Marja

Den långa resan.

Rahmaninoff i mitt vardagsrum.

amaryllis

Min lilla amaryllis levererar. Nu har den fyra blommor och ett par knoppar. Jag har fått veta att jag ska vattna den, ett snapsglas i veckan. Det är faktiskt första gången jag har en levande amaryllis, tidigare har jag bara kört med konstgjorda eftersom jag inte alltid är hemma på julen.

Den här dagen blev också en ’sugrörsdag’. Det känns verkligen som jag blev ’misshandlad’ i går. Käkleden gillade inte att jag satt och gapade så länge, men mest känns det i bihålan och inte ovanför tanden, utan där jag förmodligen har den där knölen. Men jag klarar smärtan med värktabletter, så med lite tålamod kommer det att bli bra. Jag sov ganska bra i natt, men vaknade med en äcklig smak i munnen. Oj, nu kanske det blev för mycket information. Sorry!

Jag behövde sugrörsmat, så jag tog bussen till ICA. Jag köpte Gyllenmust välling, Keldasoppor, Norrskensfil, havremjölk, morotsjuice, Cola Zero och chokladglass som fick smälta till ’mousse’. Sen har jag doppat bitar av mjukt havrebröd i soppan och ätit försiktigt. I morgon ska jag riva päron i filen till frukost. Det går ingen nöd på mig.

Men jag är trött och somnar hela tiden sittande på soffan. I tvåan kom del 1 av Nobelkonserten och när jag hörde att underbarnet Daniil Trifonov skulle spela Rahmaninoffs pianokonsert nr 3, drog jag ut mina gardiner för att komma i stämning och lyssnade andäktigt. Han spelade så svettdropparna yrde. Tänk att ha en sådan talang!

rachmaninov

 

Nu ska jag göra färdigt ett födelsedagskort som måste iväg i morgon.

Ha en lugn onsdagsnatt <3

2 kommentarer

  1. Ditte

    Förstår att det är besvärligt med munnen och att det gör ont. Men kanske lägger sig smärtan om ett tag och du kan övergå till att äta soppa med sked.
    Missade Nobelkonserten men ska se om den finns på Play. Tyvärr har jag inga liknande gardiner, men jag tror konserten blir njutbar ändå.
    Kram!

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Jag är ju så rädd att få mat i hålet, men så småningom skall det nog läka så pass att jag klarar att äta.
      Gardinerna var ju ett roligt sammanträffande… det är ju inte ofta de spelar Rahmaninoff. Jag gillar pianospel och den här unga killen är ju en virtuos. Jag fick rysningar när jag såg honom spela.
      Kram! 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.