Marja

Den långa resan.

#prayforparis

paris

#prayforparis

Mina tankar går till de drabbade i gårdagens terrordåd i Paris och deras anhöriga. Vi får inte låta oss skrämmas av det meningslösa våldet. Jämställdhet, frihet och solidaritet ska segra!

 

För mig blev det en bra dag i dag också. Jag satt uppe i natt och följde händelserna i Paris live på nätet, så det blev inte så många timmars sömn, men jag lyckades i alla fall hålla mig vaken under föreläsningarna. Jag har lärt mig en hel del om ekonomi, underhållsplaner, teknisk förvaltning, brandskydd, yttre och inre underhåll m.m. Alla föreläsare var personer som jobbar på HSB Umeå, förutom f.d. brandchefen i Umeå, som jag hört ett par gånger förut.

Jag passade på att ’nätverka’ lite med personerna från HSB. Det ena gav det andra och plötsligt förstod jag att det fanns fackmän som kunde hjälpa oss i föreningen med ett stort projekt, samt att jag fick löfte om att få hjälp med att få rengjort de där eländiga moluckerna i vår. Det går visst att rengöra dem, det gäller bara att koordinera det med soptömningen. Jag har namn, telefonnummer och mailadresser som jag kan kontakta. Jag känner mig faktiskt som en liten turgumma.

Det blir en himla massa mat under såna är kurser. Förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika. En fruktkorg stod framme och en water-cooler. Till lunch fick vi en röra med kronärtskocka i förrätt och lammfärsbiffar och klyftpotatis till huvudrätt, så jag behövde inte äta någon middag i dag.

När jag kom hem stupade jag på soffan och sov som en stock i en hel timme. Vaknade av att jag fick ett mail. Mobilen spelade harpa och surfplattan visslade. Sen har jag tittat på ’Så mycket bättre’. Bra avsnitt den här gången med.

Jag plockade in lite blåbärsris för ett par veckor sedan och nu börjar de blomma. Fina små luftiga bubblor. Känns som en gåva och de gör mig glad.

blabarsblommor

God natt mina vänner<3

 

11 kommentarer

  1. Tove Olberg

    Jag tänker som du att det goda får råda mer än skrämsel och rädsla. Blåbärsrisets blommiga bubblor i november kan bli en symbol för det; bara det kom i värmen så ….
    Ha en fin dag Marja!

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Tove! Ja, vi får se till att rädslan inte tar över. Ha en fin dag du med !☺

  2. Ditte

    Det blev inte många timmars sömn för mig heller. Följde radio, internet och tv men jag kunde ta det lugnt hela lördagen. Ja, lugnt var det inte. Tankarna var många. Så hemskt!
    Men rädslan får inte ta över!
    Vilken spännande och givande kurs du var på kurs och trevliga och goda matraster. Perfekt!
    Tycker ditt blåbärsris är så fint där det blommar. Ovanligt!
    Stor kram och många tankar!

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Ditte! Nej, rädslan får inte ta över! Kursen var mycket bra, kanske också för att det inte fanns någon besserwisser som hela tiden avbryter och avleder. Det brukar ju oftast finnas en sådan på alla kurser. Nu var det bra och respektfull stämning i gruppen.
      Blåbärsrisets blommor gjorde mig nästan rörd. Ett tecken på en glädje över att få vara hos mig i värmen.
      Ha en fin dag! Kramar!

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Ute i skogen är blåbärsblommorna större och lite rosaaktiga undertill. Det är ur dem blåbären växer.☺

  3. michael forsberg

    Hej! Du är inte bara en liten turgumma utan ochså en mycket klok och förståndig liten gumma 🙂 Finner inga ord för det avskyvärda som drabbat Paris,mitt hjärta gråter floder. Ha nu en fortsatt bra och fin dag.

  4. Tove Olberg

    Marja!
    I afton har jag läst genom ’Den långa resan’ från början till det sista inlägget i 2014. Jag är imponerad över hur nära du beskriver din upplevelser, om hur det var då och numera är för dig. Du ser båda sidor av samma sak, men är ärlig mot din inre känsla! Det är starkt och väldigt sårbart att vara både knäpp och klok som du säger! 🙂
    Du skriver luftigt, med gott flyt i språket med god balans. Vilken resa! Heder åt dig och ditt liv!.
    Jag kommer att läsa flera av dina kategorier eftersom. Länkar till dig i min blogg också.

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Tove för dina fina ord. De berör. Det blev en nödvändighet att skriva ner det jag kom ihåg, men jag har tvekat att skriva om fortsättningen, hur det var att komma hem till Finland 1952 och min relation till mina föräldrar och mina syskon. Nu känner jag mig redo att göra det, så fortsättning följer och kanske blir det så småningom en bok.
      Önskar dig en fin vecka! 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.