Äntligen börjar Oxelns bär rodna. Jag är väldigt förtjust i Oxlar. De är så stabila och rejäla.

Klumpen i bröstet har sjunkit ner i IBS magen. Det var förstås väntat, så nu ska jag ta det lugnt några dagar.

På min balkong finns det fortfarande mycket att glädjas över. Million Bells är verkligen tacksamma blommor. De blommar och brer ut sig med stor entusiasm. Jag har ju varit borta mycket i sommar, men då har de blivit väl omhändertagna av dem som emellanåt har bott i min lägenhet.

Jag ska hänga väggampeln på balkongräcket, så jag kan se blomman från mitt köksfönster.

Den storblommiga Tagetesen står och lyser på balkongbordet. Knopparna kämpar och öppnar sig även om stänglarna inte orkar växa så högt.

Plötsligt hör jag ett högljutt mjauande. Där nere på marken sitter Diesel och vill bli insläppt.

Var på bokhandeln i dag och såg att Paulo Coelhos Kalender för 2016 handlar om MOD.

I bussen hem funderade jag på en dikt om mod. Jag vill ha mod att leva ärligt mot mig själv och andra.

”Utan mod kan du inte förändra någonting.”
(Maya Anglou)

Vad vill ni ha mod att göra?

Ha en skön måndagskväll <3