Vi skulle måla höstlöv på akvarellen i kväll. Vackra gula och röda löv från en buske, flikiga som lönnlöv men mycket mindre. Ett par kvistar i en kruka och ett par höstäpplen på bordet bredvid.

För första gången fick jag prestationsångest. Varifrån kom den? Jag som alltid sagt att jag målar helt utan krav och bara för att jag tycker det är så roligt. För första gången ratade jag en målning och började om på nytt papper.
Sen bestämde jag mig för att inte skissa och inte heller måla av det jag såg, utan bara måla en massa löv huller om buller. Jag började med gula ovaler och fyllde sedan i dem och formade dem med alla möjliga färger, det sista lövet fick lila kanter.

Jag känner att jag behöver inspiration och energi, inte bara till akvarellen, utan rent allmänt. Har varit trött alldeles för länge. I helgen har vi pysselträff och då hoppas jag att jag hittar tillbaka till skaparglädjen.

”Du själv är det enda fängelse som någonsin kan binda din själ.”
(Henry Van Dyke)

Ha en lugn torsdagsnatt <3