Marja

Den långa resan.

Berg- och dalbana

Ibland är livet som en berg- och dalbana. I går var jag stressad och besviken och gick och la mig med lätt ångest. I dag har jag bara haft medvind.

I morse ringde en kvinna från Ikea, Älmhult, angående reklamationen på stolen jag skickat in några timmar tidigare. Självklart skulle jag få en ny stol… ”kan vi skicka den per post till ditt närmaste utlämningsställe?” Hon hade ingen aning om att det är en rottingstol modell större och inte ett platt paket. Jag förklarade för henne att stolen är för stor för posten och alldeles för stor att åka buss med. Det var ju därför jag hade beställt hemtransport. Okej, nästa torsdag ska jag få en ny stol hemkörd och förhoppningsvis tar de den andra i vändande retur.
När jag kom ut i vardagsrummet konstaterade jag att stolen är himla fin och att jag säkert kommer att trivas med den. Happy, happy.

Senare på dagen ringde en arbetsledare från HSB och nu sätter vi i gång med mitt projekt. Det verkar som jag kommer att få hjälp med allt, till och med vissa formaliteter som jag trott att jag skulle få fixa själv. Happy, happy, en gång till.

Två goda besked… vad blir nu det tredje? Hela dagen har jag väntat på att Postkodlotteriet skulle ringa.

Jag åkte iväg till Ikea igen och lämnade tillbaka sittkudden och en pläd. Verkliga felköp. Pengarna fick jag insatta på ett tillgodokort och visst känner man sig extra rik och benägen att slösa när man har ett tillgodokort?
Jag träffade en av alla de flyktingar jag var med och tog emot för flera, flera år sedan. Han är en av dem som fått anställning på Ikea och går omkring i neongul väst och håller rent. Han var så nöjd och jag blev så varm i hjärtat över att hans liv blivit så bra här i Umeå.

När jag var på hemväg började det snöa, först lite försiktigt, men när jag skulle byta buss och gå över gatan på Vasaplan, tilltog snöandet. Jag blev lite överraskad och förvirrad, snurrade runt några varv för det kändes nästan som jag blev anfallen av de stora blöta flingorna och det var svårt att se genom snöfallet.
Snön smälte allt eftersom, men den fastnade så vackert på träden och buskarna. Så här såg det ut när jag hoppade av bussen. Riktigt aprilväder.

sno2

Min granne stod ute och grillade medan det fortsatte snöa. Han är en riktig grilloman. De inledde grillsäsongen i helgen och nu verkade de ha gäster på middag. De satt i alla fall inte ute och åt.

Dagens akvarellutmaning var blad och jag tolkade det som blad, löv. Det blev ett krotonblad, ett löv med bara penseltryck och ett litet löv där jag ristat nerverna med penselskaftet.

blad

Ha en lugn torsdagsnatt <3

 

 

4 kommentarer

  1. Ditte

    Ja, livet går upp och ner men visst är det trevligast när det blåser viss medvind.
    Fint att det ordnar sig så bra med din reklammation hos IKEA och så skönt att ditt projekt hos HSB kan sätta igång. Ibland har man bara bra flyt.
    Och hade postkodslotteriet ringt om en vinst så…Men å andra sidan gicjk det ju bra utan.
    Vad roligt att se att en av de flyktingar du varit med och tagit emot nu har jobb på IKEA. Nästan dubbel glädje.
    VIlka fina akvarellmålningar du gjort! Du får då till det..
    Önskar dig en fin torsdag.
    Soliga kramar.

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Ditte! Ibland har man flyt och jag blev faktiskt förvånad över ur fort och lätt vissa saker löste sig i går. 🙂 Allting brukar ju lösa sig till slut, men jag har en tendens att bli hispig om det blir för många motgångar på en gång.
      Kram! 🙂

  2. Inga-Britt Gustavsson

    Heja Marja …… Allt löser sig , även om det ibland ser mörkt ut .
    Gläder mig åt din omtanke om flyktingarna !!
    Kram !

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Inga-Britt! Javisst, det mesta löser sig på något sätt… att man aldrig lär sig.
      Kram! 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.