Marja

Den långa resan.

Att berätta…

ispasjon

Det är fortfarande grått och snöfritt, men ganska skönt med bara ett par minusgrader.

Jag for iväg till Mariehems Hälsocentral för att ta influensasprutan. Det var sista tillfället i dag på förmiddagen och jag trodde inte att det skulle vara så mycket folk. Men jag fick vänta 40 minuter innan det blev min tur. Sen tog det 3 sekunder att få sprutan.

Det som är bra med att jag inte bytte vårdcentral när jag flyttade, är att jag alltid träffar någon gammal bekant när jag är där. I dag träffade jag tre stycken kvinnor som är med i skrivarcirkeln i mitt gamla bostadsområde. Jag har inte kunnat vara med en endaste gång i höst, det har antingen varit inbokade läkarbesök eller röntgen eller något annat förhinder, så därför var det trevligt att träffa dem. Nu är det bara en gång kvar den här terminen och jag är upptagen med annat då också. Men efter jul ska jag se till att jag kan vara med, för det är så trevligt att träffa den gruppen.
Jag har ju inte skrivit något sedan ’Den långa resan’. Jag blev färdig så väldigt fort med den och fortsättningen, när jag kom hem till Finland, känns väldigt svår att skriva ner. Syftet med skrivandet i den här gruppen är att berätta om hur det var förr, så barn och barnbarn kan läsa. För mig finns det så mycket känslor som står i vägen för vardagsskildringarna. Det finns så mycket intressant att berätta om hur man levde på 50-60-talet, för utvecklingen och välfärden har ju gått framåt med rasande fart, så jag måste nog ta mig samman och skriva några sidor.

Däremot håller jag på med en pärm till Johanna med bl.a. min mammas recept och foton från förr. En liten påminnelse om hennes kulturella arv från min sida. De karelska traditionerna.

Ha en mysig fredagskväll <3

2 kommentarer

  1. Ditte

    Trevligt att träffa dina skrivarvänner och ännu trevligare om du kan få till det att själv vara med igen efter jul. Känns väldigt angeläget att skriva ner hur det var förr och gamla traditioner så att detta hålls levande för framtiden.
    Vad roligt med boken du gör till Johanna. Fantastiskt att ha det hela samlat på ett ställe. något att tänks vidare på även för min del.
    Kramar från ett grått Söder. Utomhus alltså…

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Ditte! Johanna frågar alltid efter olika recept och sen förlägger hon dem och frågar igen, så jag tänkte jag skulle samla dem i en pärm som råkar ha plastfickor för fotografier. 🙂
      Kram! 🙂

      P.S. Jag var precis inne på din blogg, så vi har nog suttit och läst varandras ord samtidigt. Kul!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.