I dag, den 2 augusti 1990, anföll Irak Kuwait. Det var den logiska följden av Saddam Husseins strävan att bli en ny Saladin, som skulle rida in i ett ”befriat” Jerusalem på en vit häst och hyllas som arabvärldens ledare med stort L.

Egyptens Nasser hade försökt sig på samma sak 1967, då hetsad av Syrien och – just det – Irak. Det gick, som bekant, inget vidare. Inte minst gjorde den så kallade palestinska befrielseorganisationen, PLO en urusel insats. Ledaren drabbades av panik och flydde till Damaskus så fort det började smälla. Så mycket var alltså alla bloddrypande löften värda.

Saddam Hussein fortsatte i denna anda. Baathpartiet, som styrde i såväl Syrien som Irak, kan med fog kallas nationalsocialistiskt. Alla som inte tyckte som diktatorerna dödades eller fördrevs. Inte minst ländernas judiska befolkning råkade illa ut. Märkligt nog hörs aldrig någon röst från den vänster som annars flitigt talar om palestiniernas rättigheter så mycket som ett pip om det öde som drabbade judar och andra minoriteter över hela arabvärlden under tiden efter Israels tillblivelse 1948.

Ändå kan man säga att det var ”bröderna” i Kuwait och Iran som råkade värst ut när Saddam skulle skaffa sig de resurser han ansåg behövdes för att ta över ledningen i hela regionen.Han och andra arabledare hade lärt sig terrorns hantverk av ryssar och tyskar. På den tiden fanns i arabländerna ett antal nazister som flytt fältet när Hitlertyskland krossades. Dessa delade mer än gärna med sig av sitt kunnande i arabernas kamp med Israel och västvärlden i stort.

Men, men. 1990 gick Saddam Hussein på pumpen. Några år senare skulle den tilltänkte Saladin hittas i en jordhåla på en bondgård där han stuckit sig undan som en råtta i ett hål. Sedan fick han ett slut i galgen, likt så många av hans egna offer. Han skulle kanske ha erinrat sig vad en av hans idoler, Josef Stalin, en gång anmärkte: ”Hitler är egentligen en mycket skicklig karl, men han har ett fel. Han vet aldrig när han ska sluta.”

Saddam Hussein visste uppenbarligen inte heller det. Och därför fick han det slut han fick,.