Transparant Blanche

Det gick bra att stiga upp i morse och fara iväg till skrivargruppen i mitt gamla bostadsområde. Det var trevligt att träffas igen och nästa tisdag ska vi gå på lunchteater tillsammans. Jag funderar ju varje termin om jag ska fortsätta vara med, men jag kommer nog att hålla ut så länge de andra gör det.

När vi var färdiga följde jag med en av mina f.d. grannar och pallade äpplen ur föreningens träd. Bakom kvartersgården har de odlingspallar, flera äppelträd och vinbärsbuskar. Ibland ångrar jag att jag inte bodde kvar där, men så tänker jag på sjön och mitt nya liv här på Tomtebo, som jag ju är väldigt tillfreds med.

De äpplen vi pallade var Transparant Blanche, de finaste och ömtåligaste av alla äpplen. I trädgården hemma i Finland hade vi många äppelträd. De flesta var Röd Kanel, men vi hade ett par träd med Transparant Blanche, som mamma vaktade som en hök. Vi fick inte äta av dem, för när de var precis mogna for mamma till torget och sålde dem där för ett högt pris. De heter ’valkeakuulas’ på finska, men ett träd var speciellt och de äpplena kallade mamma för ’syysviiru’ och jag har googlat att det är en sort som kommer österifrån och som är sällsynt i Finland.

De röda äpplena var pappas ansvar. Han ympade träden och besprutade dem också ibland och var väldigt noga med att de mådde bra. Han skulle nog ha trivts som fruktodlare.

Sen gick jag ner till Röda Korsets loppis och fyndade lite, bl.a. snygga kuddöverdrag i röd manchestersammet. Missade bussen och gick till Café Victoria och åt en räkmacka med te och sen var jag pigg igen och tog ett varv uppe på S & F båsloppis. När jag kom hem räknade jag ut att jag hade varit borta i sju timmar.

I kväll har jag varit på Tradera och ropat in en fin morgonrock från Gudrun Sjöden. Jättebilligt.

Ha en lugn måndagskväll<3