Marja

Den långa resan.

Jasmindoft

DSCN1440

Det här har jag väntat på. Att schersminbuskarna på Ålidhem ska börja blomma. Jag brukar cykla in på en gård som är full med schersminbuskar. Ibland snor jag en kvist från buskarna i en park, konstigt nog tål jag jasmindoften bra.

En kvinna var ute med sin hund och det visade sig att vi var gamla bekanta och att hon bodde i ett av husen. Vi pratade en stund och hon bröt av ett par kvistar från en av buskarna som jag kunde ta med hem. Hennes lilla hund hade sprungit omkring i en lerpöl på gården och hoppade sen upp på mina nytvättade ljusa byxor. Flera gånger. Oj, oj, fast det var nog mest pinsamt för henne och byxorna går att tvätta.

Det blåser fortfarande. I natt brakade det till på balkongen, en blomkruka hade fallit ner från bordet och det var jord överallt. Jag plockade ner alla blommor och ställde dem under bordet. Sen skulle jag sopa upp jorden… kikade ner för att se om jag kunde fösa den över kanten och slog pannan OCH de dyra glasögonen i balkongräcket. Alltså, jag fick blodsmak i munnen. Glasögonen höll och jag fick ett horn i pannan. Tidigare på kvällen hade jag droppat het olja på foten. Ja, jag är klumpig.

Nu börjar jag desperat känna att jag behöver miljöombyte. Lägenheten i Stockholm står tom…

Ha en lugn kväll <3

2 kommentarer

  1. Sandra från Finland

    Schersmin doftar nog så gott! Det finns en buske vid museet där jag sommarjobbar och som jag brukar dofta på i förbifarten. Allra bäst tycker jag ändå om midsommarrosor. Jag skulle vilja bo i en midsommarros. Tyvärr har de mer eller mindre blommat ut för säsongen, och jag som inte alls var färdig med dem…

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Underbart är kort. Men dofterna finns kvar i minnet. 🙂
      Kram!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.