Marja

Den långa resan.

Sex år!

Välkommen till min blogg här på vk.se! skrev jag för exakt 6 år sedan. Före det hade jag bloggat i 2 år på ett annat ställe, så nu har jag bloggat i 8 år. Så länge jag tycker det är roligt kommer jag att fortsätta, kanske inte på Vk.se, utan ev. på någon annan sida.

Här på Vk.se har jag hittills publicerat 2754 inlägg och godkänt och svarat på 19 552 kommentarer!! 30 kommentarer har jag kastat i papperskorgen och det har uteslutande varit reklam eller spam. Mina läsare är väldigt snälla och artiga mot mig.

Jag vill tacka alla er som läser, trycker på gillatummen, kommenterar och skriver mail. Utan er skulle jag inte fortsätta. KRAM på er <3

Jag har precis tittat på Cancergalan och gråtit en skvätt. Cancer är en skitsjukdom. Tant Gerda (min fostermamma) i Fåglum dog i början på 50-talet i spridd bukcancer efter en feldiagnos. Min syster dog på 80-talet i underlivscancer efter några års kamp mot metastaser och sviterna av en strålskada. Jag satt bredvid båda gångerna.
Jag undrar hur de hade klarat sig i dag? Forskningen och behandlingsmetoderna har verkligen gått framåt.

finatantgerda

Fina tant Gerda i sin ungdom.

finalena

En glad och stark Leena I tonåren. Saknaden är fortfarande stor.

Jag sov faktiskt bättre i natt. I morgon måste jag passa en telefontid 08.15 – 09.15, så jag får ställa väckarklockan. Jag är en nattmänniska och det är så opraktiskt.

Ha en lugn tisdagsnatt <3

 

 

10 kommentarer

  1. Judy

    Congrats on 8 years of blogging! 🙂 Our family has seen so much of this horrible disease. We lost a sister and now my older sister who had been cancer free for ten years is fighting it again. Three years ago was my turn to fight this battle. You never know what life will bring and keeping a positive attitude is a good thing. Like the pictures and your sister looks like such a happy person. Hope your sleeping improves. Hugs Judy

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tank you, Judy! I’m so sorry for you and your family members having to fight this desease. My sister was quite all right for five years before she relapsed. In the end she didn’t want any treatment, which was hard for me to understand, but I had to support her…
      We must remember to take care of ourselves and each other. Many hugs!

  2. Märta3

    Otroligt mycket arbete du lagt ner på bloggen. I första hand tänker jag på din berättelse om när nu kom till Sverige. Dina funderingar och slutsatser. Sedan vardagslivet hur det kan bli. Ibland blir det tårar när jag läser och många, många gånger bjuder du på dig själv och jag får ett skratt. Tack finast Marja för att du delar med dig <3
    Cancergalan har jag fått titta på små klipp i efterhand. Det blir förmycket, måste ta det i små portioner. Fint då med internet.
    Kram

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack fina Märta! Cancergalan var tuff att titta på, i synnerhet att höra alla berättelser.
      Ibland går jag tillbaka i bloggen och läser vad jag skrivit och märker att jag ändrat både stil och innehåll. De två första åren har ju försvunnit ut i rymden och då var jag inte alls lika personlig i mina inlägg. Hade varit kul att läsa dem nu.
      Kram! 🙂

  3. Ditte

    Grattis till bloggens födelsedag och dte blir ju lite av din också. Alltid trevligt att titta in här och omväxlande.
    Jag såg också cancergalan i går och grät stundtals ordentligt. Jag har också nära som cancern tagit livet av och jag hade vänner i publiken som jag såg och som överklevt, än så länge….
    Det är en d-a skitsjukdom och kan drabba all och helt urskilningslöst. DEt finns de so aldrg rökt och drabbas av lungcancer och det finns de som levt så sunt och nyttigt (vad nu det är…) och drabbats.
    Så ingen vet….
    Stor kram till dig min fina vän.

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Ditte! Jag kommer ihåg datumet för att det råkar vara Raouls födelsedag. 🙂
      Ja, trots att många överlever i dag är cancer en orättvis sjukdom. Jag minns när min biologilärare blev sjuk… han varken rökte eller drack och motionerade och levde sunt på alla sätt. Vi fattade ingenting och efter ett par månader var han borta. Jag tycker ju att min syster gick bort alldeles för ung…
      Kram! 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.