta ut. Var det någon som kastade sten och ville komma in, eller var det en fågel som krockat med något? Jag såg inget. Men innan jag skulle gå och lägga mig tänkte jag att jag måste gå ut och se för säkerets skull, så jag tog på mig pannlampan och öppnade dörren. Där på balkonggolvet låg något som glänste svagt. Huu! Det visade sig vara ett par skidglasögon med spegelglas! Antagligen hade de fallit ner från någon av balkongerna ovanför. Jag lät dem trilla ner på gräsmattan och på morgonen var de borta.

Jag for till Myrorna med en kasse kläder och grejer i dag. Jag var först vid busshållplatsen och sen kom det tre personer till och alla kom gående djupt försjunkna i sina mobiler. Ingen hälsade på mig. De kanske inte ens såg att jag stod där.

När jag sen skulle hem var det snack om tiggarna igen på hållplatsen. Det satt en man och tiggde utanför Willy’s i dag och någon hade sett att en kvinna hade gett honom en femtilapp! En ung tjej berättade att hon hade suttit på en bänk utanför en annan affär och noterat att kvinnan som tiggt där hade fått in 130 kronor på 3 minuter!! (Hur hade hon kunnat räkna ut det?) ’Ja, det blir en bra timpenning’, sa en annan kvinna och jag höll på att krevera. Men jag höll käften, för jag tyckte inte det var värt att börja argumentera mot ren och skär dumhet. Gah!

När jag kom hem stötte jag på min allra trevligaste granne som berättade att han och flickvännen ska flytta till Stockholm. Hon hade fått jobb och han skulle fortsätta plugga där. Så trevligt för dem, så det var ju bara att önska lycka till. Fast jag kommer sakna honom.

Jag kände mig lite småirriterad av allt och alla, så jag gjorde en riktigt smarrig sallad att trösta mig med. Räkor, stora musslor, ägg och en massa annat gott. Den var så himla god. Mums, mums.

smarrigsallad

Nu hoppas jag på en lugn natt.

Ha en skön söndagsnatt <3

 

 

2 kommentarer

  1. Ditte

    Vilken härlig sallad! Förstår att den tog bort en del av din irritation. I alla fall för stunden…
    Lite läskigt det där med duns och skidglasögon. Men säkert hade de bara blåst ner .
    Otrevligt att folk skall kommentera saker som de inte vet något om. Tänkte på tiggaren och pengarna. Ett lätt sätt att spä på fördomarna….
    Men vi får försöka att tillsammans stå upp för det vi tycker är rätt och gemensamt stå upp för det. Lite skillnad kan vi nog göra.
    Kramar och tankar till dig.

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Bättre med skidglasögon än en död fågel, för vad skulle jag ha gjort med den? Eftersom glasögonen var borta dagen därpå, antar jag att ägaren hittat dem … misstänker killen med balkongen ovanför.
      Apropå fördomar så brukar jag inte vara den som är tyst, men ibland känns det bättre att vara det. För min egen skull.
      Hoppas din vecka blir bra! Kram! 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.